Digitaliseringen kan sätta sig både i nacken och i själen. Att vara ständigt uppkopplad och nåbar kan vara en stressfaktor och ge sämre arbetsmiljö.
I fyra år ska forskare i Gävle djupstudera anställda vid Trafikverket för att hitta riskerna med det gränslösa arbetet och metoder som kan hjälpa.
En händelse som ser ut som en tanke:
När vi får kontakt är Helena Jahncke vabledig från forskarjobbet vid Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle.
Det visar sig att hon är uppkopplad och accepterar att svara. Vi kommunicerar kort och snabbt via mejl och mobil och bokar intervju ett par dagar framåt.
‒ Ja, det är nog vanligt att vi forskare är uppkopplade och lever med vårt jobb. Vi har också de här problemen, konstaterar Helena Jahncke som leder det fyraåriga projekt som nu drar igång på Trafikverket.
Själv uppskattar hon att kunna flexa digitalt och ser många fördelar med tekniken.
‒ Som forskare vill vi söka sätt att förstärka det som gynnar medarbetarna, så att man kan vara flexibel och jobba på andra platser när man behöver. Vi vill samtidigt söka sätt att optimera digitaliseringen så att den blir hållbar för människan på sikt och se vad som minskar riskerna för ohälsa.
Enkät till alla
Trafikverket har skjutit till pengar för en studie som till att börja med omfattar samtliga anställda. Projektet har även sökt stöd från Försäkringskassan, AFA Försäkring och Arbetsmiljöverket.
De 6 500 anställda ska få svara på en enkät under våren 2016.
‒ Vi kartlägger hur mycket och när man är uppkopplad, hur detta upplevs och vilka samband som finns med olika hälsoutfall.
Olika reglerade
Yrkesområdena är väldigt olika reglerade, menar Helena Jahncke.
‒ På vissa arbetsplatser kan man släppa jobbet när man går hem. Men många yrken har blivit allt mer flexibla. Då måste vi analysera utvecklingen så att man inte jobbar jämt och utan att kunna återhämta sig, säger hon.
Tyska forskare rapporterade förra året om en enkätstudie i ett 30-tal EU-länder.
‒ Där har man sett att mer oplanerat arbete utanför avtalad arbetstid har ett samband med andelen rapporterade hälsoproblem, berättar Helena Jahncke.
Det kan enligt rapporten handla om sjukdomar i rörelseorganen såväl som psykiska problem, magproblem och hjärt- och kärlsjukdomar.
Chefer och experter
Nästa steg i projektet blir intervjuer i fokusgrupper, med representanter för fack, HR, chefer och anställda på Trafikverket. Forskarna i Gävle samarbetar också bland annat med Stressforskningsinstitutet i Stockholm.
‒ Syftet är att få fram olika förslag på åtgärder mot de riskfaktorer vi hittar.
Åtgärderna testas och utvärderas i ett tredje steg.
Följer några
‒ Vi ska följa ett antal personer över tid och studera deras sömn, mäta deras stresshormoner och deras prestationer och självupplevda hälsa för att se vilka åtgärder som har effekt, säger Helena Jahncke.
‒ Vi undersöker även andra aspekter, som att mindre uppkoppling kan leda till mer fysisk aktivitet och bättre sociala relationer. Det är sådant som kan stärka återhämtningen, säger Helena Jahncke.
Det mobila arbetet kan också orsaka fysiska besvär. Mycket har gjorts för att förbättra ergonomin på svenska arbetsplatser. Det allt mer utspridda arbetet som sker i soffan eller på caféet kan vara betydligt mer belastande och ge hälsoproblem, bland annat nack- och ryggbesvär. Det visar flera studier, berättar Helena Jahncke.
”Väldigt uppkopplade”
Trafikverket bygger och underhåller vägar och järnvägar. De flesta anställda jobbar dock på kontor och är enligt forskaren ”väldigt uppkopplade”. De arbetar utspridda över landet, chefen finns ibland på en helt annan ort, man har videomöten och kommunicerar över huvud taget mycket genom teknologi.
Kerstin Lundberg är arbetsmiljöspecialist på Trafikverkets centrala HR-avdelning. Hon berättar att antalet sjukskrivningar för stress steg med 3,6 procent på endast tolv månader, 2013-2014. Totalt har sjukfrånvaron ökat från 3 till 3,5 procent.
‒ Fler sjukskriver sig för stressbesvär, och vi tror också att stress kan ligga inbakat i annat, som kroppsliga besvär, säger hon.
Sjuktalen ökar
De ökande sjuktalen är ett av skälen att Trafikverket stöder den här forskningen. Det finns för det andra ett kollektivavtal som tar upp att it-tekniken gör arbetet mer tillgängligt och att man gemensamt ska söka lösningar på det.
‒ Det visar att det här kan vara ett problem. Samtidigt ser många det som en fördel också, till exempel att kunna gå tidigare från jobbet för att jobba igen senare, när barnen har lagt sig.
‒ Därför vill vi inte stänga den här möjligheten helt innan vi vet hur man upplever det. Det hoppas vi få veta med forskningsprojektet, säger Kerstin Lundberg, Trafikverket.
Nya föreskriften
Ett tredje skäl att djupborra i detta är den nya föreskrift från Arbetsmiljöverket om organisatorisk och social arbetsmiljö som börjar gälla i mars. Där tas ”förväntningar på att vara ständigt nåbar” upp som en av flera risker.
Det här ökar behovet av konkreta och effektiva lösningar. Helena Jahncke nämner några tänkbara. En arbetsplats kan införa policies för när man får mejla varandra och när man får ha telefonkontakt.
‒ Man kan även vid medarbetarsamtal behöva ta upp vad som förväntas av en, när man kan säga nej och inte.
Det kan också handla om att de enskilda medarbetarna behöver jobba med sina egna attityder till arbetet och sina beteenden med mobil, surfplatta och hemdator, framhåller forskaren.
Roland Cox