Gränsvärdet för kvartsdamm är föråldrat enligt ny forskning om hjärt- och kärlsjukdomar. Över 100 000 personer är exponerade i byggbranschen men problemet är bortglömt, enligt Per Gustavsson, KI. När det gäller motoravgaser behövs gränsvärden även för partiklar i gaserna. Det finns inte idag.
Per Gustavsson är epidemiolog och professor vid Karolinska institutet. Han har främst undersökt motoravgaser och kvarts, när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar och arbetsmiljö. Här finns det största glappet, enligt honom, mellan de svenska gränsvärdena som de ser ut idag och hur de borde se ut för att faktiskt ge ett skydd.
– Motoravgaser, och särskilt dieselavgaser är en av de mest välbelagda riskerna i forskningen. Det finns risker både när det gäller det luftvägssjukdomar, cancer och hjärtinfarkt. Samma sak gäller för kvarts, men där är kunskaperna om sambandet med hjärtsjukdom nyare, säger han.
Enligt SBUs rapport, se faktaruta, har båda ämnena näst högsta graden av samband med hjärt- och kärlsjukdom vid exponering.
– Gränsvärdet för dieselavgaser har halverats 2018 i samband med ett EU-beslut, men det räcker inte. Det nya gränsvärdet skyddar inte mot hjärtinfarkt och inte heller mot lungcancer. Samtidigt vet vi att många arbetsmiljöer har höga nivåer av dieselavgaser, särskilt när man använder dieseldrivna fordon inomhus, som vid tunnelbygge och i garage.
Gränsvärden för partiklar
Gränsvärdet för motoravgaser är baserat på halten kvävedioxid i luften och är 0,96 mg kvävedioxid/m3. För partiklarna i avgaserna finns inga gränsvärden. Och de kan förorsaka både lungcancer och hjärt- och kärlsjuklighet.
– Vi behöver gränsvärden även för partiklar i avgaser, som Nordiska expertgruppen för gränsvärdesdokumentation har föreslagit. Kvävedioxid är en markör. Partiklarna i avgaserna spelar sannolikt en stor roll för den förhöjda risken för hjärtinfarkt och lungcancer.
Riskgrupperna för exponering för motoravgaser är yrkesförare, tunnelarbetare och gruvarbetare.
Möjlighet till förbättringar
Per Gustavsson anser att kvarts är den mest bortglömda arbetsmiljörisken idag.
– Gränsvärdet är föråldrat. Det är från 1996 och idag finns ny forskning. Vi har över 100 000 människor som är exponerade framför allt i byggbranschen. Det är ett verkligt bekymmer, säger han.
Kvarts finns i berggrunden och används i betong. De som utsätts för kvartsdamm kan få silikos (stendammslunga) eller lungcancer, men risken för hjärtinfarkt har börjat uppmärksammas allt mer. Flera studier har visat på sambandet, enligt Per Gustavsson.
– Det finns definitivt en stor potential för förbättringar inom dessa områden, anser han.
I den studie som Jenny Selander, KI, leder ska man ta fram säkra dos-responsdata. Studien följs av arbetsmiljöforskning.se
Gränsvärdet för kvarts i Sverige är 0,1 mg/m3 luft. Det har varit på väg att halveras av Arbetsmiljöverket, men förslaget drogs tillbaka efter kritik från arbetsgivarsidan.
– Därmed missade man möjligheten att minska antalet dödsfall både i lungcancer och hjärtinfarkt. I USA är gränsvärdet hälften av det svenska.
Stoppa spridning vid källan
Spridningen av damm måste först och främst förhindras vid källan, sedan gäller personlig skyddsutrustning, som filtermask eller friskluftsmask.
– Hjälmen är obligatorisk på byggen, men ofta glöms masken bort. Numera har Arbetsmiljöverket dessutom lättat på kraven att mäta kvarts i sina senaste bestämmelser, säger Per Gustavsson.
En annan taktik
Jens Åhman är enhetschef på enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysiska faktorer på Arbetsmiljöverket. Han menar att gränsvärden är ett av flera verktyg för en bättre arbetsmiljö.
– För kvarts är sänkta gränsvärden just nu inte det effektivaste sättet att få ned kvartsexponeringen. Särskilt på tillfälliga arbetsplatser som byggen är det svårt att genomföra mätningar för att jämföra med gränsvärdet. Där behövs en annan taktik med mer fokus på åtgärder, säger han,
Arbetsmiljöverket har tagit fram en vägledning för hur man på byggarbetsplatserna kan arbeta med kvarts på ett säkrare sätt. Byggindustrin håller också på med att ta fram kunskap och egna riktlinjer för hur man ska hantera riskerna med kvartsexponering.
För motoravgaser finns inga gränsvärden för de partiklar som finns i gaserna och som bevisligen är skadliga. Nu finns på europeisk nivå ett arbete för att komma fram till gränsvärden i dieselavgaser. Men motorernas olika effekt gör det svårt att sätta gränsvärden.
– Där är det kanske effektivare att ställa krav på att motorerna inte släpper ut partiklar i avgaserna.
Gränsvärdena för oorganiskt damm sänktes nyligen från 5 till 2,5 mg/m3, som en ”hygienisk åtgärd”, enligt Jens Åhman.
Just nu arbetar en expertgrupp med att ta fram gränsvärden för kemiska exponeringar som leder till hjärt- och kärlsjukdomar. När det dokumentet är klart kommer Arbetsmiljöverket att ta ställning till de nya data som presenteras där. Då kan det bli aktuellt att diskutera sänkta gränsvärden för en del ämnen.
Eva Ekelöf