Om en psykosocial skyddsrond ska ge gott resultat så bör den handla om verksamheten, inte bara om chefen eller om enskilda personer.
Ett öppet samtal är bättre, menar arbetsmiljöforskaren Lisbeth Rydén som varnar för en övertro på enkla checklistor.
− Checklistor kan göra mer skada än nytta, säger Lisbeth Rydén, civilekonom som ägnat sig mycket åt verksamhetsutveckling i den offentliga sektorn.
Arbetsmiljöverket ser just nu över föreskrifterna för hur organisation och social arbetsmiljö bör vara beskaffad. Av de råd som finns i dag är de äldsta över 30 år gamla.
Nya riskbilder
− De regler vi har behöver anpassas till dagens arbetsliv och till de riskbilder som vuxit fram, säger Tomas Rosenblad som arbetar med de nya föreskrifterna hos Arbetsmiljöverket.
Bland annat kommer uppdaterade regler för det ökade vårdarbetet i enskilda hem.
Förslaget går ut på extern remiss i höst. Målet är att få fram nya föreskrifter till senhösten 2015.
Begreppet ”psykosocial skyddsrond” kommer kanske inte att nämnas. Föreskrifterna brukar inte vara så detaljerade när det gäller val av metoder.
Checklistor
Den som googlar kan lätt hitta checklistor för psykosociala skyddsronder:
• Hos Prevent finns ett sådant formulär, med frågor om arbetets innehåll, trivsel, arbetsklimat och ledning.
• Hos Arbets- och miljömedicin i Uppsala kan man hitta checklistan App, som står för Arbetsplatsens psykosociala puls.
Lisbeth Rydén anser dock inte att checklistor är det bästa sättet att gynna mentalt hälsosamma arbetsplatser. Hon leder ett forskningsprojekt om psykosocial arbetsmiljö, på Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) vid Malmö högskola.
Gillar inte enkäter
− Jag tycker genuint illa om enkäter. De förenklar och i viss mån fördummar oss som arbetar. De förstärker en vertikal tankefigur där chefen lätt pekas ut som ansvarig för att ta hand om oss stackars medarbetare, säger Lisbeth Rydén.
Resultatet av en checklista kan bli ett antal staplar i ett diagram i en pärm, menar hon. Det kan också ge ett resultat som får enskilda personer att känna sig träffade.
− Risken finns att man går i försvar och att problemen blir ännu mindre pratbara, säger Lisbeth Rydén.
Samtalen kan också bli uppgivna och fastna i ältande om bristande resurser eller dumma beslutsfattare, menar hon.
− Det kan bli till ett mantra som gör att hopplösheten äter sig in.
Fokus på jobbet
Istället bör den psykosociala översynen utgå ifrån samtal kring hur arbetet är organiserat, anser Lisbeth Rydén.
− Vad fungerar? Vilka leveranser klarar vi inte av? Vilken service ger vi inte?
− Istället för att prata om relationer och personliga egenskaper så kan man prata om vad man har gemensamt: Hur man ska få till en bra pedagogik, ett bra omhändertagande, ett bra arbete.
På en skola där hon medverkar i ett projekt har de exempelvis kunnat identifiera en konflikt mellan behovet av samarbete å ena sidan, och å andra sidan enskilda lärares behov av att gå hem och jobba enskilt efter sista lektionen. Dilemmat resulterar i sämre trivsel.
Ett gott arbete
Forskaren understryker vikten av att man upplever sig göra ett gott arbete.
− Det är jättekul att klara av saker tillsammans. Att bygga en gemensam stolthet är grundläggande för den psykosociala hälsan. Verksamhetsfrågorna är detsamma som arbetsmiljöfrågorna, anser Lisbeth Rydén.
Hon skrev 2013 en forskningsrapport med titeln Diskursiva arbetsmiljörisker. Utifrån rapporten formulerade hon sedan ett eget arbetsmaterial för en psykosocial skyddsrond. Det är tänkt för arbetsplatsträffar och utgår från tre öppna frågor ‒ om att komma till tals, att få komma till sin rätt och att komma tillrätta med problem i verksamheten. (Arbetsmaterialet finns att ladda ner på hennes hemsida, ellerr.se.)
Roland Cox
Denna artikel publiceras också i nummer 1-2104 av Användbart med tema psykosocial arbetsmiljö.