Det är ofta ett tungt arbete att lyfta och flytta patienter och vårdtagare. Det krävs kunskap och bra hjälpmedel om arbetsskador ska förebyggas. Charlotte Wåhlin vid Arbets- och Miljömedicin i Linköping forskar om metoder för säkra förflyttningar.
Personförflyttningar som görs manuellt är en vanlig orsak till arbetsskador och arbetssjukdomar inom vård och omsorg. Det finns en rad arbetsmoment som sliter på kroppen. Det kan handla om att vända eller lyfta på patienten eller vårdtagaren i sängen. Det kan vara att hjälpa till med toalettbesök eller dusch i trånga utrymmen. Det kan handla om att lyfta någon upp till rullstolen och i akuta lägen om att hjälpa någon som har ramlat upp från golvet.
Charlotte Wåhlin, ergonom vid Arbets- och Miljömedicin i Linköping och adjungerad biträdande professor vid Linköpings universitet, har i flera år forskat om såväl riskerna med förflyttningar som om metoder för att förebygga och begränsa de skador som personalen riskerar att drabbas av.
– En stor andel av alla anmälningar till Arbetsmiljöverket om arbetsskador och arbetssjukdomar beror på hög arbetsbelastning kombinerat med ensidig och tung belastning vid manuell hantering såsom vid personförflyttningar. Ibland har skadorna uppkommit akut vid till exempel ett lyft, men ofta handlar det om långvarig belastning. På äldreboenden har 90 procent av personalen arbetsmoment med förflyttningar av brukare varje dag.
Många jobbar på trots att de har smärta i muskel och leder fortsätter hon. Sjuknärvaro är vanligt vilket kan leda till att besvären förvärras och att det slutar med långtidssjukskrivningar eller att de lämnar yrket.
Förra året publicerades en studie som hon gjort tillsammans med en rad kollegor – Perceived health, musculoskeletal disorders, work conditions and safety climate in relation to patient handling and movement − a multicentre cross-sectional study at healthcare workplaces. Den bygger på enkäter bland 1 214 vårdanställda på 17 sjukhusavdelningar och 27 äldreboenden.
Värk mycket vanligt bland vårdanställda
Det framgick att muskuloskeletala besvär var mycket vanligt förekommande. 79 procent hade haft symtom senaste veckan. Värst drabbade var anställda på äldreboenden. Däremot anmärkte sjukhusanställda oftare på att rutinerna och riktlinjerna var bristfälliga. Just sådant organisatoriskt stöd förknippades med ett bättre arbetsmiljöarbete. Utbildning i lyft- och förflyttningskunskap är viktig, men även att den praktiska infrastrukturen fungerar.
– En faktor som ofta nämndes var tillgången till bra utrustning, inte minst lyftanordningar. Dels behöver bra sådana finnas, vilket kräver en upphandling som involverar både chefer och personal. Dels ska de finnas lätt tillgängliga. Man ska inte behöva springa och leta efter dem.
Charlotte Wåhlin är forskningsledare för projektet Patient and Workers Safety Study (PAWSS), där det ingår flera olika delstudier som finansieras av AFA försäkringar. Inom ramen för PAWSS har forskargruppen bland annat genomfört en studie där ett 40-tal arbetsplatser arbetat med två olika metoder baserat på en nationell guide för att skapa säkra personförflyttningar.
– Vi har intervjuat implementeringsteam, chefer, sjuksköterskor, undersköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter och följer om nya metoder leder till förändringar över tid. Det vi kan se hittills är att chefens roll ses som väldigt viktig. Det gäller att skapa en säkerhetskultur med stort medarbetarengagemang på arbetsplatsen och frågorna måste hållas levande i den praktiska vardagen.
I en tidigare studie har Charlotte Wåhlins forskargrupp studerat hur man arbetat med riskbedömningsinstrumentet TilThermometer på 17 olika arbetsplatser. Med hjälp av denna bedöms riskprofilen för belastning på avdelningsnivå. Olika arbetsmoment värderas, liksom patienternas egen förflyttningsförmåga, avdelningens rutiner samt tillgången till utrustning. Resultaten visade sig vara goda.
– Det som händer när man använder TilThermometer är inte minst att ledning och personal börjar prata om hur man arbetar och var det brister. I vår undersökning stack till exempel ett moment ut och det var när man satte på stödstrumpor, vilket belastar fingrarna. Det finns hjälpmedel men de används tyvärr inte så ofta.
Sensorer ska varna vid dåliga arbetsställningar
En teknik gruppen ska studera under 2027 bygger på både lärande om förflyttningskunskap och att en grupp av undersköterskor dessutom förses med rörelsesensorer på rygg och överarmar under sina arbetspass, så kallad biofeedback. Dessa vibrerar vid ogynnsamma arbetsställningar. Vibrationen upphör när arbetsställningen förbättras.
– Gör det här att man tänker till och så småningom börjar använda en bättre arbetsteknik? Vi vill se om det här kan användas tillsammans med kompetensförsörjning och andra insatser som förbättrar säkerheten i arbetsmiljön vid omvårdnadsarbete.
Under hösten 2026 och våren 2027 pågår ytterligare en studie inom PAWSS där intervjuer genomförs med högre chefer inom kommunal och regional hälso- och sjukvård. Syftet är att öka kunskapen om vilka organisatoriska förutsättningar som krävs för att skapa säkerhet i omvårdnadsarbetet med särskilt fokus på rutiner som främjar säkra personförflyttningar.
Det finns några övergripande slutsatser av de studier Charlotte Wåhlins forskargrupp har gjort. Det är rön som hon tror är användbara för andra arbetsplatser.
– Först måste man lyfta frågan på sin arbetsplats, att jobba enligt systematiska arbetsmiljöarbete och göra riskbedömningar kopplat till alla arbetsmoment och synliggör särskilt personförflyttningar där skador ofta kan uppstå. Man måste få igång ett samtal om hur vi skapar en säkerhetskultur på arbetet, vilka arbetsmoment som sliter på kroppen och hur arbetsbelastningen kan minska.
Man ska komma ihåg, fortsätter hon, att summan av belastningen under arbetsdagen är viktig. Och arbetshjälpmedlen är centrala.
– Man ska inventera utrustningen på enheten utifrån vilken funktion och förflyttningsförmåga patienterna eller de boende har och man ska veta var den finns och ta sig tid att använda den. Och så ska man satsa på utbildning i förflyttningskunskap som går att tillämpa i vardagen. Håll frågan levande på arbetsplatsträffar .
Jonas Fogelqvist