Per-Arne Persson, maskinist på färja, ständigt uppkopplad. Foto: Roland Cox
Även livet för en färjkarl digitaliseras, på gott och ont.Per-Arne Persson i Södertälje får meddelanden om ledighet och bemanning i mobilen. Men för det mesta lyckas han hålla jobbet ‒ på jobbet.
Ghassan Kadhim visar ett av krossverken. Materialet har begjutits med vatten. Foto: Roland Cox
Ghassan Kadhim visar hur tung den fuktiga sanden blir när man har vattenbegjutit den i krossverket.
– Om vi inte gjorde det skulle det damma jättemycket här, säger han.
Trots all försiktighet smyger sig det fina stenmjölet in i hytter och bodar. Alla tycks medvetna om hotet mot hälsan.
Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön måste planeras vid robotisering, menar Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.
Fyra frågor till…
…forskaren och processledaren Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, om en pågående kunskapssammanställning om AI, robotisering och arbetsmiljö.
Foto: Arbetsmiljöverket
Vibrationer skadar även när de ligger under gränsvärdet, visar en kunskapsöversikt från 2017.
– Inte mycket har hänt sedan dess, säger Tohr Nilsson, docent i arbets och miljömedicin vid Umeå universitet och en av författarna till kunskapsöversikten.
Forskaren Christina Isaxon med en modell av ett kolnanorör – en komponent i bland annat betong. Materialet hyllas – men kan vara en hälsorisk. Foto: Lennart Lundquist.
Nanopartiklar – de supersmå stoftkornen – används nu vid tillverkning av betong som själv säger till om den fått mikrosprickor och på sikt riskerar att krackelera. Partiklarna gör betongen starkare och kan göra den konduktiv – ledande. Uppstår en lite spricka bryts konduktiviteten.
I betongen används så kallade kolnanorör. Vissa typer har orsakat lungcancer – på försöksdjur.
Vad händer om de frigörs och människor exponeras för dem när man bearbetar betongen eller när byggnaden en gång ska rivas?
Arbetsmiljöingenjör Anders Bruhn genomför ett experiment i laboratoriet. Foto: Klara Mitander
Kemiska ämnen och skadliga partiklar drabbar oss människor inte enbart genom luften som vi andas, utan hamnar också på huden, kroppens största organ. Där kan de orsaka hudproblem som eksem och allergier, och även tränga igenom den skyddsbarriär för resten av kroppen som huden är. Men frågor om huden och arbetsmiljön är överraskande lite beforskade. Och det råder brist på både mätmetoder och gränsvärden. Klara Midander vid IVL Svenska Miljöinstitutet arbetar med att göra något åt detta.
För att minska exponeringen är det bra att ha lägre vibrationsnivå
på maskinerna som utgångspunkt. Foto: Hans Lindell
Genom att undvika de mest vibrerande maskinerna och i stället använda skonsammare alternativ kan skador förebyggas. Vi listar de värsta maskinerna och bättre alternativ till dem.
Klimatförändringarna kan påverka människors hälsa i Sverige på flera olika sätt. Bland de största riskerna finns värmeböljor. Foto: John Kakuk
Den senaste rapporten från FN:s senaste klimatpanel visar hur extremväder blir allt vanligare. I Sverige är fler och längre värmeböljor den största risken för folkhälsan och arbetsmiljön.
Värst utsatta är arbetare i de gröna näringarna, byggnadsarbetare och vägarbetare där man jobbar utomhus, men också vårdpersonal.
Alla gravida är med i undersökningen. Foto: Anastasia Chepinsk, Unsplash
Gravida som har ett jobb med låg kontroll löper ökad risk för att råka ut för graviditetskomplikationer, som högt blodtryck eller diabetes. Det är ett av resultaten i den stora studien vid Karolinska institutet, där bland annat 970 000 gravida kvinnor ingår. Hela studien ska bli klar nästa år.