En grupp forskare vänder på begreppen kring bättre arbetshälsa, från att leta problem på jobbet till att införa ett hälsoskapande arbetssätt.
Fil dr Petra Nilsson Lindström har med några forskarkollegor på Högskolan Kristianstad skapat dialogverktyg till ett friskare arbetsliv genom delaktighet.
De svenska sjukskrivningstalen har länge varit höga, även om de sjunkit på senare år. Mycket handlade om stress och psykiska påfrestningar, inte minst inom sjukvården.
– Att personalen mår sämre än på flera andra arbetsplatser känns lite extra märkligt när arbetsuppgiften är att skapa hälsa, säger Petra Nilsson Lindström.
Orsaksbilden är komplex, bland annat av en ständigt förändrad arbetsorganisation, ett eftersatt ledarskap och bristande satsningar på personalens välmående på jobbet. Samtidigt har man länge sökt främst efter problem och fel för att rätta till dem, inte efter det goda med arbetsplatsen.
Forskarna pekar på att arbetet med sina fasta tider och kamratkretsen är ”en viktig arena för att ge stadga och struktur i människans tillvaro”. Man menar att arbetet i gynnsamma fall bör kunna addera hälsa till den anställde.
Känsla av sammanhang
– Som ett komplement till den eländesforskning som inte är helt ovanligt bör man ta fram det som är bra på arbetsplatsen och förstärka det, säger Petra Nilsson Lindström. Det är avsikten med hälsoskapande arbetssätt som är grunden i vår modell.
Det finns idag en trend för hälsofrämjande arbeten, med stöd bland annat från forskaren Aaron Antonovsky.
Han ställde frågan om vad det är som bidrar till att människor trots påfrestningar kan fortsätta må bra och hantera situationer som uppstår i livet. Och som kan göra det bästa av situationen, eftersom de flesta av oss aldrig helt kan undvika stress. Viktigt är ”känslan av ett sammanhang”, det som kallas Kasam.
Kristianstad
Sedan början av 2000-talet har forskarna vid forskningsmiljön ”Människa Hälsa Samhälle” på Högskolan i Kristianstad arbetat med bland annat arbetsrelaterad forskning och under åren skapat en inriktning, det hälsoskapande synsättet.
De har utvecklat en dialogmodell för arbetsplatserna genom att arbeta med enkätprocesser, i första hand inom sjukvården.
Utgångspunkten är hur arbetsplatsen kan förbättra individens hälsa, och hur individen kan förbättra arbetsgruppernas och kollegornas hälsa genom ett aktivt engagemang. Som redskap för den dialog man söker på arbetsplatsen har forskarna skapat två enkäter för hälsa på arbetet.
Stödja hälsan
– Det handlar om att ständigt arbeta med att stödja de hälsoskapande resurserna på arbetsplatsen genom att aktivt hantera ett par enkäter med svar. Men även att arbeta med utveckling utifrån svaren så att processen känns meningsfull, användbar och därigenom hållbar i organisationen, säger Petra Nilsson Lindström.
De två enkätverktygen har utvecklats och kvalitetstestats i projekt genomförda på Hässleholms sjukhus och Centralsjukhuset i Kristianstad av fil dr Åsa Bringsén.
Det har även utvecklats i projektet ”Sluta plåstra”, med stöd av AFA Försäkring.
Enkät
Det ena enkäten heter SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), som mäter enligt en sexgradig hälsoindikatorskala. Där svarar man på frågor om den individuella hälsan under de senaste fyra veckorna enligt en salutogen hälsoindikatorskala, från ytterligheter som ”Jag har känt mig glad, optimistisk” till ”Jag har känt mig nedstämd, dyster”.
Salutogen står för hälsobringande faktorer, i motsats till patogent som är sjukdomsalstrande.
Det andra verktyget heter WEMS (Work Experience Measurement Scale) eller ”enkät för arbetsupplevelser”. Utifrån 32 påståenden inom sex områden spanar man efter: individuella inre arbetsupplevelser, självbestämmande, stödjande arbetsförhållanden, ledarskap, förändringsarbete, tidsupplevelser.
