Videon visar jobbet och på figuren markerar man belastningarna. Foto: Mikael Forsman
Exakt vad som gör ett arbete lätt eller tungt är inte alltid så lätt att beskriva. Ergonomen Mikael Forsman på Karolinska Institutet har utvecklat en video- och datorbaserad metod att analysera arbetet, som är lätt att använda. Metoden är utvecklad som ett stöd för de anställda när de ska vara med och förändra sin arbetsmiljö.
Ett nytt verktyg för att mäta belastningarna vid Arla mejerier och Scania lastbilsfabrik ska ge bättre arbetsmiljö. Arbetet görs av forskare, med hjälp av skyddsombud och arbetsmiljöansvariga. Men det var Arla som tog initiativet för att hitta en lösning på problemen.
Ett projekt vid KTH om styckare handlar om att förbättra kvaliteten och sänka arbetsbelastningarna.
– Vi satsar 150 miljoner om året på forskning som kan göra att skadorna i arbetslivet blir mindre omfattande och att människor får ett bättre arbetsliv, sade Maj-Charlotte Wallin, vd för AFA Försäkring, när hon öppnade dagen om forskning och utveckling i Stockholm den 25 november.
Butikskontrollanter, värdetransportörer, parkeringsvakter och andra i bevakningsbranschen utsätter sig för stora risker, som hot och våld, kemikalier och även tunga lyft.
BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, tar fram modeller för god och säker arbetsmiljö som är anpassade till verksamheten.
– Vi har ett nära och gott samarbete mellan parterna som verkligen värnar om arbetsmiljön, säger William Rosborg, enhetschef för BYA/Arbetsmiljö.
Ergonomi för uthållighet och tillväxt var temat för Nordiska ergonomisällskapets tredagars konferens Nes2012 i Saltsjöbaden i augusti. Trehundra deltagare från 25 länder diskuterade utvecklingen i dagens arbetsliv vid över hundra seminarier och workshops.
En styckare behöver ständigt en nyvässad kniv i sitt arbete.
Om kniven är vass kan styckarens belastning minska med upp till 20 procent. Jörgen Eklund, professor i ergonomi vid KTH i Stockholm, har visat detta i sin forskning. Forskningsgruppen har nu fått
ytterligare pengar från AFA Försäkring för att ta fram och sprida ett utbildningsmaterial bland knivanvändare i styckning och slakt.
Sortering av sidfläsk för att minska knivtiden, här för Patrik och Mattias. Foto: Annica Jönsson
Rotation, kortare stycktider, vassare knivar och en ökad kunskap om belastningsskador har gett ett friskare Scan i Kristianstad. En ständig koll på ergonomi och risker hos både styckare och olika arbetsmoment under flera år har gett resultat.
– Det gäller att ständigt arbeta vidare för att förebygga, och att ha alla med på tåget, säger Peter Ekström, huvudskyddsombud. Möjligheten att påverka är viktigast för ett gott arbetsklimat, plus ett lyhört ledarskap.
Det finns en rik flora av olika mätmetoder för risker med fysisk exponering som ergonomer kan använda. När siffrorna trillar ut blir de hårda fakta i kommunikationen om förändringar och förbättringar på arbetsplatsen.
- När man jobbar direkt med produktionen ställs det höga krav, säger Kerstin Tegbrant. Foto: Sandra Hall
Kerstin Tegbrant jobbar som ergonom på Scania i Södertälje. Här satsar företaget numera stort på ergonomi. Vägen dit har varit vetenskapliga metoder för att bedöma risk för muskel- och ledbesvär och ett nära samarbete mellan ergonomer, medarbetare, ledning och produktionstekniker.
Trots att vi vet vad som orsakar belastningsbesvär fortsätter de att drabba anställda, inte minst i vård- och omsorg.Att jobba förebyggande, ta hjälp av företagshälsovården och kartlägga arbetsmiljön för en hel arbetsgrupp kan vara en väg framåt. Det visar ett projekt på Rehabliteringsmedicinska kliniken på Linköpings universitetssjukhus.