Frågan ställs av forskarna vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Deras svar är att självbestämmandet är helt avgörande. Sämst är arbetstider som man inte bestämt själv, bäst är de scheman som man själv valt.
– Vi har intresserat oss för anställda som inte har kontorstider, som arbetar utanför tidsramen 0700 och 1900. Det är en tredjedel av arbetskraften, säger projektledaren Torbjörn Åkerstedt.
Frågan är hur man ska utforma skiftscheman som ställer till minst skada för den enskildes hälsa och sociala liv och som skapar minst risker i arbetet till följd av trött personal.
Tidigare har forskarna studerat enskilda företag och organisationer. De resultaten är inte alltid användbara för andra. För att få fram ett mer representativt resultat har forskarna genomfört en rikstäckande undersökning i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I projektet ingår också samtal i fokusgrupper med skiftarbetare från olika arbetsplatser.
Tre tusen skiftarbetande fick en enkät om vilka skiftscheman de upplevde skapar mest problem när det gäller hälsa, familjeliv och övrigt socialt liv.
Dåliga skiftscheman
Det var tre sorts scheman som skiftarbetarna upplevde som mest besvärliga:
– Allra sämst är att inte kunna bestämma själv över sin arbetstid.
– Näst sämst är arbetstider med kort vilotid mellan arbetspassen.
– På tredje jumboplats kommer delade arbetspass, som avbryts av många lediga timmar mitt i.
Det visade sig att kvinnor är mer utsatta än män av de besvärliga arbetstiderna.
– Det kan bero på att kvinnor har mer ansvar för hem och barn än män, säger Torbjörn Åkerstedt.
Det är inte säkert att den som arbetar skift själv upplever de mest hälsofarliga arbetstiderna som mest besvärliga. Nattarbete kom ganska långt ner på skiftarbetarnas egen svarta lista.
– Det är lite förvånande eftersom vi vet att ständigt nattarbete är det allra mest problematiska för hälsan.
En annan överraskning var hur vanligt det är med långa arbetspass med korta vilotider mellan passen, trots att detta är emot EUs arbetstidsdirektiv. Tiden mellan arbetspass ska vara minst 11 timmar. I särskilt säkerhetskänsliga arbeten får arbetspassen inte vara längre än 8 timmar. Det råder ett godtycke på arbetsmarknaden när det gäller arbetstider, anser Torbjörn Åkerstedt.
– Sverige har ett partstänkande med en lång tradition av att bryta mot arbetstidslagens anda. Skiftarbetarna ställer upp på detta eftersom de får mer betalt och ofta också extra ledigt som kompensation längre fram. Det kompenserar dock inte för tröttheten när de arbetar nästa dag efter en kort vila, säger han.
Forskningen visar att många inom vården arbetar 16 timmars pass. Både inom vård och industri är det vanligt med bara åtta timmars vila. Då kan man till exempel jobba dag och sedan gå på igen efter åtta timmar kanske med bara fyra timmars sömn.
– Det är ett vansinnigt påfund. Efter fyra timmars sömn kan det vara farligt att arbeta inom branscher som vård, industri och transporter.
Bra skiftscheman
Hur ska då skiftscheman vara skapta för att vara bra för hälsa och familjeliv?
– Bra arbetstider, det är när man får bestämma själv när man ska arbeta, säger Torbjörn Åkerstedt.
Längden på arbetspassen har betydelse liksom att återhämtningen ska vara tillräcklig mellan passen. Det betyder helst 16 timmar, men minst 13 – 14 timmar. EUs minimiregel är 11 timmar.
– Elva timmar räcker kanske en tid, om man inte gör något annat än reser hem, äter och sover. Men det är inte bra att ha så lite vila mellan passen under en längre tid.
Det är vanligt i Sverige att trycka ihop arbetstiden till tolv timmars pass med tolv timmars vila. Efter tre sådana dygn får man tre dygn ledigt. Är det ett bra schema?
– Om man får en lång återhämtning kan det vara OK, säger Åkerstedt.
Projektet har inte innehållit några försök med att utforma bra skiftscheman.
– Ett problem för oss forskare när vi vill gå in och ändra människors arbetstider är att dessa betyder så mycket för de anställda. Det finns många som absolut inte vill ändra sina arbetstider. Det kan vara att familjen har anpassat sina tider till varandra, och då är det inte så lätt att ändra.
Forskarna Arne Lowden, Michael Ingre och Torbjörn Åkerstedt presenterade det färdiga resultatet i slutet av mars 2012. AFA Försäkring har finansierat projektet med två miljoner kronor.
Forskarnas råd: Att tänka på vid skiftarbete
– Gå ut på promenad. Försök utnyttja dagsljuset när du är ledig, använd raster och luncher om du får gå ifrån arbetsplatsen.
– Regelbunda måltider. Undvik för mycket svårsmält mat. Ät frukost, lunch och middag på normala tider och ät mat med låg kalori- och sockerhalt under nattskift. Ät frukt istället för godis.
– Ledighet efter nattskift. Börja med förmiddagspass, sedan eftermiddag och avsluta med nattpass och därefter ledigt några dagar. Ha varannan helg ledigt.
– Försök få mer än elva timmar ledigt mellan arbetspassen. De som har oregelbundna arbetstider löper större risk att drabbas av olika typer av sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, men även övervikt och sömnproblem. Källa: Stressforskningsinstitutet.
Läs också rapporten Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? av Torbjörn Åkerstedt, Michael Ingre och Göran Kecklund. (Stressforskningsinstitutet, maj 2012)