Forskare vill ha fristående nationellt kunskapscentrum om arbetsmiljö

Tunga arbetsmiljöforskare inom landstings- och universitetsvärlden har nu skrivit brev till fem ministrar och statsministern för att efterlysa ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljöforskning. De vill att detta centrum ska ligga utanför Arbetsmiljöverket.

 

Sedan Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 har det inte funnits något nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljöforskningen i Sverige. Forskarna har själva organiserat sig i regionala kunskapscentra i syd och väst, i norr, och i Mellansverige. Dessa regionala centra har nu samtliga skrivit brev till ministrarna där de poängterat vikten av att det finns ett nationellt kunskapscentrum. Men de vill att ett sådant centrum ska ligga utanför Arbetsmiljöverket.

Samma åsikt framförde arbetsmarknadens parter i ett brev som de skickade i början av året. Regeringen å sin sida har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att utreda hur en ”kunskapsfunktion” skulle se ut hos Arbetsmiljöverket.

Per Gustavsson, professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, är en av dem som har undertecknat brevet från Mellansverige.

– Vi tycker att det finns bra resurser för arbetsmiljöforskning i landsting och universitet men inga av dessa institutioner har ett uppdrag som stämmer överens med ett nationellt kunskapscentrum. Det handlar bland annat om att vara Sveriges representant, både i nordiska sammanhang och på europeisk nivå, säger han.

 

Ingen reaktion

Han stödjer parternas krav på att separera tillsynsfunktionen från kompetensfunktionen.

– Regeringen skiljer ju på detta när det gäller till exempel Socialstyrelsen. Jag tror inte att Arbetsmiljöverket är rätt instans för en sådan funktion.

Per Gustavsson berättar att de ännu inte fått några reaktioner från de statsråd som står som mottagare till brevet. Det är Hillevi Engström, Jan Björklund, Ulf Kristersson, Anders Borg och Annie Lööf samt Fredrik Reinfeldt.

Arbetsmiljöverkets utredning om hur en nationell kunskapsfunktion där skulle kunna se ut skickades till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström den 6 februari i år. I utredningen skriver Arbetsmiljöverket att en sådan funktion skulle kosta mellan 17 och 25 miljoner kronor om året.

Morgan Olofsson, informationschef, handlägger frågan hos Arbetsmiljöverket.

– Vi för nu samtal med departementet om förslaget men vi har inte fått något besked än om hur mycket pengar det kommer att röra sig som, säger han.

I vårpropositionen fanns inga pengar avsatta till en kunskapsfunktion. Morgan Olofsson tror att besked kommer i höstbudgeten.

– Men vi hoppas få svar tidigare så att verket hinner planera och bygga upp den nya funktionen inför 2014, säger Morgan Olofsson.

Eva Ekelöf

 

Artikeln har tidigare varit publicerad i TCO-tidningen.