EU och staten ålägger arbetsgivarna att göra riskbedömningar av kemikalier de använder. Men i Arbetsmiljöverkets föreskrift framgår inte hur denna bedömning ska göras. Det finns utländska riskbedömningsverktyg, men inget på svenska.
En forskargrupp undersöker om de verktyg som finns är pålitliga.
– De bör användas med en viss försiktighet, säger Håkan Tinnerberg, yrkeshygieniker vid Arbets- och miljömedicin i Lund.
Kemikaliehantering medför en betydande arbetsmiljöfara. Årligen anmäls mellan 2 500 till 3 000 arbetsskador orsakade av kemiska ämnen. Arbetsmiljöverkets föreskrift Kemiska arbetsmiljörisker, nr 2011-19 och broschyren Kemiska risker i arbetsmiljön beskriver vad en arbetsgivare har att göra för att skydda arbetstagarna. För att kunna göra rätt exponeringsbedömningar finns några verktyg på internet. I föreskriften hänvisas till ett engelskt verktyg, Coshh, till det nederländska Stoffenmanager, och till ett europeiskt verktyg kopplat till EUs kemiförordning Reach.
Är de här verktygen pålitliga? I en studie som Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, har finansierat ska Håkan Westberg, arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro, och Håkan Tinnerberg ta reda på det. Båda är yrkeshygieniker.
Svårt och osäkert
Han berättar hur verktygen används:
– Om jag målar med roller och använder en viss färg på en yta som har en viss storlek ska dessa data skrivas in och med hjälp av verktyget får man reda på exponeringen. Allt bygger på modeller och resultaten är långtifrån säkra, berättar Håkan Tinnerberg.
Det finns ingen forskning idag som visar hur pass pålitliga verktygen är. Håkan Tinnerberg och Håkan Westbergundersöker verktygen i fyra branscher med olika kemiska exponeringar och i fem företag per bransch.
Håkan Tinnerberg kan ännu inte säga något om resultatet av studien men menar ändå att vissa delar av systemen måste användas med viss försiktighet.
– Det finns en vägledning hur man ska göra men det är inte helt enkelt, säger han.
I projektet har åtta arbetsmiljöingenjörer fått utbildning i det engelska och nederländska verktyget och de har i sin tur utbildat personer i de inblandade företagen. Dessa personer har sedan fått svara på frågor hur resultatet blivit.
– Vi har också undersökt samma moment och jämfört om vi kommit till samma slutsats. Många gånger var det så, men ibland gjorde vi det inte. Då undersöker vi vad skillnaden kan bero på.
Samtidigt pågår ett stort europeiskt projekt där olika riskbedömningsverktyg undersöks. Slutsatserna där kommer att bli värdefulla också i Sverige, menar Håkan Tinnerberg.
Ett bra verktyg
EUs Reach-lagstiftning innebär att alla företag berörs av reglerna: de som tillverkar, importerar, distribuerar eller använder ett ämne som sådant, eller i en blandning eller i en vara. I Sverige använder de få företag som tillverkar kemikalier huvudsakligen verktyget Eccotoc-TRA.
Det nederländska systemet för att bedöma risker med kemikalier, Stoffenmanager, finns på nederländska, engelska och tyska och nu också på finska. Det finska Arbetshälsoinstitutet har gjort det tillgängligt och skriver i ett pressmeddelande att kemiska risker på arbetsplatsen kan hanteras säkert, lätt och kostnadseffektivt med detta riskhanteringsverktyg. Det är användbart både för arbetsmiljölagstiftningens bestämmelser, för förpliktelser inom Reach, för risker relaterade till nanomaterial och för riskkommunikation med arbetstagare. Det är särskilt lämpligt för små och medelstora företag, skriver Arbetshälsoinstitutet. Det verkar alltså vara ett pålitligt verktyg.
¬– Man kan undra varför det inte används i Sverige. Vi tror att det beror på att det inte finns någon som äger frågan här. Hade vi haft kvar Arbetslivsinstitutet hade det varit rimligt att institutet tagit sig an verktyget. Vi har undersökt med olika organisationer och fått till svar att ingen är intresserad. Nu har vi inget verktyg på svenska som är bra,
säger Håkan Tinnerberg.
Han tror att riskbedömningar enligt Arbetsmiljöverkets instruktioner inte görs särskilt frekvent.