”Arbetsmiljön är idag satt på undantag”, anser regionala skyddsombudet Gerhard Wendt. Möt honom i ett personligt porträtt om ungdomsprotester, hur första skyddsombudsuppdraget ledde till uppsägning och kampen mot hot och våld på mackar och värdetransporter.
Men han åker även nedkabbat till olika teater och musikfester.
I Norra Hamnen i Malmö där Transport har sitt sydligaste högsäte kör lastbilar i rad till och från lager på kajerna med lastbåtar och uppe i luften surrar flygtransporter från Copenhagen Airport eller Malmö Airport. I detta transportnav stortrivs Gerhard Wendt, regionalt skyddsombud sedan 25 år.
Så många år innebär massor av erfarenheter av transportbranschen – och
dessförinnan av arbetet som bilmekaniker.
Under de fyrtio år som gått sedan har själv började jobba har det hänt mycket både med arbetslivet
och med kunskapen om arbetsmiljöfrågor, konstaterar han.
Pappa smed
Och det gäller i än högre grad när han jämför med pappas arbetsliv som bondsmed:
– Då visste man inte mycket mer än det som kändes i kroppen, och det gjorde ont i ryggen för honom när han kom hem. Men orsakerna hade man liten kännedom om.
Jämfört med dagens stressiga arbetstid fanns det en sak som folk var bättre på förr.
– Man tog en tupplur mitt på dagen, för att återhämta sig.
Det första minnet Gerhard har av dåligt ledarskap och negativt arbetsklimat var när han som tolvåring följde med mamma och hennes arbetskamrater som äppelplockare. Han fick åka med kvinnorna i en mörk vagn ut på fälten. Så kom arbetsledaren, ofta förbannad på olika saker som att han tyckte att rasterna blev för långa.
– Han skällde och skrek himla ofta, en gång tappade han löständerna mitt i skriket. Det var väldigt symboliskt.
Egen fajt
Gerhards första egna miljöfajt tog han mot nedsmutsning i bäcken hemma i Fjelie, söder om Lund – han var då 15 år och hade gått med i Naturskyddsföreningen.
Han såg att två gånger per år var den annars rena bäcken helt igengrodd och anmälde detta till kommunen. En tid senare fick han läsa i tidningen Arbetet att en bonde uppströms två gånger per år tvättade sina kor och ladugården och lät allt rinna ner i bäcken.
– Bonden fick ett föreläggande från kommunen om att hindra avrinningen till bäcken, men valde då att flytta lantbruket till Östergötland, minns Gerhard. Tänk vilken känsla för en ung tonåring, att kunna flytta på ett helt jordbruk!
Uppsagd bråkstake
När Gerhard arbetade på bilverkstad valdes han till skyddsombud och skulle företräda sina arbetskamrater. Men han tog på sig deras ansvar i konflikter, i stället för att ge stöd.
Det blev fel i sak, och han blev ansedd som en besvärlig person. Chefen såg till att alla jobb som han hade blev inställda, och så blev han uppsagt av arbetsbrist.
– Men då hade jag tröttnat på jobbet där, var nygift, hade fått ett barn och vunnit 10 000 kr på premieobligation, så livet lekte i alla fall. Nog skulle jag hitta nytt jobb. Dessutom hade jag ett kort vikariat som lärare på fordonstekniska gymnasiet i Lund.
Som arbetslös fick han först börja med ett beredskapsbidrag i tre månader. Så sökte han och fick uppdraget som regionalt skyddsombud på Transports avdelning i södra Skåne. Efter ett år som vikarie blev han invald för en ny treårsperiod – och på den vägen är det.
Som regionalt skyddsombud är han förtroendevald inom Transport, som alltid har betonat och koncentrerat sig starkt på arbetsmiljöfrågor, utbildningar, försäkringar och rehabilitering. De regionala skyddsombuden inom Transport arbetar renodlat med arbetsmiljöfrågor. De är helt avlönade och administrerade av Transportbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, TYA, som har till uppgift att höja statusen på utbildning och arbetsmiljö.
