Hur i hela friden gör man med arbetsmiljöarbetet på en arbetsplats som inte ser ut idag som den såg ut igår, och inte heller som den kommer att se ut imorgon?
Intill varandra arbetar anställda från olika företag och olika yrkesutövare. Vilka företag som befinner sig på arbetsplatsen kan skifta från vecka till vecka. Dessutom befinner sig arbetare ofta på höga höjder, använder handhållna maskiner, kör dumprar och grävmaskiner, och det dammar och bullrar omkring dem.
Bygg- och anläggningsbranschen har sina särskilda utmaningar i arbetsmiljöarbetet. Risker saknas inte. När något går fel, kan det gå rejält fel.
Inom alla dessa företag, som “kommer och går”, har cheferna ett eget arbetsmiljöansvar. Men på en arbetsplats som är gemensam för många, måste det också finnas ett samordnat arbetsmiljöarbete. Sedan 2009 kräver Arbetsmiljöverket att det ska finns byggarbetsmiljösamordnare (Bas), – en för projekteringsskedet (allt innan spaden sätts i jorden), och en för utförandeskedet (byggarbetsplatsen). I byggvardagen talar man om Bas-U och Bas-P.
Hur fungerar detta i praktiken?
– Det kan vara väldigt olika! Många talar om tidsbrist och om olika svårigheter. Och det verkar tyvärr som om det på en del håll ibland mest finns byggarbetsmiljösamordnare på papperet, säger Sanny Shamoun, forskare, IVL Svenska Miljöinstitutet.
En god och säker byggarbetsplats
Hösten 2020 är hon, tillsammans med kollegan Jessica Fagerlönn, halvvägs i ett treårigt projekt om Bas-P och Bas-U, där de tittar på vilka förutsättningar de som har dessa uppdrag, har för sitt arbete, vilka hinder de möter och vilka möjligheter de har att bidra till en god och säker byggarbetsplats. Sanny Shamoun har tagit med sig erfarenheterna från ett forskningsprojekt om arbetsmiljöarbete för entreprenörer inom basindustrin, som finns beskrivet .
– Byggbranschen nämns ofta i negativa sammanhang när det gäller arbetsmiljö, och ligger i toppen när det gäller olyckor och tillbud. Brister i samspelet inom en entreprenadkedja kan vara en orsak. Men det finns företag som samspelar på ett bra sätt, med hjälp av Bas-P och Bas-U, och vi vill lyfta fram positiva exempel, säger Sanny Shamoun.
– Vi tror inte något företag är perfekt utifrån alla synvinklar. Vi ska ta fram en palett med faktorer som skapar goda förutsättningar, så att andra kan lära av det som fungerar.
Tydligare regler och digitala verktyg
Ett exempel på en sådan faktor kan vara att ett företag har tydliga regler om hur man uppför sig, när man samordnar byggarbetsmiljöarbetet. Ett annat exempel kan vara att man använder digitala verktyg som underlättar och tydliggör risker och vem som har ansvaret, och gör det lättare att följa upp och rapportera tillbud och olyckor.
Våren 2020 svarade 300 Bas-personer på en rad enkätfrågor, om sin bakgrund, hur de ser på Bas-rollen, och hur de kombinerar den med sitt övriga arbete, och mycket mer. De allra flesta var Bas inom utförande (sju av tio). En liten del arbetade inom projektering, ännu färre inom både projektering och utförande.
Vad gör de? Det skiljer en del mellan Bas-P och Bas-U, men många möten och dialoger blir det förstås för alla.
För Bas-U är de vanligaste uppgifterna i övrigt skyddsronder, arbetsmiljöplaner, arbetsplatsintroduktion och riskanalyser, arbete med checklistor, och att hantera inträffade tillbud och olyckor. En del utreder och utbildar. Sysslolistan är lång. De flesta ägnar ungefär motsvarande en dag i veckan åt Bas-uppdraget.
Ofta en platschef eller en arbetsledare
Vilka är de? På byggarbetsplatsen är det ofta platschefen eller en arbetsledare som har Bas-U-uppdraget. Det finns både fördelar och nackdelar med sådana kombinationsvarianter: å ena sidan sådant som helhetsbild, beslutsbefogenheter och ägandeskap, å andra sidan tidsbrist, hög arbetsbelastning och intressekonflikter.
Hur tycker de att jobbet fungerar? En stor majoritet tycker att de har tillräckliga befogenheter och resurser. Men det finns en hel del som inte är nöjda med återkoppling och uppskattning, och inte tycker att de hinner med sitt uppdrag. Svårigheter med att utföra bas-uppdraget handlar bland annat om överlämning och kommunikation, framförallt mellan Bas-P och Bas-U.
Nästan alla hade gått en kurs för uppdraget, mellan en halvdag och tre dagar. Hur kurserna fungerar finns det delade meningar om.
– Många saknar praktiska, konkreta moment, ”det var mest paragrafer”. En del ville dela upp kursen på de två bas-typerna, eftersom deras arbetsuppgifter skiljer sig en hel del. En del efterfrågade repetitionsutbildningar säger Sanny Shamoun.
Tio fallstudier
I slutet av 2020 och början av 2021 djupintervjuar forskarna ett antal enkätsvarare om deras arbete, inom områden som överlämning, dokumentation, avtals- och stödformer, ronder och digitala stödverktyg. Forskarna har också börjat att besöka företag som vill delta i arbetsplatsstudier, och där de frågar andra berörda om samma saker.
– Vi vill titta på hela byggprojektorganisationen, för att ta reda på vilka som bidrar och möjliggör arbetsmiljösamordningen, från byggherren till platschefen till skyddsombuden, och även de som jobbar med upphandling, inköp och ekonomi, säger Sanny Shamoun. Hur tar de, utifrån sina olika kunskaper och roller, hänsyn till arbetsmiljö och säkerhet? Hur organiserar de arbetet med dessa frågor? Allt påverkar Bas-personernas arbete.
Språkförbistring ett problem
Målet är att få tio fallstudier om byggföretag med skilda arbetssätt som fungerar bra.
Forskarna har redan samlat ihop en lång lista med utmaningar för Bas-arbetet. En punkt kan först förvåna: språkförbistring.
– Språkförbistring är ett problem som sedan 1990-talet har blivit allt vanligare på byggarbetsplatserna och som påverkar arbetsmiljösamarbetet i en entreprenadskedja, säger Sanny Shamoun. När man har upphandlat en underentreprenör från ett annat land, kan byggherren eller huvudentreprenören ha ställt krav på att de anställda ska kunna svenska och/eller engelska. Men sen kan det visa sig att det bara är en person som kan knapphändig engelska – och arbetarna som utför arbeten kan inte ens det. Även den som kan engelska, har kanske svårt att uttrycka sig när man kommer till fackspråket för branschen.
Samarbete och samordning kräver ju att man förstår varandra, på många sätt. Kan man inte göra sig förstådd rent språkligt, blir det förstås svårt med resten.
Mats Utbult