– Om arbetsmiljöarbetet ska fungera förebyggande måste företag och företagshälsa har en förtroendefull och kontinuerlig dialog, säger Ann-Beth Antonsson, projektledare för ”Företagshälsovård, sjukfrånvaro och arbetsförmåga”, ett Afa-projekt vid IVL Svenska Miljöinstitutet, som avslutas under våren 2011.
Projektet går ut på att beskriva och analysera goda exempel på företagshälsovård. Frågan är hur samarbetet mellan företag och företagshälsovård ska organiseras, så att det förebygger sjukfrånvaro och ökar de anställdas arbetsförmåga.
Tydliga kriterier
– När man letar efter goda exempel måste man ha tydliga kriterier för vad som är bra. Vi frågar till exempel om man sänkt sjuktalen, om företaget bedömer att de fått hjälp av företagshälsan, och konkret vad de gjort som är förebyggande, säger Ann-Beth Antonsson.
Lisa Schmidt, beteendevetare och ergonom, och John Sjöström, kommunikationsvetare
vid IVL, har letat reda på femton företag där företagshälsovården fungerar bra.
Specialistkompetens inte avgörande
– Vi har träffat otroligt många skyddsingenjörer, personalansvariga, avdelningschefer, linjechefer, skyddsombud och arbetsmiljösamordnare, som har ett brinnande engagemang för de anställdas hälsa och säkerhet, säger John Sjöström.
Under våren kommer slutrapporten. En preliminär slutsats är att det inte är specialistkompetens
som avgör om hälsovårdsarbetet fungerar förebyggande.
– Det är viktigare att företagshälsovården har en bra relation med företaget, och att företaget medverkar till exempel genom att utbilda sina chefer i riskbedömning och hur de ska leda arbetsmiljöarbetet, säger han.
Expertråd vid förändringar
En bra företagshälsovård är med i arbetsprocessen på företaget, till exempel med
expertråd vid förändringar av arbetsorganisationen. Mindre framgångsrikt är att
regelbundet kontrollera personalens blodvärden och kondition.
– Många företag betalar mycket pengar för dessa rutinkontroller, men de ger sällan någon förebyggande effekt, säger John Sjöström.
Varje moment bedöms
Vid ett stort industriföretag i studien träffar företagshälsovården företagsledningen en gång i månaden. De redovisar hur de anställda mår och diskuterar vilka insatser som företaget behöver vidta. Här är företagshälsan med i den konkreta utformningen av arbetet vid produktionslinjen.
– Belastningarna i varje arbetsmoment bedöms för sig, till exempel vilka muskelgrupper som belastas. Man ser till att de anställda roterar, och då inte bara mellan ensidiga uppgifter, säger John Sjöström.
Strategisk företagshälsa
För att lyckas sänka sjuktalen behöver företagshälsan utgå både från företagets behov och förutsättningar, och individens behov.
– Det gäller att hitta och följa upp tidiga signaler, som till exempel upprepad korttidsfrånvaro, säger John Sjöström.
Företag, som har ordning och reda på sitt eget arbetsmiljöarbete, lyckas också knyta till sig en strategisk företagshälsa.
Förtrogenhet behövs
– Det räcker inte att företagshälsovården har kontakt med de personalansvariga eller enbart erbjuder en medicinsk bedömning av individen.
Företagshälsovården behöver vara förtrogen med företagets verksamhet, även i fråga om affärsmässighet och affärsnytta.
– Det ställer stora krav på att de anpassar sitt erbjudande till företagens behov, säger Ann-Beth Antonsson.
Anna Holmgren