När blir en kemikalie farlig? När det finns otvetydiga bevis – om ens då. Det tog lång tid och mycket forskning innan asbest och lösningsmedel hamnade på röda listan. En ny kemikalie seglar nu upp som en möjlig risk – bisfenol A, ett hormonstörande ämne som är en av de mest producerade kemikalierna i världen. Den finns bland annat i kassakvitton. Kemikalieinspektionen, Kemi, har föreslagit att bisfenol A förbjuds i kvitton medan Arbetsmiljöverket anser att det inte är någon risk.
Ika Johansson arbetar på avdelningen för frukt och grönt på Ica Maxi i utkanten av Södertälje, en enorm livsmedelaffär med 120 anställda. Hon är skyddsombud för Handels. Kunderna slussas igenom en lång rad kassor med sina varor och alla får de ett kvitto i handen. Affären har bytt leverantör av kvittorullar till sådana som är fria från bisfenol A.
– Det är ingen hos oss som har varit speciellt orolig över kvittona. Vi pratade om det häromdagen och ingen har sett det som ett problem. Vi kände inte till riskerna, säger Ika Johansson.
Bisfenol A finns överallt
Bisfenol A (BPA) är en av världens vanligaste plastkemikalier. Det är ett ämne med hormonstörande egenskaper och liknar det kvinnliga könshormonet östrogen. Det togs en gång fram av läkemedelsindustrin i USA som ett medel till gravida kvinnor för att fostret skulle växa bättre. Men det visade sig att 90 procent av fostren fick skador av denna kemikalie. I stället kom det huvudsakligen att användas som härdare vid tillverkning av polykarbonatplaster och epoxyplaster. Av sådan plast kan man bland annat göra nappflaskor, CD- och DVD-skivor, matbehållare, husgeråd, bilinredning, med mera. Det används också som skyddslack inuti konservburkar och som tandfyllningsmaterial. Inom EU används 1,1 miljoner ton BPA per år. En mindre del av BPA går till tillverkning av termopapper som bland annat används i kvitton.
Forskningen har visat att BPA kan frigöras ur plastföremål och tas upp i människokroppen. BPA kan även frigöras från kvitton, biljetter och andra produkter av termopapper. Hur mycket som kan passera huden och tas upp av kroppen är osäkert, data varierar mellan 10 till 50 procent. Ämnet är hormonstörande, det vill säga det påverkar människans hormoner. Det stör hjärnans och reproduktionsorganens utveckling, och har effekter på äggstockar, äggceller och spermier och ökar risken för missfall. Några säkra slutsatser om ämnets skadlighet kan emellertid inte dras enligt ett informationsblad som finns på Karolinska institutets hemsida, under Institutet för miljömedicin.
Det finns också misstankar om att BPA bidrar till uppkomst av fetma och hjärt-kärlsjukdomar, redan vid mycket låga doser. Monika Lind, docent vid arbets- och miljömedicin i Uppsala har fått anslag från Formas för att forska om detta. Formas står för Forskning om miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
Fasa ut
Alla de stora livsmedelskedjorna som Coop, Axfood och Ica har valt att fasa ut kvitton som innehåller BPA.
– När larmet om riskerna kom sökte vi efter alternativ och efter ett par månader hitta vi ett och införde det med en gång i alla butiker som beställer sina varor via oss, berättar Ingmar Kroon, Axfood.
Martine Syrjänen Ståhlberg, arbetsmiljöombudsman på Handels, tycker det är bra att de stora matkedjorna fasat ut kvitton med BPA.
– När man pratar med anställda känner folk inte ens till att det är ett problem. Så kvittona finns kvar i de flesta andra affärer. Det är en prisfråga. Kvitton med BPA är billigare.
Hon tycker att Arbetsmiljöverket har varit flata i sin bedömning.
– Läger är osäkert. Det är svårt att se orsakssamband och vi vet ingenting om kombinationseffekter. De flesta kassörer är lyckligt ovetande om eventuella risker. De som använder vantar i kassorna gör det för att undvika risken för nickelallergi, säger hon.
Skadliga effekter
Kemikalieinspektionen, KemI, fick i april i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till förbud mot att använda BPA i kassakvitton och utredningen presenterades i slutet av juni.
I utredningen skriver KemI att BPA misstänks kunna ge effekter på foster och små barn även vid mycket låga exponeringar. BPA kan lossna från kvitton och tas upp i kroppen genom huden. Därför anser KemI att det är viktigt att minska barns exponering för BPA så långt det är möjligt. KemI har utfört en riskbedömning för personer som hanterar kvitton. Bedömningen visar att exponeringen kan nå upp i nivåer som kan ha skadliga effekter på foster och små barns utveckling.
