Chefer kan ha väldigt olika förutsättningar, som antalet underställda och stöd för administrativa uppgifter – och detta påverkar förstås chefens arbetsmiljö. Men påverkar det också medarbetarna sjukfrånvaro, arbetslust och vilja att stanna kvar? Det undersöker Erik Berntson och hans forskarkollegor.
-Det finns många chefer som verkligen är engagerade i sina verksamheter, men som inte har resurser för att göra det som de behöver göra, säger han.
Erik Berntson har arbetat med chefers villkor sedan 2007. Han deltog i ett stort projekt, Chefios, där de undersökte kommunala chefers organisatoriska förutsättningar. Förutom enkäter och intervjuer genomförde de arbetsanalyser: vad gör chefen?
– I många fall gör de saker som andra borde göra, som när förskolechefen byter glödlampor och sätter upp hyllor, säger han.
I Chefios fokuserade forskarna på chefernas arbetsmiljö och verksamheterna. Nu går de ett steg till i det treåriga projektet (i mål 2022): hur påverkar villkoren för cheferna de anställdas arbetsmiljö?
I enkäter frågar forskarna anställda och chefer i Västra Götalandsregionen och Kristianstad kommun om förutsättningarna för chefer. Forskarna jämför svaren med data om personalomsättning, sjukfrånvaro, arbetsmiljöhändelser, balans mellan krav och resurser, med mera.
Chefstätheten
Antal underställda per chef, chefstätheten, är viktig för chefernas arbetsmiljö: ju fler medarbetare desto högre krav och risk för ohälsosam arbetsbelastning, och stress och frustration över att inte räcka till. Och för de anställda är det avgörande för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön att ha tillgång till en närvarande och stödjande chef.
Forskarna fann uppseendeväckande skillnader mellan kommunernas mansdominerade tekniska verksamheter med i snitt 15 underställda per chef, och kvinnodominerad omsorg med i snitt 35. I hemtjänst och äldreboenden förekom arbetsplatser med 60 och mer.
Erik Berntson jämför med siffrorna från dagens projekt, med siffrorna för tio år sen – och chefstätheten är i stort sett ganska oförändrad.
-Det har ju hänt en del i termer av att man har börjat titta på chefstätheten på många håll. Samtidigt är det intressant att det ändå inte har förändrats mer under den här tiden, säger han.
Men på en del håll har det skett förändringar och forskarna studerar nu vad som blir resultatet när chefen får färre anställda under sig.
Tillitskedjor på höjden och bredden
Erik Berntson talar om tillitskedjan som en nyckelfaktor: tilliten mellan medarbetarna och deras chef, mellan chefen och chefens chef – och fortsatt upp till högsta ledningen.
Hypotesen är att om alla tillitslänkarna fungerar, mår och presterar de anställda bättre. Och tvärtom. I det pågående projektet vill forskarna utveckla metoder för att mäta tillståndet i en tillitskedja.
Till slut: efter alla dessa forskningsår – vad svarar Erik Berntson en chef med knepiga förutsättningar, som ber om råd? Han börjar med att rekommendera Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet, som bygger på resultaten i Chefiosprojektet.
– Men det finns tyvärr ingen manual med snabba lösningar. Det är sällan man kan göra något helt själv, man måste ta itu med det tillsammans med andra. En början kan vara att resonera om sin arbetssituation med chefskollegor. Men det gäller också att hitta forum för att lyfta frågorna uppåt.
– Räkna med att det tar tid! För att få en bestående förändring måste man vara uthållig – det är en av de största lärdomarna från Chefios-projektet, säger Erik Berntson.
Han har efter snart 15 år ännu inte tröttnat på att studera chefers villkor. Men sommaren 2021 byter han arbetsplats, från psykologiska institutionen vid Stockholms universitet till Försvarshögskolan, där han blir professor i ledarskap.
Mats Utbult