Samverkande styrka
TYA är en gemensam organisation för arbetsgivare och facket. Det innebär att båda parterna är uppdragsgivare. Att arbeta för TYA kan vara splittrande mellan lojaliteterna, men främst har samverkan mellan parterna varit en tillgång, tycker Gerhard.
– Det har inneburit att båda parter drar åt samma håll i frågorna. Det är en fördel både för transportarbetarna och för cheferna.
Men Gerhard är ändå bekymrad över läget när det gäller arbetsmiljön idag, han tycker den är satt lite mer på undantag. När någon är sjukskriven så tänker man på företagen ofta bara att detta kostar pengar. Men man funderar inte tillräckligt över om sjukskrivningen har något samband med arbetet och arbetsmiljön, och om man kan göra något för att förhindra att anställda blir sjukskrivna och ordna en bra rehabilitering och återkomst.
Finns kunskaper
Han konstaterar att det är så här trots att det finns så mycket kunskaper hos såväl arbetsgivare som fack, och ofta även ute bland anställda och hos cheferna. TYA har massor av utbildningar i allt från ergonomi till att organisera arbetet och ta pauser för vila och mat, och så vidare i långa banor.
Så redskap och kunskap inom arbetarskyddet finns ju i stora mängder! Problemet är att kunskapen får stå tillbaka för hetsen och konkurrensen, säger Gerhard och pekar på ett exempel:
– Kina lastar de för hand in i containrar. Den lasten måste man sedan lossas manuellt även här i Sverige, för att få ekonomi i lossningen – trots att man vet att man riskerar olyckor och skador när man springer och stressar och lyfter för hand.
Skadlig nattarbete
Det är inte helt lätt att få anställda och chefer att satsa på arbetsmiljön och se den som viktig, även när kunden ställer krav och tiden att göra jobbet blir alltmer knapp.
Gerhard efterlyser därför mer forskning om vad det är som hindrar människor att prioritera en god arbetsmiljö. Även om det finns såväl chefer som anställda som har känsla för god och skyddande miljö, tycker att han detta blir alltmer ovanligt i dagens stressiga läge.
– Det finns en stark lojalitet med arbetsgivaren, men även en rädsla över att förlora jobbet, som gör att man inte jobbar rätt. Många menar att man för att stå emot den billiga arbetskraftimporten inte ska skapa konflikter, utan samarbeta.
– Ofta är det arbetsgivaren som ställer felaktiga och orimliga arbetskrav, men inte alltid arbetsgivarens fel. Ibland orsakar anställda sin skada genom att medvetet inte följa lagar och förordningar, förklarar Gerhard. Allt fler får anpassa hela sitt liv efter sitt yrkesliv, konstaterar han.
En del får kanske ihop sitt livspussel, andra får större problem eftersom de får ställa upp på alla möjliga tider.
– Vi vet att nattjobb är skadligt, men inte minskar nattjobben i mängd för det.
Ägare på distans
Chefernas ledarskap är tyvärr ofta allt för ensidigt inriktat på affärer, pengar, och har sällan sikte på personlig utveckling tycker Gerhard, som ibland känner att chefer ställer sig vid sidan om ett problem: de menar att de inte har med det att göra, eller ingen makt att påverka just arbetsmiljön.
Detta är även en effekt av allt fler transportföretag har sina ägare finns på distans och även utomlands. Inte ens de verkställande direktörerna har pengar att använda till investeringar i bättre miljö, utan måste de ansöka om medel från en styrelse som är på långt avstånd från arbetsplatsen.
– Vissa arbetsgivare är dock väldigt aktiva i arbetsmiljöfrågor och nyfikna på vad som gäller och vilken kunskap som finns.
TYA har mycket utbildning och teknikutvecklade läromedel, som bärbara simulatorer för lasta med kranbil, hamnlastning, skogsmaskinhantering, avfallslastning, flygplanslastning, att pröva på i direkt miljö.