”Detta betyder att exponering för kassakvitton som innehåller BPA inte kan anses tillräckligt kontrollerad för gravida och ammande kvinnor med avseende på risken för deras barn. KemI bedömer därför att ett nationellt förbud är motiverat utifrån behovet av att skydda det lilla barnet” skriver KemI och menar att det går att ersätta BPA i kassakvitton med andra kemikalier och att det finns alternativ på marknaden.
Olika riskbedömningar
Efsa är EUs myndighet för livsmedelssäkerhet. Där har man gjort riskbedömningar som bygger på ett så kallat TDI (tolererbart dagligt intag – den mängd av ett ämne man får i sig varje dag under hela livet utan risk för hälsan). Detta värde är baserat på industrirapporter där man studerat effekter bland annat på reproduktionsförmågan. I den riskbedömning som KemI har gjort av BPA i termopapper har man i stället använt sig av lågdosstudier. Dessa visar skadliga effekter vid mycket lägre nivåer än de studier som Efsa använder för att fastställa TDI.
År 2010 gjorde Arbetsmiljöverket en bedömning av BPA i kassakvitton. Verket ansåg att det inte fanns några skäl till att skärpa kraven när det gäller hantering av kvitton. Denna bedömning baseras på Efsas TDI. Hur kan det komma sig att de bedömer olika?
Agneta Falk Filipsson vid KemI säger att det finns ett antal testmetoder som är allmänt vedertagna. Dessa har Arbetsmiljöverket, men inte KemI, grundat sitt beslut på.
– Men när det gäller BPA och ett antal andra ämnen finns det också studier som är gjorde vid mycket lägre exponeringshalter, förklarar hon.
Dessa är inte gjorda enligt konventionella testmetoder. Var och en för sig räcker inte för att dra en slutsats, men dessa studier är så många att resultaten kan vägas samman. Det gör KemI i sin riskbedömning.
– Vi bedömer att det inte går att bortse ifrån riskerna. Det pågår en debatt mellan forskare och myndighetspersoner i hela värden om just detta, förklarar hon.
I sin utredning skriver KemI att man inte ska skrynkla ett kvitto i handen, eftersom det kan öka dosen. Arbetsmiljöverket skriver i sin bedömning att man inte ska slicka på fingrarna om man hållit i ett kvitto.
Arbetsmiljöverket påpekar i sin bedömning att EUs livsmedelsmyndighet Efsa har godkänt 50 mikrogram per kg kroppsvikt per dag som tolererbart intag. Den som väger 60 kg kan alltså riskfritt få i sig 3000 mikrogram. Genom födan anser EU att vi får i oss totalt ca 90 mikrogram per dag. Genom att hantera kassakvitton får man i sig totalt 71 mikrogram per dag, enligt studie som Arbetsmiljöverket hänvisar till. Värdet ligger alltså långt under det skadliga, enligt Arbetsmiljöverket.
– Det pågår en diskussion om ämnet är hormonstörande även i mycket låga halter, men det är inte utrett ännu. Vi får se vad forskningen landar. Men vi har inte fått in några rapporter om att någon fått problem av BPA i kvitton, säger Marianne Walding, Arbetsmiljöverket.
Hundratals studier
Annika Hanberg är professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.
– BPA är ett kontroversiellt ämne och det finns många studier som pekar åt olika håll, men det finns få underlag som säger hur BPA kan tas upp genom huden. Det är också så att man traditionellt gör riskbedömningar på olika sätt när det gäller allmänbefolkning och arbetsmiljö, förklarar hon.
Olika myndigheter bedömer ämnet olika, också i Europa. Ämnet är kontroversiellt för att det är en av de mest producerade kemikalierna i världen och att det finns i mängder av produkter. För industrin har frågan stor ekonomisk betydelse, så den trycker på.
– Sedan EU gjorde sin bedömning har det kommit hundratals nya forskningsstudier som tyder på att BPA kan ge effekter vid kanske upp till tusen gånger lägre doser. Det är delvis därför som KemI har förbjudit ämnet i nappflaskor och barnmatsburkar, säger hon.
Numera finns det ett förbud mot att använda BPA i nappflaskor i EU. Sverige har även förbjudit ämnet i barnmatsburkar. Danmark, Frankrike och Belgien har förbud mot BPA i matförpackningar.