Förebyggande arbetsmiljöarbete är lönsamt för alla. För arbetstagaren, för arbetsgivaren och för samhället. Den kunskapen är väl förankrad inom vetenskapen men ändå rustas det förebyggande arbetet ner. Arbets- och miljömedicin i Lund har tagit fram siffror.
– Det är uppenbart att alla skulle vinna på en kraftfull satsning på förebyggande arbetsmiljöarbete. Det är eftersatt och tenderar att ytterligare försvagas, säger Maria Albin, som är överläkare på Arbets- och miljömedicin, AMM.
Som ett exempel beskriver hon begreppet etiologisk fraktion, en metod där man kombinerar de arbetsmiljörisker som kommit fram i olika vetenskapliga studier med hur vanlig exponeringen är i arbetslivet i ett samhälle. På så vis kan man påvisa arbetsmiljöns betydelse för den totala sjukdomsbördan.
I en tabell ger Maria Albin en rad exempel från olika länder som visar en procentsats. Den kan tolkas som den andel av ohälsan som skulle försvinna om den skadliga exponeringen helt kan förebyggas.
Om den skadliga ergonomiska belastningen hos kroppsarbetande män i olika yrkesgrupper upphörde i Frankrike, skulle mellan 60 och 70 procent av karpaltunnelsyndromen undvikas i denna grupp. För kvinnor är motsvarande siffra 50 till 90 procent.
Sjukdomen KOL
I Norge skulle 42 procent av måttlig eller svår ländryggsmärta försvinna bland hela den arbetande befolkningen. Där räknar man med 25 procent av långtidssjukskrivningarna, som kan tillskrivas fysisk arbetsmiljö, skulle försvinna bland den arbetande befolkningen. Sjukdomen KOL skulle försvinna till en fjärdedel om den skadliga exponeringen upphörde i USA och Europa. I Sverige räknar man med att mellan 1 och 15 procent av alla KOL- och astmafall skulle kunna undvikas genom förebyggande arbetsmiljöarbete. Det finns fler exempel.
Maria Albin. Foto: Eva Ekelöf
– Man kan ha olika uppfattningar om i vilken utsträckning arbetsförhållanden i ett land kan överföras till ett annat, men det rimliga är ändå att tro att bilden ser likadan ut i Sverige. Brister i arbetsmiljön bidrar till ohälsan och arbetsoförmågan hos oss också, säger Maria Albin.
Det finns alltså enorma vinster att göra med att arbeta förebyggande. Varför är denna fråga inte mer angelägen i politiken och samhället? Maria Albin tror att en förklaring kan vara att diskussionen under de senaste åren varit på fokuserad på individen och att andra perspektiv kommit i skymundan.
Skadorna kostar
Ett annat exempel är Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning om den offentliga sektorns kostnader för arbetsmiljön och arbetsskador år 2010. I den konstaterade nationalekonomerna Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö att statistiken inte räcker för att få reda på samhällets verkliga kostnader för arbetsskador. Men följande kostnader är bekräftade: varje år investeras 320 kr per arbetande för förebyggande åtgärder. Där ingår Arbetsmiljöverket och subventioner till företagshälsovården. 32 kr går till forskning och utveckling. Medan enbart socialförsäkringens kostnader för arbetsskador är mer än 3 300 kr per arbetande och år.
Kostnaderna för den somatiska slutenvården på grund av arbetsskador är 128 miljoner kronor (2008). Kostnaderna i öppenvård (sjukhus och primärvård) på grund av akutbesök orsakade av skador i förvärvslivet kan grovt skattas till 55,5 miljoner kronor och motsvara 8,3 procent av alla akutbesök.
I en satsning på förebyggande arbete bör praktik, forskning och utveckling av tillsynsarbete gå hand i hand, anser Maria Albin.
– I forskningsprojekt, som förenar arbetsmedicin och teknologi, kan man hitta smarta lösningar – ibland förvånande enkla, som att förändra ett handgrepp eller synergonomin på en arbetsplats.
Slipskivan var farlig
AMM i Lund har flera sådana exempel. Tack vare en rörläggare med besvärlig hosta, upptäckte man att en slipskiva gav ifrån sig kraftigt retande och astmaframkallande ämnen, isocyanater, när den var upphettad. Upptäckten ledde till att den amerikanska tillverkaren drog in slipskivan i hela världen. Läs mer om detta fall här.
En patient med vibrationsskador använde ett verktyg som vibrerade så mycket att det bara skulle få användas 7 minuter per dag om man följt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Tack vare AMMs arbete upphörde försäljningen av verktyget i Sverige.
– Hade det förebyggande arbetet genomförts på rätt sätt, hade de här patienterna aldrig behövt komma till oss med bestående sjukdomar som var orsakade av arbetet, säger Maria Albin.
Minskat arbetsmiljöarbete
Enligt Unionen minskar förekomsten av systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna. Bara 45 procent av arbetsmiljöombuden uppger i en enkät att det förekommer systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Förra året var siffran 60 procent. Det är det sämsta resultatet sedan man började mäta
Ser man socioekonomiskt på arbete och hälsa är det så att ju lägre socioekonomisk ställning en person har, desto större är risken att hamna i ett arbete som är skadligt för hälsan.
– En dålig arbetsmiljö kan i värsta fall bidra till en ond cirkel, där en person som redan befinner sig i en besvärlig socioekonomisk position hamnar i ett arbete som dessutom sliter ned hälsan. Detta visar hur viktig arbetsmiljön är för den individuella hälsan och folkhälsan, och framför allt hur viktig arbetsmiljön är för den ojämlika hälsan, säger P-O Östergren, professor i socialmedicin vid Lunds universitet.
Eva Ekelöf
I AMMs bulletin nr 4 kan man läsa mer om vinsterna i förebyggande arbete.
Artikeln har tidigare varit publicerad i TCO-tidningen.