Buller, ljudtrötthet och stress orsakar stora produktionsbortfall varje år. Bra akustik, vilrum och tid för återhämtning är lönsamt – och får medarbetarna att må bättre. Men glöm inte att informera om insatserna.
Störande buller i arbetslivet och Hörsel och hörselskador i arbetslivet är två nya kunskapsöversikter från Arbetsmiljöverket. En av forskarnas slutsatser är att det är svårt att skilja på bullerkänslighet och allmän negativitet.
– Forskningen visar att vi störs mer om vi ogillar ljudkällan eller tror att den går att göra något åt. Därför är det viktigt att ta hänsyn till medarbetarnas allmänna inställning till jobbet, säger Staffan Hygge, professor vid Högskolan i Gävle.
Lärare, pedagoger och anställda inom vården upplever ofta ohälsa på grund av buller. Men enligt forskarna arbetar de i miljöer vars ljudnivå sällan eller aldrig når upp till gränsvärdet 85 dB(A) som är ett vanligt gränsvärde för hörselskada.
– Däremot är de beroende av att uppfatta och minnas vad som sägs. Och den förmågan mäter inte ett vanligt hörseltest (tonaudiogram), säger Stig Arlinger, professor vid Linköpings universitet.
Olika upplevelse trots samma testresultat
Enligt Stig Arlinger är det heller inte ovanligt att personer med identiska resultat vid hörseltestet upplever helt olika problem i verkligheten.
– Att vi kan uppfatta rena toner inom vissa frekvenser säger inget om hur mycket vi behöver anstränga oss för att minnas och förstå det som sägs, säger han och hänvisar till djurförsök som visar att nuvarande test kan missa allvarliga skador inne i örat.
För att inte ta några risker förespråkar han därför att dagens gränsvärde 85 dB(A) sänks till 80 dB(A).
– Det låter så inte mycket men en minskning med 3 dB innebär en halvering i effekt, säger han och konstaterar samtidigt att det är en svår pedagogisk uppgift att förklara detta.
Alla följer inte lagen vid skolbygge
I väntan på nya riktlinjer går det dock att göra en hel del. Den första och viktigaste åtgärden är att minska bullerkällan.
– I skolan skulle mycket vara vunnet om alla som bygger och inreder lokaler följer de lagar och riktlinjer som finns, säger Staffan Hygge och betonar efterklangtidens betydelse för känslan i ett rum.
Bättre belysning är ett annat enkelt sätt att minska ljudstressen.
– Att se ansiktet på den som talar gör det mycket lättare att uppfatta det som sägs, fortsätter han.
När det gäller förskolor och barns röster och ljud mynnade det AFA-finansierade projektet Buller och stress inom förskolan nyligen ut i tolv åtgärder för bättre ljudmiljö. Val av leksaker, ljuddämpande bord och vilrum för pedagogerna är några exempel.
Tröttsamt att filtrera störande ljud
Forskningen visar vidare hur tröttsamt det är att behöva anstränga sig för att inte bli distraherad. Resultaten visar också att ansträngningen att höra och förstå gör att vi minns sämre. Särskilt tröttande är det att läsa och skriva och utföra andra kognitiva uppgifter.
– När aktiveringsnivån stiger orkar vi till slut bara koncentrera oss på det allra viktigaste. Eftersom ovidkommande ljud tar samma processer i anspråk som själva arbetsuppgiften, blir vi trötta även om vi inte drabbas av nedsatt hörsel, säger Anders Kjellberg, professor vid Högskolan i Gävle.
Rösten som arbetsredskap
Eftersom personal inom skola och vård inte kan använda hörselskydd är det viktigt att arbeta med andra metoder som hörselvilorum, tid för återhämtning och insatser för att påverka attityder och ljudklimat på jobbet.
För lärare och pedagoger är det ett extra dilemma att de, tillsammans med en tredjedel av alla yrkesverksamma, använder rösten som arbetsredskap. För dem kan utbildning i röstanvändning vara ytterligare ett hjälpmedel. Att mäta röstansträngning är både dyrt och svårt, men enligt forskarna är ett skattningsformulär för diagnostisk screening en god början.
Att förebygga lönar sig
Hittills finns inte mycket forskning om ekonomiska vinster med bullerbekämpning, men de som finns visar att det lönar sig att förebygga. En norsk studie (Gjestland 2007) har tagit fram metoder för att beräkna kostnader på grund av ohälsa orsakad av buller. Andra beräkningar antyder att en procents produktionsbortfall för 100 000 pedagoger i förskolan kostar runt 600 miljoner kronor.
– Vi skulle kunna göra mycket förebyggande insatser för en bråkdel av de pengarna, konstaterar Staffan Hygge.
Birgita Klepke
Artikeln har tidigare varit publicerad i Suntliv.nu
• 35 procent av alla yrkesverksamma män upplever buller som sitt största arbetsmiljöproblem.
• 8 procent av alla yrkesverksamma kvinnor upplever buller som sitt största arbetsmiljöproblem.
• Östrogen gör att kvinnor i allmänhet behåller hörseln längre än män.
• Det finns stora skillnader i individuell känslighet för hörselnedsättning.
• Vibrationer och ärftlighet påverkar troligen känsligheten för hörselskador.
• Tinnitus har inget påvisbart samband med hörselnedsättning.
• Impulsbuller (larm, skott, slag, smällar) ökar risken för hörselnedsättning.
• Det är osäkert om en tidigt grundlagd bullerskada ökar eller minskar den åldersrelaterade hörselnedsättningen. Visst stöd finns för båda tolkningarna.
• Personer som använder hörapparat löper troligen inte större risk än andra att få sämre hörsel med åren.
• Musikers arbetsmiljö ökar risken för tinnitus och extrem ljudöverkänslighet (hyperakusis).
• Musikers arbetsmiljö orsakar sällan hörselnedsättning
Att ladda ner från Arbetsmiljöverket
Hörsel och hörselskador i arbetslivet, AV Rapport 2013:2
Störande buller i arbetslivet, AV Rapport 2013:3
Röstohälsa, AV Rapport 2011:6