I regeringsförklaringen sade statsminister Stefan Löfven att arbetslivsforskningen måste stärkas. I det rödgröna budgetförslaget fanns det 60 miljoner kronor för åren 2015-2018 avsatta för forskning om kvinnors arbetsmiljö.
Nu får besluten vänta till efter extravalet i mars.
– Ansatsen i vår budget är bredare än att forska om arbetsmiljö. Vi vill rikta pengar till forskning som har ett större perspektiv på arbetslivets villkor och hur dessa påverkar hur människor har det. Det gäller även de 60 miljonerna till forskning om kvinnors arbetsmiljö, säger Irene Wennemo. Hon är nybliven statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet med ansvar bland annat för arbetsmiljö, arbetsrätt, lönebildning och internationella frågor.
– Det är viktigt med relevant forskning om arbetslivet. Det behövs öronmärkta pengar. Därför ligger arbetslivsforskningen hos oss på arbetsmarknadsdepartementet, säger hon.
Irene Wennemo har doktorerat i sociologi om familjepolitikens framväxt i västvärlden och har arbetat som forskare på Sofi, Institutet för social forskning i Stockholm. Nyligen kom hon ut med en bok om den svenska välfärdsmodellen.
Slagsida mot socialmedicin
– Arbetslivsforskningen i Sverige har fått en slagsida mot socialmedicinsk forskning sedan Arbetslivsinstitutet lades ned, anser hon.
– Vi vill bredda forskningen och ge den en mer samhällsvetenskaplig inriktning, så att man kan analysera villkoren i arbetslivet från många vetenskapliga perspektiv.
Frågan är hur det ska gå till. Kommer regeringen föreslå ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljöforskning?
Ett nationellt kunskapscenter för arbetsmiljöforskning föreslogs 2011 av en statlig utredning. Ingenting har hänt sedan dess, mer än att arbetsmiljöforskare på egen hand har bildat några regionala kompetenscentra för arbetsmiljöforskning.
Det finns en efterfrågan från forskare men också från fackförbund och arbetsgivare på ett kunskapscentrum. Men hur ska det se ut? Det kan bli allt från ett nytt institut som bedriver en omfattande egen forskning, till ett nationellt bibliotek med en internationell representation.
Förslag kommer nästa år
– Inga beslut är tagna ännu. Vi behöver tänka nytt, men exakt hur det blir med detta center kommer att beredas till forsknings-propositionen inför 2016, säger Irene Wennemo.
Regeringen planerar också att uppdatera den nationella strategin för arbetsmiljöpolitik som den tidigare regeringen antog 2010.
– Vi vill fånga in det som är viktigt, försöka se vad som händer. Just nu ser vi en uppgång av ohälsotalet bland anställda i kontaktyrken. Detta gäller oavsett om man har ett akademikeryrke eller ett LO-yrke, säger Irene Wennemo.
Ökningen kommer främst i psykiska diagnoser i yrken som har mycket med människor att göra. De största problemen finns på kvinnodominerade arbetsplatser, inom hemtjänst snarare än i tekniska yrken.
– Jag tror inte att man mår lika dåligt av att vansköta vattenledningar som man gör av att vansköta människor, säger hon.
Anna Holmgren