När skyddsombuden anmäler arbetsgivaren för att inte åtgärda psykosociala brister på arbetsplatsen till Arbetsmiljöverket används föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Men föreskriften utnyttjas inte fullt ut, och skyddsombuden missar många möjligheter. Det visar en ny utvärdering.
På skärmen viftar Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt, med den orangea föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, eller OSA-föreskriften (AFS 2015:4).
– Det tog 35 år att få till den, säger hon.
Även om väntan var lång, så har skyddsombuden haft den som sitt redskap i snart sex år. När OSA-föreskriften kom skulle den råda bot på problem som för mycket jobb, stress, eller mobbning, alltså brister i den i den psykosociala arbetsmiljön. Och den fyller ett stort behov: Nästan 40 procent av alla skyddsombudsanmälningar som kommer till Arbetsmiljöverket görs på basis av OSA-föreskriften, enligt myndigheten.
Med föreskriften som utgångspunkt har Maria Steinberg läst hundra 6:6a-anmälningar som skyddsombuden gjort på grund av psykosociala arbetsmiljöproblem – sammanlagt 800 sidor – och stämt av innehållet i anmälan med texten i OSA-föreskriften. Hon gjorde utvärderingen på uppdrag av Arbetsmiljöverket. De flesta, nästintill hälften av anmälningarna, kom från vård, omsorg och skola, eller offentlig sektor och kvinnodominerade branscher.
Otydlig anmälan kan leda till att stöd uteblir
Ungefär hälften av anmälningarna är otydliga när det kommer till vad skyddsombuden önskar att Arbetsmiljöverket ska göra – trots att skyddsombudet kan ställa krav på myndigheten. Istället beskrev skyddsombuden problemen på arbetsplatsen, eller ställde främst krav på arbetsgivaren. Men när skyddsombudet vänder sig till Arbetsmiljöverket för att få hjälp och stöd i att få arbetsgivaren att åtgärda bristerna, är det inte nog.
– Om anmälan är för otydlig kan det bli oklart för Arbetsmiljöverket vad skyddsombuden vill att myndigheten ska göra. Då kan skyddsombuden bli utan det stöd de kunde få, säger Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.
Skyddsombud ska ställa krav på Arbetsmiljöverket
Hon tipsar skyddsombuden att i sin anmälan ställa tydliga krav på Arbetsmiljöverket, till exempel att myndigheten ska meddela föreläggande eller förbud, göra en inspektion, eller ingripa på annat sätt. Arbetsmiljöverket kan utfärda föreläggande eller förbud, också i kombination med vite, för att arbetsgivaren ska åtgärda bristerna.
Ett annat tips hon ger är att tydligt precisera vilka brister arbetsgivaren inte har åtgärdat, eftersom arbetsgivaren kan ha tagit itu med och löst en del av problemen.
En precis och tydlig anmälan till Arbetsmiljöverket är viktig, eftersom det kan vara det första steget i en rättslig process.
Framställan som skyddsombuden gjorde var allt från en sida till 50 sidor.
– Det är alldeles för mycket, säger Maria Steinberg.
Även om förvaltningslagen kräver att myndigheten hjälper, så finns det en gräns för hur mycket tid en myndighet kan sätta på att tolka anmälan eller instruera i hur anmälan ska formuleras, betonar hon.
En del paragrafer används sällan
När Maria Steinberg läste skyddsombudens beskrivningar av problemen på arbetsplatsen, och jämförde med vilka paragrafer de hänvisar till, noterade hon att skyddsombuden inte nämnde alla paragrafer de hade kunnat.
– Skyddsombuden hänvisar till paragrafer de känner till, men inte alltid till den bästa paragrafen. De hittade inte godbitarna.
Ibland hänvisade skyddsombuden bara till föreskriften, utan att använda paragraferna i den. I en del anmälningar användes bara huvudrubrikerna i föreskriften, som arbetsbelastning eller kränkande särbehandling.
Samtidigt påpekar hon att skyddsombuden inte behöver känna att de ska vara utbildade jurister.
En av de paragrafer i OSA-föreskriften som skyddsombuden hänvisade flitigt till handlar om arbetsbelastning, eller paragraf nio. Den nämndes i 70 av de 100 anmälningarna. En annan populär paragraf är paragraf 10 som handlar om tydlighet. Den har dessutom fem punkter som berör till exempel kommunikation, stöd av chefer, och prioriteringar.
– Skyddsombuden angav inte de fem punkterna i sin anmälan fast de kunde ha gjort det när de hänvisade till paragrafen, säger hon.
Andra paragrafer som förekom handlade om kränkande särbehandling, vilket var den vanligaste paragrafen i de mansdominerade yrkena i byggbranschen.
Det fanns också paragrafer som inte nämndes alls i de utvärderade anmälningarna. En av dem är paragraf elva som handlar om starkt psykiskt påfrestande arbete. Den tycker Maria Steinberg att skyddsombuden kan använda mer, eftersom till exempel etisk stress eller samvetsstress faller under den.
– I en anmälan beskrevs en enorm rädsla för att begå fel på grund av stress, men den hänvisade enbart till paragrafen om arbetsbelastning.
Viktigt att beskriva följderna av problemen
När skyddsombudet skriver anmälan tipsar Maria Steinberg om att beskriva problemen och bristerna i arbetsmiljön, och på vilket sätt arbetstagarna lider eller skadas av dem. Det kan till exempel vara att många är sjukskrivna eller funderar på att sluta.
– Man har berättelsen i huvudet, och i anmälan ska man knöka in den i paragraferna.
Maria Steinberg menar att exempel också kan tas från vägledningen till föreskriften, och från de allmänna råden, men:
– Paragraferna är hårdvaluta, och både Arbetsmiljöverket och domstolarna gillar dem.
Ju tydligare och precisare anmälan med hänvisningar till specifika paragrafer, desto starkare är den och desto bättre håller den också för prövning i domstol.
– Om kraven är för otydliga rent rättsligt kan det falla på det i domstolen.
Text: Jonna Söderqvist