Mobbningsoffer och tortyroffer visar på samma reaktioner. Hjärnan
påverkas och de utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. Det berättar Reza
Emdad, hjärnforskare och psykoterapeut.
Reza Emdad är docent i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet. Han
har i flera år arbetat med hjärnforskning och med tortyroffer från krigszoner,
som lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och komplex PTSD.
Mobbningsoffer visar samma reaktioner som tortyroffer, enligt Reza Emdad.
Hjärnan påverkas.
– I magnetkameran har jag till exempel sett att en del av hjärnan,
hippocampus, minskar i volym, och blir skrynklig hos tortyroffer. Miljön hade
blivit toxisk på grund av obalans i neurokemiska nätverken och överskott av
stresshormonet kortisol i denna del av hjärnan, som har med korttidsminnet att
göra.
Det är möjligt att liknande reaktioner kan uppstå hos mobbningsoffer. De
får koncentrationssvårigheter, mardrömmar, flashbacks, alltså minnesblixtar,
och många andra problem.
Studier visar att det räcker att vara utsatt för mobbning i sex månader
och i genomsnitt minst en gång i veckan för att vissa individer utvecklar
symtom på PTSD. Detta på grund av att mobbningsdrabbade individer upplever
återkommande mikrotrauman, enligt Reza Emdad.
Hjärnan förändras
Det finns två internationella studier som visar att det uppstår andra förändringar
i olika delar av hjärnan, både hos den som mobbar och den drabbade. Genom att använda magnetkamera visade forskarna i en
studie att i förövarens hjärna aktiverades de delar som representerar smärta,
när de tittade på bilder som handlade om att någon var avsiktligt utsatt för
smärta. Samtidigt aktiverades belöningssystemet. Detta tyder på att mobbarna
njöt av att se andra lida av smärta.
I en annan studie, visade forskarna
att mobbade individer visade avvikelser i en annan del av hjärnan som kallas corpus callosum – en tjock bunt av fibrer som
förbinder höger och vänster hjärnhalva,
och som är viktigt i visuell bearbetning, minne
och inlärning.
– Dessa resultat får man ta med en nypa salt. De måste bekräftas innan de
kan tolkas som nya bevis. Det enda man kan säga säkert om dessa studier är att
både förövare och de mobbade uppvisar ovanliga reaktionsmönster i hjärnan, säger
Reza Emdad.
Infekterad organisation
Konflikt och mobbning är inte samma sak, enligt honom. En konflikt kan
leda till utveckling, om den behandlas på rätt sätt, medan mobbning kräver helt
andra åtgärder.
– En konflikt kan ibland behövas i en organisation för att dynamiken ska
leva upp och produktiviteten öka. Mobbning däremot leder alltid till minskad
produktivitet. Studier visar att arbetsplatser förlorar flera miljoner kronor varje
år.
I en mobbningsspiral är det alltid mobbaren som är mäktigare än den drabbade.
Det är sällan som det går att bryta en mobbningsspiral på en arbetsplats
utan hjälp från en individ som antingen är mäktigare än mobbaren på
arbetsplatsen eller som kommer utifrån och bryter ner mobbningsspiralen, enligt
Reza Emdad.
Han menar att mobbning ”infekterar” hela organisationen genom att den har
psykiska hälsokonsekvenser även för vittnena.
– De kan antingen förbli passiva och titta på eller försöka gripa in och
hjälpa till. Det leder ofta till att de själva också blir drabbade.
Att vara vittne till
mobbning var också en riskfaktor som, oberoende av andra riskfaktorer, hade
orsakat en depression vid en mätning 18 månader senare.
Brist på medkänsla
De som blir offer har ofta en speciell personlighet. De är kompetenta och
tycker om utmaningar.
– Det finns flera studier som visar att kompetens är en riskfaktor. Det
handlar om revirbeteende hos den som känner sig hotad och ser sig förlora mark
och resurser. En maktobalans har uppstått.
Förövaren har inte förmåga att känna med i andras lidande eller se
hälsokonsekvenserna av mobbningen. Han eller hon kan inte reflektera över sitt
beteende.
– Det kan vara så att förövaren har brist på mentalisering, eller ”theory
of mind”. Det betyder att man inte kan se sig själv utifrån eller andra människor
inifrån. Han eller hon kan inte föreställa sig hur offret känner sig och
förstår inte heller sina egna signaler.
En sådan människa har helt enkelt brist på inlevelseförmåga, som
hjärnforskningen också har visat.
Det finns fyra mobbningstyper: horisontell, hierarkisk, dold och öppen
mobbning på arbetsplatsen. Horisontell mobbning avser mobbning bland anställda
på samma nivå, med formell eller informell och oskriven makt. Hierarkisk
mobbning förekommer mellan olika nivåer av organisationen.
I alla fyra mobbningstyper råder en maktobalans mellan mobbaren och
mobbningsoffret. Problemet är vanligare i hierarkiska miljöer. När mobbning
utvecklas på en arbetsplats påverkas hela organisationen negativt. Med tiden
accepteras mobbningen och integreras i arbetsplatskulturen.
Intervention
Reza Emdad har inlett ett forskningsprojekt, stött av AFA Försäkring, där
han jämför akademiska arbetsplatser med industriella arbetsplatser när det
gäller mobbning.
Studien går till så att 5 000 personer i akademisk miljö och 5 000
personer i industriell miljö har svarat på en enkät. Den innehåller frågor om
den svarande själv har blivit utsatt för mobbning eller har varit vittne till
mobbning.
– Våra preliminära resultat när det gäller industriella arbetsmiljöer visar
att det där finns både individuella och organisatoriska riskfaktorer till
mobbning, säger Reza Emdad.
De organisatoriska faktorerna var brist på stöd från medarbetare och rollkonflikter,
det vill säga otydliga förväntningar och krav.
Studien ska leda fram till ett interventionsprogram för
företagshälsovården, som riktar sig mot hela arbetsplatsen, både mot offret,
förövaren och vittnena.
Intervention gentemot de drabbade kan ske på tre nivåer. Dels mot de
mobbningsdrabbade, som klarar att kämpa emot eller flyr i ett tidigt skede,
dels mot de drabbade som inte kan kämpa emot eller fly, utan lider av
tillfällig eller långvarig psykisk och/eller fysisk ohälsa och har svårt att
komma tillbaka till arbetslivet. Slutligen också mot dem som inte kan komma
tillbaka till arbetslivet och som lider av allvarlig och långvarig psykisk och
fysisk funktionsnedsättning. Detta kan i slutändan leda till självmord.
Projektet ska vara slutfört 2013.
Personligheten spelar in
Professor Ståle Einarsen vid Bergens universitet i Norge är en auktoritet inom forskningen om mobbning. Hans böcker om mobbning finns också på svenska. En studie från 1994 bland 4 700 arbetstagare och arbetsgivarrepresentanter i Norge visade att mobbning hade fyra viktiga orsaker:
dåligt ledarskap,
dåligt socialt klimat,
låg egen kontroll över arbetet
otydliga förväntningar och krav.
Han hänvisar till andra studier som har visat att hektiskt och monotont arbete orsakar konflikter. I botten finns en stressande arbetsmiljö och frustration bland arbetstagarna. Men han menar också att studien visar att mobbning inte enbart går att förklara med arbetsmiljöfaktorer utan att även anställdas personlighetsdrag spelar in.