Författare: Birgitta Ländin

Det finns ett tydligt samband mellan villkoren för arbetet och arbetstagarnas hälsa. Foto: KI

Tio åtgärder för bättre jobb

Ungefär hälften av unga under 25 år har osäkra jobb med låg kvalitet. Forskarna på institutionen för miljömedicin på Karolinska Institutet har i fyra år studerat otrygga, lågavlönade jobb utan kollektivavtal och försäkringar. De har tagit fram en handbok med tio förslag till åtgärder för att minska de negativa effekterna på hälsan av dessa otrygga jobb.

 

Forskarna i Lund lärde sig mycket om just hur coronaviruset spreds i luften genom flera projekt under pandemin. Nya virus måste studeras snabbt så att man lär känna deras spridniingsmönster, understryker de. Foto: Lunds universitet.

Viktigt att forska snabbt på nya virus

Dålig ventilation och en miljö där man behöver tala högt och nära till varandra bidrog till den snabba spridningen av covid på olika arbetsplatser. Inte minst inom vård och omsorg, av naturliga skäl. Där är ventilationen oftast god, men patientmötena av nödvändighet nära i exempelvis äldreomsorg. Redan några veckor in i pandemin började aerosolforskarna vid Lunds Universitet göra mätningar på förekomsten av luftburna virus på infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Lund.

Forskarna mätte virus och bakterier både på ytor och i luften på tandvårdskliniker. Foto: Michelle Nerentorp.

Utsug skyddar i tandvården

Vad riskerar tandvårdspersonalen i sitt arbete?
Under pandemin aktualiserades arbetsmiljön på tandvårdskliniker, med tanke på hur nära patienten man arbetar.
Det fanns en oro för covidsmitta, och man ville också veta mer om kvicksilverfaror.

Michelle Nerentorp på IVL initierade ihop med kollegor ett projekt för att mäta såväl virus och bakterier som metallförekomst i samband med borrningar.

Svetsning är ett arbetsmoment där man riskerar att exponeras för sexvärt krom. Bild: Pixabay.

Sexvärt krom – forskare önskar lägre gränsvärde

Det tar sig in i kroppen vid till exempel svetsning och kan i värsta fall orsaka lungcancer och skada den genetiska koden. Eller orsaka andra skador på luftvägarna, njurarna, levern och huden.

– Vi uppskattar att cirka 18 000 personer exponeras för detta på sin arbetsplats. Därför är det viktigt att kartlägga riskerna och se vad man kan göra för att skydda sig, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Det handlar om sexvärt krom.

Användbart nr 2 2024 handlar om ny forskning kring både smittor och ämnen som länge varit kända för att vara skadliga. Hur ska man hantera de skadliga partiklar och smittor som kan spridas på arbetsplatser? Goda basala hygienrutiner och en god ventilation är grunden i de flesta fall. Coronapandemin kom att visa att en komplettering med luftrenare kan göra stor nytta. Partiklar kan också tränga in i huden och skada olika organ i kroppen.

Flera forskare önskar sänkta gränsvärden. Sexvärt krom orsakade en stor miljöskandal i USA för ett kvarts sekel sedan. I Sverige har gränsvärdet för exponering av detta krom inte sänkts sedan 1996. Gränsvärdet är 25 gånger högre i Sverige än i USA.

De mobila luftrenarna kan flyttas dit de för tillfället behövs bäst. Peter Ryd arbetar nu för att de ska användas i högre grad även då det inte är pandemi. Foto: Lennart Lundquist.

Luftrenare gör nytta vid virusutbrott

Luftrenare med HEPA-filter kan reducera antalet smittämnen och andra farliga partiklar till nära noll. Ändå har luftrenare inte använts i någon större utsträckning inom hälso- och sjukvården.
– Det var i och med covidpandemin vi kom att börja använda mobila luftrenare på våra två sjukhus, berättar Peter Ryd, arbetsmiljöspecialist på Hälsocentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Sjukhuset började använd luftrenarna under pandemin – egentligen utan vetenskaplig evidens, men kom senare att få stöd för åtgärden av aerosolforskarna i Lund.

Alexander Hedbrant leder projektet ”Partikelexponering i Arbetslivet” och han anser att forskningen inte tillräckligt uppmärksammat hur farliga partiklar på arbetsplatsen påverkar hjärta och kärl, lever och andra organ. Foto: Privat.

Damm kan skada flera organ

Forskning på senare år visar att ”bara vanligt damm” inte är så ”bara”. Och små, små partiklar kan gå längre in i kroppen än lungorna och via blodet hamna i andra organ som lever, hjärta och njure. Alexander Hedbrant leder ett tvärvetenskapligt projekt om partiklar i luften på jobbet och ger det här rådet till skyddsombud och chefer: Vänta inte på nya gränsvärden! Gör redan nu allt som går att göra för att minska mängden damm på arbetsplatsen. På sikt hoppas och tror han att projektets forskningsresultat kommer att bidra till sänkta gränsvärden.

Forskaren Christina Isaxon med en modell av ett kolnanorör – en komponent i bland annat betong. Materialet hyllas – men kan vara en hälsorisk. Foto: Lennart Lundquist.

Nanopartiklar – okända faror ska följas

Nanopartiklar – de supersmå stoftkornen – används nu vid tillverkning av betong som själv säger till om den fått mikrosprickor och på sikt riskerar att krackelera. Partiklarna gör betongen starkare och kan göra den konduktiv – ledande. Uppstår en lite spricka bryts konduktiviteten.

I betongen används så kallade kolnanorör. Vissa typer har orsakat lungcancer – på försöksdjur.

Vad händer om de frigörs och människor exponeras för dem när man bearbetar betongen eller när byggnaden en gång ska rivas?