Ny teknik suddar ut gränsen mellan jobb och fritid. Men alla i arbetslivet kan inte flexa lika mycket och det egna inflytandet är ojämnt fördelat.
Och därhemma finns en klyfta mellan den partner som kan flexa och den som inte kan.
Stressforskaren Constanze Leineweber har studerat detta.
Arbetslivets gränslöshet kan ta sig in i familjelivet och bli en konfliktorsak, särskilt om den ena partnern är mer flexibel än den andra. Det kan enligt forskaren leda till känslomässig utmattning.
− En kvinna vi intervjuade kunde vara flexibel och fick därmed också förväntningar på att göra mer nytta hemma, säger Constanze Leineweber.
− Att kunna vara flexibel väcker också föreställningar om att man kan få in allt i livet. För en del kan sedan bli en chock att få barn och inte kunna resa och göra karriär på samma sätt som förut.
Man kan ju göra valet att satsa på karriären ändå och låta barnen få långa dagar på förskolan. Men det ligger inte heller i tidsandan. Istället ser föräldrar ofta barnen som projekt.
− Man vill att de ska vara duktiga i allt, ha en massa hobbys, vara lyckliga och lyckade. Det skapar mycket krav som faller tillbaka på en som förälder, säger Constanze Leineweber.
Olika flexmöjlighet
Hon ingår i forskargrupper vid Stressforskningsinstitutet som gjort en rad studier av hur arbetstider påverkar oss.
Hon ger en samlad bild av ett arbetsliv som idag är uppdelat inte bara på lön, kön och inflytande, utan även på möjligheten att vara flexibel i tid och rum.
− Det är yrket som bestämmer det. Män är ofta mer flexibla eftersom de oftare finns i sådana yrken. För kvinnor är det vanligare med mer bundna arbetstider, som i vården, säger Constanze Leineweber.
Lärare, förskollärare och vårdpersonal är mer platsbundna än forskare, journalister och ekonomer.
− Det kommer alltid att finnas yrken där man drar mindre nytta av flexibiliteten.
Bra med flex
Internet och smarta telefoner löser upp gränsen mellan arbete och fritid. Det går att klara av ett mejl i liftkön och boka en spaweekend när man är på jobbet. Det kan tyckas stressigt att ”aldrig vara ledig”. Men så ser det inte riktigt ut i de enkäter som Constanze Leineweber jobbat med.
− Det vi har sett är att det är övervägande bra att ha flexibilitet. Det hjälper oss att få ihop livssfärerna, arbetet och privatlivet.
Å andra sidan kan kvinnor ‒ oftast ‒ välja att gå ner i arbetstid eller använda sin flexibilitet för hushållets krav.
Inflytandet
Det avgörande är vilka möjligheter en enskild person har att påverka sina tider, oavsett om det handlar om den digitala gränslösheten eller traditionell schemaläggning.
− Forskningen visar att med ökad egen kontroll över arbetstiderna så minskar konflikterna mellan arbete och privatliv. Det påverkar i sin tur hälsan och sänker risken för både stressrelaterade och fysiska sjukdomar.
Obalans mellan jobb och hemmaliv kan leda till sjukfrånvaro, konsumtion av sömnmedel, mentala problem och utmattningsdepressioner.
Vi lär oss nu
Digital kommunikation är fortfarande ganska ungt. Det finns inte så mycket forskning om vad mobiler och nätet gör med oss.
− Men platsflexibiliteten har ökat otroligt mycket de senaste åren. Det ställer höga krav på individen, att hantera gränserna. Vi är inne i en lärandeprocess.
− Då är det bra om arbetsgivaren har tydliga regler, som att inte skicka mejl på helgerna.
Men avgränsning är inte självklart det bästa. Att inte kolla jobbmejlen under semestern kan också innebära att man får stå ut med att mejlkorgen är full när man kommer tillbaka.
Förbud kan öka stressen
Constanze Leineweber hyllar inte förbud. Frankrike lagstiftade om ”rätten att koppla ned” på fritiden.
− Men det kan skapa jobbstress också, om man inte får svara när man vill. Man ska inte ta till regler och förbud som ökar stressen.
Det viktiga, menar forskaren, är att arbetsgivaren är uppmärksam på problem och sätter de gränser som behövs. Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (”OSA”, AFS 2015:4) säger uttryckligen att ”arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna.”
Kolla dina gränser!
Vi håller på och lär oss hantera den digitala gränslösheten.
− Det är nog bra om man funderar själv över vilka gränser man har. En del trivs bra med att blanda privatliv och arbete. Men om man märker att det blir besvärligt så bör man sätta gränser.
− Om man hamnar i konflikter, om man lider av att tillbringa mycket tid framför skärmar, eller om partnern klagar på att man bara sitter med mobilen istället för att prata med barnen – det är varningssignaler.
− Det är nog bra att skapa sig mobilfria timmar, då man inte använder den som jobbredskap åtminstone.
Inte uppkopplad
I Constanze Leinewebers egen gränssättning ingår att inte använda Facebook, att inte ha internet i mobilen, att bara koppla upp sig via lokala nätverk där det finns.
På tåget sitter hon hellre och läser på papper − medan medresenärerna scrollar i sina Instagram-flöden.
− Man kan bli beroende av det där.
− Det är nog bra att ibland acceptera att inte göra något alls, säger stressforskaren.
Roland Cox