Livsstilsfaktorer som kost, motion och rökning brukar lyftas fram som orsaker till hjärt-kärlsjukdomar. Men orsakerna och botemedlen finns inte bara att söka hos individen. Forskningen visar att viktiga orsaker till dessa sjukdomar finns i arbetsmiljön.
Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken och de orsakar mer än en tredjedel av alla dödsfall. I Sverige inträffar varje år 35 000 infarkter och 25 000 fall av stroke. 60 000 patienter vårdas på grund av hjärtinfarkt och kärlkramp.
I hela Europa lider var tredje vuxen av högt blodtryck. Kostnaden för vård och produktionsbortfall på grund av dessa sjukdomar uppgår bara i Sverige till 60 miljarder om året. Frågan är om det finns fler orsaker än livsstilen till allt detta lidande.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har dammsugit 12 000 forskningsartiklar från de senaste 30 årens forskning på jakt efter samband mellan arbetsmiljö och hjärt-kärlsjukdomar (Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom, SBU 2015:240).
SBU undersökte en rad olika faktorer i arbetet, bland annat organisatoriska och psykosociala faktorer, fysisk ansträngning, buller, klimat, strålning och smitta.
Fann tydliga samband
De fann tydliga samband mellan några av dessa faktorer och hjärt-kärlsjukdom, främst bland följande grupper:
- De som upplever för höga krav och för låg kontroll över sitt arbete.
- De som i arbetet upplever att de har lågt stöd, utsätts för orättvisor eller har osäkerhet i anställningen.
- De som jobbar skift, natt eller mycket övertid.
- De som utsätts för buller i arbetet.
- De som utsätts för joniserande strålning i arbetet.
Den första gruppen, de som upplever för höga krav i arbetet och för låg kontroll, är en av riskgrupperna. De utgör 32 procent av kvinnorna och 19 procent av männen.
Kvinnor och män med likartad arbetsmiljö hade en likartad ökning av hjärt-kärlsjukdomar. Bland alla yrkesverksamma var risken för män ungefär dubbelt så stor som för kvinnor att drabbas av akut hjärtinfarkt eller stroke.
Framtidens forskning bör enligt SBU inriktas mot interventionsstudier där man följer upp långtidseffekter av olika insatser i arbetsmiljön för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Kemisk exponering
I en senare studie granskade SBU forskning om sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och exponering för kemiska ämnen på arbetet. Underlaget var 8 000 forskningsartiklar. De fann tydliga samband bland annat vid exponering för kvartsdamm, motoravgaser och svetsning i arbetsmiljön, vilket är vanligt i Sverige.
Det fanns också samband när det gäller arsenik, benspyren, bly, dynamit, koldisulfid, kolmonoxid och skärvätskor, samt tobaksrök i arbetsmiljön, tillverkning av aluminium och vid papperstillverkning med sulfatmetoden.
Forskarna studerade också ämnen som inte är tillåtna i svensk arbetsmiljö. Samband med hjärt-kärlsjukdom påvisades då för fenoxisyror med TCDD samt vid nyanvändning av asbest.
En kunskapslucka i forskningen var att exponering för flera kemikalier samtidigt är vanligt, men forskarna hade oftast bara studerat en faktor i taget.
Hur många är utsatta?
Frågan är då om det går att svara på vilka grupper och hur många personer som utsätts för dessa risker i arbetet. Arbetsmiljöverket har i sin rapport Arbetsmiljön 2017 (AV 2018:2) inte studerat sambandet med hjärt-kärlsjukdomar. Men i rapporten finns uppgifter på hur stora grupper i arbetskraften som exponeras för olika faktorer som enligt SBU-rapporterna medför risk för
hjärt-kärlsjukdomar.
Totala antalet i arbetskraften var 4 817 000 år 2017. Arbetsmiljöverket redovisar följande siffror i sin rapport:
- Personer som upplever för höga krav och för låg kontroll över sitt arbete utgör 32 procent av kvinnorna och 19 procent av männen. Vissa yrken är mer utsatta, kvinnor mer än män.
- Personer som jobbar skift, natt eller mycket övertid utgör 20 procent av hela arbetskraften, eller cirka en miljon. Männen jobbar främst inom tillverkning, handel och bygg, kvinnorna inom vård, omsorg, utbildning och handel.
- Personer som utsätts för buller i arbetet är 30 procent av männen och 20 procent kvinnorna. Högst ligger män med yrken som snickare, murare och anläggningsarbetare. 80 procent utsätts för buller minst en fjärdedel av sin arbetstid.
- Personer som utsätts för luftföroreningar är 25 procent av männen och 15 procent av kvinnorna. Även här är det snickare, murare och anläggningsarbetare som är särskilt utsatta, 70 procent.
Resultaten i rapporten Arbetsmiljön 2017 grundar sig på ett slumpmässigt urval av drygt tiotusen personer som svarat på intervjuer eller enkäter under 2017. Studien har genomförts i samarbete med Statistiska centralbyrån.
Anna Holmgren