Personalen med
Modellen för ”enkäterna i en ständigt pågående process” har arbetats fram i samverkan med personal på två avdelningar på Ängelholms sjukhus.
En kärngrupp av medarbetare och chefer från avdelningarna var aktiva i hela enkätprocessen, från förankring innan enkäten sändes ut till presentation, genomförande och arbete med resultat i arbetsgruppen.
– Ofta får man enkäter i handen utan att veta varför man ska svara, och de som svarar får sällan veta resultatet, säger Petra Nilsson Lindström. Därför är det bra att engagera medarbetarna i processen. De här enkäterna får inte bli ”varannanårshappenings”, utan de ska kännas meningsfulla från start till slut.
Använda själva
– Vår tanke är att arbetsgrupperna själva ska kunna använda enkäterna utan stöd av forskare eller andra utomstående. Dessutom finns det ett insatt konsultföretag, Agerus, som man kan anlita om så önskas.
Konsulten erbjuder en webbplattform för snabb och enkel enkätadministrering, och hjälp i olika former. Deras system ger snabb koppling mellan besvarande och resultat.
Även mellancheferna har genomfört enkätprocessen för att själva utveckla sitt arbete. De har varit med i utvecklingsarbetet, liksom sjukvårdspersonalen inom flera olika grupper som undersköteskor, läkarsekreterare, läkare – och sjukhusledningen.
– Mellancheferna har ofta en knepig roll, med lojalitet både uppåt och neråt, vilket inte alltid är så lätt att förena, säger Petra Nilsson.Forskarna har intervjuat olika yrkesgrupper på sjukhuset i utvecklandet av enkäterna. Allt för att den ska kunna fungera för alla på arbetsplatsen.
Dialog ger växt
Dialogen är det viktigaste, menar Petra Nilsson Lindström. Enkäterna måste ge något som förbättrar arbetsplatsen, för den enskilde och arbetsgruppen. Tanken är att de ska genomföras löpande. Men det beror helt på lokala önskemål om behov på arbetsplatsen.
– Det bästa är att få in enkätarbete i befintliga processer på något sätt så att de blir ett levande arbete.
Hon nämner ett par exempel på hur det kan gå när man genomför enkäten i olika arbetsgrupper. I det ena fallet fungerade arbetsgruppen utmärkt, personerna var väl etablerade och de hade allmänt höga värden på svaren.
APT
De valde att beta av område efter område på arbetsplatsträffen för att se sina styrkor och skapa en ännu bättre arbetsmiljö.
Den andra gruppen var nyskapad efter en omorganisation. De kom från olika avdelningar med olika rutiner. De valde att fokusera just på vardagsrutiner och skrev ner rutinerna på de olika passen under morgon, middag och kväll.
Och därmed löste de irritationsmomenten som blev tydliga i svaren. Förändringen blev märkbar i nästa omgång av enkäten.
Näckros
Enkätprocessen symboliseras med en näckros. Blomman är kärnan och bladen representerar nio olika faser. Där lyfter man fram de positiva och stärkande resurserna på arbetsplatsen, varigenom svagheterna och bristerna blottas. För att man slutligen går över i en ny enkätprocess.
– Förankring och goda förberedelser inför varje enkätprocess är avgörande för hur pass lyckat och meningsfullt resultaten blir för organisationen. Vår förhoppning är att enkätprocesserna utifrån ett hälsoskapande perspektiv ska kunna öka förståelsen för vad som får oss att må bättre, vilka resurser vi har som medarbetare och hur vi kan samverka med varandras styrka, säger Petra Nilsson Lindström.
Enkäterna är ännu så länge fria för användning, och de går att beställa via hemsidan där det också går att läsa mer om.
Torbjörn Uhlin
Läs mer här: www.hkr.se/shis-wems
Fotnot: Övriga forskare som medverkat i projektet kring enkäterna i olika skeden är fil dr Ulf Eriksson(arbetsvetenskap) och fil dr Åsa Bringsén (folkhälsovetenskap), professor Göran Ejlertsson, som har varit projektledare tillsammans med docent Ingemar Andersson, fil dr Pär Pettersson, professor Lars Edgren från Region Skåne samt professor Jan Forslin på KTH Stockholm.