Vad händer när en butiksanställd blir utsatt för hot eller får en belastningsskada?
Det systematiska arbetsmiljöarbetet inom handelns många kedjeföretag fungerar inte alltid optimalt. Hur det kan förbättras är ämnet för ett nystartat forskningsprojekt.
Kedjeföretag har blivit allt vanligare inom handeln och är nu den dominerande företagsformen inom dagligvaru- och detaljhandeln. Ramar och rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet sätts ofta på huvudkontoret. Att få det att fungera genom hela organisationen ner till den lokala butiken kan vara en utmaning.
– Det är inte alltid det finns förståelse och kunskaper för hur reglerna ska tolkas, hur de ska följas upp eller hur de ska vara formulerade för att bli begripliga, säger Maria Vigren, arbetsmiljöforskare på Svenska Miljöinstitutet (IVL) och den som leder studien.
Forskarna samlar in dokument och genomför intervjuer på alla nivåer inom några utvalda butikskedjor. Det omfattar HR-personal, regional ledningsnivå, skyddsombud, butikschefer och butiksanställda.
Studien, som finansieras med medel från AFA Försäkring, ska mynna ut i konkreta råd till branschen om vad som är viktigt för att få det systematiska arbetsmiljöarbetet att fungera i hela företaget, från toppen till botten – och tillbaka igen.
Hot och otrevligt bemötande vanligt
Enligt Maria Vigren är det ett vanligt arbetsmiljöproblem i butiker att anställda blir utsatta för hot eller otrevligt bemötande från kunder.
– Vilka rutiner finns när sådant händer? Hur ska jag agera som medarbetare? Känner jag till rutinerna och följer jag dem? Hur skickas händelsen vidare i organisationen och hur följs det upp? Det är några exempel på frågor vi tittar på, berättar hon.
När kartläggningen är klar och analyserad ska forskarna ta hjälp av branschens parter för att finslipa råden i en workshop. Inspiration till råden hoppas man hitta i särskilt väl fungerande företag under arbetets gång. Vad som utmärker ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete i ett kedjeföretag handlar mycket om att vad de olika nivåerna gör.
– Det kan vara hur HR-nivån stöttar butikscheferna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Finns det till exempel någon att fråga om man stöter på problem?
För att få syn på varför arbetsmiljöarbetet inte alltid fungerar som det är tänkt använder sig forskarna av en metod som kallas OBM – Organizational Behavior Management.
– Med de glasögonen får man en ökad förståelse för vad människor förväntas göra och vad de sedan faktiskt gör. Hur man får feedback kan vara sådant som påverkar hur människor agerar, liksom om och hur arbetsmiljöarbetet synliggörs i företaget. Att få positiv uppmärksamhet när man jobbar med arbetsmiljön kan skapa ringar på vattnet.
Behovet av mer kunskap stort
Forskarna passar också på att fråga hur arbetsmiljöarbetet har påverkats av den pågående pandemin.
– Det finns över lag väldigt lite arbetsmiljöforskning på handelsföretag, så behovet av att få mer kunskap om hur det fungerar på olika nivåer är stort. Syftet med studien är att göra arbetsmiljöarbetet inom handeln vassare, säger Maria Vigren.
Studien görs i samråd med Svensk Handel, Handelsanställdas förbund och Unionen och väntas bli klar en bit in på år 2022.
Karin Södergren