Gravida som har ett jobb med låg kontroll löper ökad risk för att råka ut för graviditetskomplikationer, som högt blodtryck eller diabetes. Det är ett av resultaten i den stora studien vid Karolinska institutet, där bland annat 970 000 gravida kvinnor ingår. Hela studien ska bli klar nästa år.
Den unika femåriga studien vid Karolinska institutet om hur fysiska och kemiska exponeringar på jobbet påverkar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar fortsätter. Numera ingår hela den arbetande befolkningen i underlaget, tack vare de utmärkta register som finns i Sverige. Det stora materialet analyseras nu på olika sätt.
– Eftersom dataunderlaget är så stort krävs det en hel del eftertanke i analysarbetet, berättar Jenny Selander, som leder forskningsprojektet.
Alla gravida kvinnor
En undergrupp i studien består av 970 000 gravida kvinnor. Alla dessa blivande mammor har genom årens lopp berättat för mödravårdscentralerna vad de jobbar med. Nu håller forskarna på att ta fram resultaten vad gäller psykosocial stress, buller och fysiskt tungt arbete i förhållande till hjärt- och kärlsjukdom bland gravida.
– Ett nytt fynd är att främst låg kontroll i arbetet ökar risken för både högt blodtryck, graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning, säger Jenny Selander.
Forskarna har justerat resultatet för BMI, socioekonomiska faktorer och andra yrkesexponeringar som buller, tungt arbete och kemiska faktorer på arbetsplatsen. Ändå kvarstår resultatet.
Låga krav har också poppat upp i analyserna som en riskmarkör. Även gruppen som har låg kontroll och höga krav visar på ökad risk.
– De resultaten är mer osäkra. Det är svårare att ta fram resultat när det gäller låg krav i arbetet eftersom det inte går att tolka lika enkelt.
– Krav behövs i arbetslivet, men inte krav som stiger över ens förmåga, tillägger hon.
Buller och tungt arbete
Tidigare studier har visat att exponering för buller medför ökad risk för graviditetskomplikationer som högt blodtryck och diabetes. Nu analyserar forskarna resultaten när det gäller tungt arbete. Prekära, eller otrygga anställningar, är ytterligare en annan diskussion.
– Vi måste ha mycket och bra data för att göra korrekta avvägningar när det gäller om kvinnor ska jobba kvar i sin arbetsmiljö, omplaceras eller tilldelas graviditetspenning när de blir gravida. Det är en balansgång där man får lägga ihop olika exponeringar, säger Jenny Selander.
I JEM, jobbexponeringsmatriser, ingår mängder med mätdata om olika yrkesgrupper i hela befolkningen. Dessa matriser använder forskarna nu för vidare analyser när det gäller andra aspekter, till exempel organisationsfrågor och stress.
Ny metod
Under oktober nästa år, det femte forskningsåret, ska alla data för hela den arbetande befolkningen i Sverige vara insamlad och analyserad. Arbetet leder fram till rekommendationer när det gäller exponering för risker för hjärtinfarkt och stroke i arbetslivet och ger bättre underlag när gränsvärden ska sättas. Och då gäller det både exponering för enstaka risker och för den sammantagna effekten när riskerna är flera.
– Vårt material är unikt i sin storlek, säger Jenny Selander.
Forskargruppen har också tagit fram en ny metod för att enklare samla in blodprov genom ett stick i fingret och en droppe blod på ett papper.
Eva Ekelöf