‒ Företagshälsans roll är att vara en katalysator för dialog. Det säger Jonas Källström vid företagshälsovården S:t Erikshälsan/Avonova.
Där finns en metodik för tidiga insatser. För att ett förebyggande hälsoarbete ska lyckas måste arbetsgivaren och de anställda själva se problemet och äga det, menar han och beteendevetaren Madelene Malvezzi.
‒ Kundföretaget och de anställda måste själva äga sina frågor. Om de själva definierat problemet så finns det oftast en energi för att lösa det, säger Jonas Källström.
Han är läkare och medicinskt ansvarig vid S:t Erikshälsan, nu inkorporerad i koncernen Avonova. Företaget arbetar bland annat med förebyggande metoder för enskilda individer och hela arbetsgrupper.
Här sysselsätts ett 20-tal läkare, arbetsmiljöingenjörer, ergonomer, psykologer med flera. Företaget jobbar både åt offentliga arbetsgivare och privata, allt från kyrkoförsamlingar och restaurangkedjor till små kontorsföretag och bilföretag.
Dialog
Han och kollegan Madelene Malvezzi, beteendevetare, beskriver ett ganska försiktigt tillvägagångsätt där man i en dialog argumenterar för att ett kundföretag skulle gnissla mindre och de anställda må bättre med stöd från företagshälsovården. Lagen kräver det inte, men man ”bör”. Dessutom kan det vara ett sätt att lösa lagkravet på systematiskt arbetsmiljöarbete.
Ett vanligt förlopp är att en arbetsledare tar kontakt för ett första möte mellan företaget, den anställde som berörs och personal från företagshälsan. Den anställde kanske känner sig mentalt trött, har ont i kroppen, magproblem, hudbekymmer eller känner sig överbelastad, har upprepad kort frånvaro eller är på väg tillbaka i arbete efter lång sjuktid.
Egen metodik
Gången följer sedan ett arbetssätt som S:t Erikshälsan själva utvecklat, en strukturerad kartläggning och analys med ett brett perspektiv. Försäkringskassans metodik för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering (Sassam) ingår som en del.
‒ Vi försöker gemensamt med arbetsgivaren och den anställde definiera orsakerna så att han eller hon kan manövrera sig ur en dålig situation. Målet kan både vara att återgå i arbetet eller att välja en annan yrkesväg, säger Jonas Källström.
Problemen kan gälla både arbetsvillkoren och livet hemma. Enligt Madelene Malvezzi har den anställda som regel inget emot att prata om hela tillvaron, även utanför jobbet.
Analysen kan utmynna i ett sexveckors rehabprogram på halvtid, ”Vägen framåt”. Det kan rymma både styrketräning, föreläsningar om livsstil och stress, meditation, reflekterande samtal och coachning individuellt och i grupp, och även yrkesvägledning.
Sjukt frustrerad
På S:t Erikshälsan/Avonova ser man frustration som en vanlig orsak till sjukdom i dag. Jonas Källström återkommer till uttrycket ”den nya psykiska ohälsan” som tillsammans med värk i axlar, nacke och rygg dominerar hos företagshälsan i dag. Båda kan ha samma grundorsaker.
‒ Värk hos yngre beror till nittio procent på spänning och stramning som har samband med belastning, säger Jonas Källström.
Han menar att den stressrelaterade ohälsan hänger samman med att upplevda behov inte blir tillfredsställda. I dag ställer vi allt större krav på att arbetet ska kännas meningsfullt, ge trivsel och social stimulans.
‒ Om diskrepansen mellan verklighet och vision växer sig alltför stor, om jag känner att jag inte kan överbroa skillnaderna hur mycket jag än anstränger mig, så kan arbetsuppgifter som förut var spännande utmaningar plötsligen kännas som en ångestframkallande belastning, säger han.
Uppföljning
Fallen följs upp efter tre månader. Enligt en summering av 600 svar från chefer härom året har sjukfrånvaron minskat i 94 procent av fallen, och 72 procent av medarbetarna är kvar i anställning.
Parallellt med att den anställda går igenom programmet ”Vägen framåt” så kan det i goda fall pågå en process med förbättringar på arbetsplatsen.
‒ Om man på företaget har en gemensam idé om att bygga en fantastisk arbetsplats så kan det föda stimulans och engagemang, och man kan nalkas idealet, den goda arbetsplatsen. Företagshälsans roll är att vara en katalysator och få igång en dialog, säger Jonas Källström.
‒ Vår ”evidens” handlar om att vara lyhörda och visa respekt för upplevelsen hos enskilda och grupper av anställda. De har alltid rätt att tycka det de tycker och uppleva det de upplever.
I en annan artikel här berättar vi om ett lyckat fall av förebyggande företagshälsovård hos ett av kundföretagen, Sabis.
Roland Cox
Denna artikel publiceras också i nummer 2-2014 av pdf-tidningen Användbart! med tema företaghälsovård. Tidningen kommer ut den 17 juni och finns då att ladda ner här på hemsidan.