TYA-folket kan företagen också anlita för organisationsutveckling. Men det missar arbetsgivare, som i stället anlitar dyra konsulter utan kunskap om branschens specifika problem.
Arbetsmiljöfajter om rån
En arbetsmiljöfajt som Gerhard är ganska nöjd med handlar om säkerhet på bensinstationerna.
Det startade 1997 med bråk, stöld och smitningar vid en bensinstation på Rosengård utanför Malmö. Kritiska punkten var ensamarbetet, i en nattöppen mack. Det fackliga kravet var nattlucka och stängd dörr vid ensamarbete, men framför allt att förbjuda ensamarbete.
Efter mycket kamp blev det ett säkerhetssystem, där den ensamarbetande har rätt att stänga dörren och öppna nattluckan.
– Det gick dock inte dit vi på Transport ville med förbud för ensamarbete, utan tyvärr blev det mer av ensamarbete på mackarna.
Värderån
En annan fajt gällde värderånen, som eskalerade år 2005. Gerhard med kollegor tog till konflikt och stoppade en helg transporter av höga värden, mest i form av pengar.
– Det ledde inte till nya säkrare sätt att arbeta, men branschen fick en väckarklocka och skärpte sig, säger Gerhard. Faktiskt minskade antalet rån efter den helgen.
Gerhard tycker att det viktigaste i arbetsmiljöarbetet är att alla små men viktiga och ömsesidigt lärorika möten med de tiotusentals kollegorna i Transports olika branscher, och de utbildningar av medlemmar som han genomför.
Misslyckande
– Ibland känner jag det som ett misslyckande att allt detta ger så lite avtryck i form av bättre arbetsmiljö. Då får jag tänka på de goda exemplen, de som satt avtryck och som gett värdefulla lösningar, som vårt projekt ”Kollegan hjälper”, där förare som rånoffer får kamratstöd.
– Värdefullt är även fackliga utbildningar, som Transports kurs för nya medlemmar, ”Medlemskapets värde”, där det ingår en arbetsmiljödel. Förr var det bara skyddsombud som fick den kunskapen.
Gerhard återkommer till detta att det finns väldigt mycket kunskap och forskning om arbetsmiljön, som skulle kunna ge betydligt friskare arbetsplatser.
Han önskar sig fler studier av hur man gör för att genomföra forskningsresultaten och se till att kunskapen verkligen kommer till användning:
– Varför tar vi inte till oss resultaten? Varför ignorerar vi den kunskap som finns? Hur ska vi skapa en förståelse av den goda arbetsmiljöns värde, och se till att den förståelsen får praktiska genomslag? Nu när kollektiven försvagas och solidariteten ofta är frånvarande – vilka drivkrafter och metoder kan vi då nyttja i stället, för att skydda och värna om arbetstagarens hälsa?
Sist men inte minst efterlyser han mer kunskap om den ekonomiska nyttan med att ha ett bra arbetarskydd, där man arbetar förebyggande och analyserar risker.
Torbjörn Uhlin
Personligt:
Ålder: 57 år
Familj: Fru och tre utflugna barn. Frun är sjuksköterska
och har en forsknings/doktorandtjänst i Vårdvetenskap.
Fritid: Teater (såg nyligen Lifsens rot med
Västerbottensteatern). Konserter (senast Pink på Ullevi i Göteborg). Köra
”nedkabbat” med vår bil i sommarsverige. Resa inom och utomlands.
Okänd förmåga: Laga mat, köttfärssås senast. Det vill han
satsa mer på framöver
Borde göra mer: Motionera. Läsa litteratur, ”tyvärr
snackar jag alldeles för mycket så att jag inte hinner läsa…..”
Goda egenskaper: Bra på att lyssna på medmänniskor och
känner empati. Värnar om familjen.
Så vill jag bli firad: Jag hatar att bli firad, nu får
det vara slut. Senast firade vi vårt 25-åriga äktenskap med att äntligen
förlova oss.