Stressmottagningen i Stockholm behandlar människor, inte arbetsplatser.
‒ Men exakt samma ingredienser kan fungera preventivt på organisationsnivå, säger Giorgio Grossi, psykoterapeut och forskare.
Stress i arbetslivet, ibland toppat med en privat kris, kan resultera i utmattningssyndrom, förändringar i hjärnan och i värsta fall dödsfall.
En man på en advokatbyrå frågade sin chef vilken mängd arbete som han förväntades göra, vad som är good enough.
Svaret han fick var the sky is the limit.
Giorgio Grossi får höra om arbetsgivare som tar stressen på allvar både hos den enskilde och i organisationen, som lyssnar på Stressmottagningens råd från läkare, psykologer och framför allt arbetsterapeuter.
‒ Sen finns det de som mer ser personalen som förbrukningsvara. Där är troligen lyhördheten obefintlig för att sprida de här idéerna till resten av organisationen.
Kvinnor i vården
Giorgio Grossi är psykoterapeut och forskningsansvarig på företaget Stressmottagningen. Han såg hur det nya fenomenet utbrändhet växte framförallt under 90-talet.
‒ De som insjuknade var företrädesvis kvinnor i medelåldern, i offentlig tjänst, som hade överlevt saneringen av statsfinanserna. Man bantade offentlig sektor, och de som blev kvar fick ibland jobba för tre eller fyra personer.
Av sina patienter får han höra om fall där någon utmattad slutar på jobbet och då blir ersatt av flera personer för att man ska klara arbetsvolymen.
Inga pauser
‒ Patienter kan berätta att de befunnit sig i många år i något slags förstadier till utmattning.
Den naturliga växlingen mellan anspänning och vila har gradvis förskjutits så att belastningen bara vuxit och små och stora pauser till slut nästan upphört helt. Inget fika, inga promenader, inget socialt.
‒ De kan ha kämpat med ett pressat jobb med diffusa, orimligt höga krav, dåligt ledarskap, trassliga relationer, omorganisationer och otrygghet.
Familjelivet kan ha varit skyddande, det har gett lite respit att ladda batterierna.
‒ Men sen har det kanske gått snett även hemma.
Utlösande påfrestning
Det som till slut gör krisen akut kan vara jobbrelaterat, men även allt från konflikter i äktenskapet, barn med särskilda behov eller ofrivillig ensamhet till arvstvister, vårdkrävande gamla föräldrar eller fuktskador i huset.
‒ De här individerna är ofta väldigt ambitiösa, perfektionistiska, lojala, empatiska och engagerade. De rycker ut och ska rädda allt och alla. Till sist kraschar de själva, säger Giorgio Grossi om de cirka 300 patienter som remitteras till Stressmottagningen varje år.
Återhämtningen får stå undan vilket till slut orsakar utmattade dagar. En lördag kanske tillbringas i soffan istället för med utflykten man planerat. Eller så går hela helgen åt, eller personen tar ut en semestervecka som egentligen är kamouflerad sjukledighet.
Till slut slår kropp och själ stopp.
‒ Den akuta fasen är ofta en panikattack. Man kan vakna upp i bilen eller ute på stan och inte veta var man befinner sig, eller bli sittande påklädd i hallen, storgråtande, istället för att gå till jobbet.
Diagnoser utesluts
Giorgio Grossi arbetar på en av ett tiotal mottagningar i Stockholm för utmattningssyndrom, diagnosen som etablerades 2005. Patienterna har gått till sin doktor på vårdcentralen eller företagshälsovården. Där utesluts andra diagnoser, som ALS, hjärntumör eller demens, innan en remiss skrivs. Tillståndet ska ha varat i flera månader.
Ett syndrom är ett kluster av flera fenomen.
‒ Man blir väldigt känslig för intryck. Höga ljud är en klassiker. En rörig lunchrestaurang kan skicka patienten i säng i två dagar, säger Giorgio Grossi.
‒ Man blir känslomässigt utmattad, mer irritabel, lättsårad, oroar sig mycket. Man blir stresskänslig, man blir kravkänslig.
Krav kan handla om så vardagliga saker som ett inbokat möte dagen därpå, ändå ger det en orolig natt.
