Forskning om återvinning bland annat av elektronik har fått stöd av Forte och Formas. Foto: Roland Cox
Forte och Formas har sjösatt ett program med tio projekt som ska fylla kunskapsluckor när det gäller den gröna omställningen och arbetslivet. Programmet startade hösten 2021, projekten är vanligen treåriga och får mellan två och fem miljoner kronor var.
Bygg- och fastighetssektorn står för 20 procent av landets växthusgasutsläpp.
– Det finns tre ben för att en grön omställning ska fungera: ekonomin, miljön och rättvisan. Får vi inte en tydligt rättvis omställning, blir den inte hållbar. Och inom återbruk hotas den av bristande kunskaper om miljö och arbetsmiljö
Det säger Johan M Sanne, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
De som vill ta itu med att utveckla chefers organisatoriska förutsättningar, kan få stöd av verktyget Chefoskopet. Partsgemensamma arbetsmiljöföreningen Suntarbetsliv har tagit fram det i samarbete med forskarna i Chefiosprojektet.
Verktyget består av två huvuddelar:
Chefoskopet är fritt tillgängligt för alla: chefoskopet.suntarbetsliv.se.
Aktivt destruktivt ledarskap innebär att anställda uppfattar chefen som arrogant, orättvis och otrevlig.
Chefer vill oftast väl! Ofrivilligt hemfaller många ändå till ett destruktivt ledarskap, till men för de anställdas arbetsglädje, motivation och i värsta fall hälsa. Men detta går att förebygga och åtgärda.
Det säger Maria Fors Brandebo, forskare på Försvarshögskolan. Hon har varit med om att utvecklat ett verktyg, Destrudo, som underlättar att upptäcka ledarskap som skadar.
Erik Berntson undersöker hur chefernas arbetsvillkor påverkar de underställdas arbetsmiljö. (Foto Mats Utbult
Chefer kan ha väldigt olika förutsättningar, som antalet underställda och stöd för administrativa uppgifter – och detta påverkar förstås chefens arbetsmiljö. Men påverkar det också medarbetarnas sjukfrånvaro, arbetslust och vilja att stanna kvar? Det undersöker Erik Berntson och hans forskarkollegor.
Hanne Berthelsen vid Malmö universitet.
Bild: Malmö universitet.
Hanne Berthelsen vid Malmö universitet har i flera forskningsprojekt arbetat med Copsoq, tillsammans med forskarkollegor. Det är en svensk upplaga av ett internationellt, forskningsbaserat stöd för arbetsplatsundersökning. Enkäten används ibland annat i Chile, Canada, Nya Zeeland, Nigeria, Australien – och en lång rad europiska länder. Malmöforskarnas projekt har gått ut på att göra Copsoq mer användbar och åtkomlig för både forskare och praktiker.
I landets kommuner och regioner satsar de på att få in åtta friskfaktorer i det systematiska arbetsmiljöarbetet – här är hela listan, med förklaringar.
Petra Lindfors, professor i organisationspsykologi. Bild: Anna Holmgren.
Kärnan i friskfaktorer är: Inte bara förebygga risker, utan också främja det friska. Inom kommuner och regioner är detta sedan flera år grunden för en storsatsning på att förnya och utveckla sättet att arbeta med arbetsmiljön. Och satsningen har sin grund i forskning, under lång tid. Om detta berättar Petra Lindfors, professor i organisationspsykologi.
-Friskfaktorer skapar en konstruktivare dialog, säger :Emma Ivar, rektor på Stjärnbåtsgatans förskola (foto Mattias Högberg)
– Jag tycker att friskfaktorer synliggör de byggstenar som vi behöver ha, för att få en friskare arbetsplats. Det handlar inte om att glömma bort riskerna, men att prata om vad får oss friskare, säger Emma Ivar, rektor på förskolan Stjärnbåtsgatan i Göteborg.