‒ Vi tror att sömnrubbningar är en bidragande orsak till att man går in i väggen, att man blir utmattad. Utmattning anses vara frukten av kronisk stress utan återhämtning, säger Giorgio Grossi.
Patienterna har framför allt en mental trötthet och kan ha problem med minne och koncentration.
‒ Det känns som gröt i huvudet, man har svårt att fatta beslut. Man tappar tråden i ett samtal. Tappar ord, byter ut ord. Man kan glömma hur man utför olika procedurer som är välbekanta, som att laga mat.
Värk och tinnitus
Till detta kan det finnas en rad fysiska symtom.
‒ Värk, smärta i nacke och axlar, huvudvärk, tinnitus, magproblem av alla slag, ytlig andning är ganska vanligt, liksom hjärtklappning.
Mottagningen var från början ett forskningsprojekt lett av grundaren Aleksander Perski, psykolog som arbetat på hjärtkliniker och vid Stressforskningsinstitutet. Han har alltså intresserat sig även för sambanden mellan stress och fysiska sjukdomar.
Det finns forskning som visar att hjärnan påverkas av stress, att de delar som sköter struktur och planering krymper rent fysiskt, och att delar som styr flykt eller kamp förstoras.
Det förekommer också att människor arbetar ihjäl sig. I Japan finns begreppet karoshi, att dö av överansträngning. Dödsorsaken är ofta hjärtsvikt eller hjärtattack. Det har rapporterats fall även i Sverige. Aleksander Perski rapporterade för några år sedan om två fall där unga svenskar dog på grund av vad man bedömde som ”arbetsrelaterad stress med åtföljande fatal hjärtarytmi”.
Forskning pågår
Mottagningen forskar fortfarande. Giorgio Grossi själv jobbar med en studie av de patienter med utmattning som inte har ytlig och kort sömn, utan tvärt om sover onaturligt mycket.
Behandlingen av de utmattade går ut på att förbättra balansen mellan stress och avkoppling, att skapa ”randiga dagar” där anspänning och vila växlar. Patienten får skriva dagbok, timme för timme, som sedan analyseras.
Den som sitter vid en dator vilar kanske bäst med en promenad.
‒ Både kropp och knopp behöver sitt.
Bakslag är legio. När den drabbade börjar känna sig bättre kan skuldkänslorna slå till, hen vill framstå som fullt fungerande och börjar springa igen ‒ för tidigt. I den fasen är fallhöjden till en ny sjukperiod kortare.
Bota jobbet?
Stressmottagningen har en utmärkt välmatad hemsida där man klart och vasst beskriver hur stressen i arbetslivet galopperade på 90-talet som ett resultat av rationaliseringar, bland annat av att den offentliga sektorn började prissätta medmänskliga aktiviteter. Och hur bördan blev ”på tok för stor” i många yrkesgrupper.
Giorgio Grossi oroas också av den nya digitala gränslösheten. Mobilen kan bli ytterligare stressdrivande för den som har svårt att sätta gränsen mellan arbete och fritid.
Stressmottagningen får betalt av landstinget för att bota människor, inte organisationer.
‒ Vårt uppdrag är att kurera individen. Men den drabbade behöver komma tillbaka till en arbetsplats som är gynnsam för rehabilitering, vilket är arbetsledares och chefers ansvar. Våra arbetsterapeuter har dialog med arbetsgivarna för att få till stånd en hållbar planering med anpassade uppgifter.
Krav och kontroll
Det handlar mycket om att skapa balans mellan å ena sidan arbetskrav och förväntningar, å andra sidan möjlighet att påverka sin situation.
‒ Det ska vara tydligt vad vi producerar på det här stället och vilken del av det som jag ansvarar för. Sen ska man i en ideal värld ha motsvarande resurser ‒ kompetens, rimliga tidsmarginaler, rätt utrustning och ändamålsenliga lokaler.
‒ Exakt samma ingredienser kan fungera preventivt på organisationsnivå. Den kopplingen är inte så svår att göra, säger Giorgio Grossi.
‒ Då kan man till och med lyckas locka fram något som kallas arbetsglädje. Jobbet är en institution som kan förbättra hälsan, som kan ge en känsla av att vi får bidra till något meningsfullt och får träffa andra vuxna utanför familjen.
Roland Cox