Lampor som flimrar, utan att du själv kan se det, kan ge dig huvudvärk och koncentrationssvårigheter, och i värsta fall migrän. Du kan själv göra en första flimmerkoll med din mobil, och det finns flimmerfria lampor. Så om du har flimrande belysning på jobbet är detta ett enkelt arbetsmiljöproblem att lösa – för den som vill, och har kunskaper.
Men brist på kunskap hos belysningstillverkare och -försäljare och hos köpare, är ett stort hinder för att vi ska få flimmerfria miljöer. Det hävdar Johannes Lindén, fysiker och ljusforskare vid Lunds tekniska högskola, vid avdelningen för Ergonomi- och aerosolteknologi.
Flimmer uppstår när ljuset snabbt ökar och minskar i styrka, det är dessa svängningar (moduleringar på forskarspråk) som ligger bakom. Svängningarna kan vara olika stora, och gå med olika hastighet. Och bägge sakerna påverkar hur flimret blir. Man mäter svängningarna i Hertz (Hz), som är måttet på hur ofta en händelse upprepas, frekvensen.
Arbetsmiljöverket lyfter fram flimmer som ett arbetsmiljöproblem (se faktarutan). Människor är olika känsliga. Det finns de som bara kan vara i ett flimrigt belyst rum en halvtimme. Det saknas fortfarande kunskap om exakt hur flimret påverkar hjärnan och vid vilka frekvenser som problem uppstår. Johannes Lindén arbetar med forskarkollegan Hillevi Hemphälä med ett tvåårigt projekt om detta.
–Min rekommendation i dag är att man bara ska använda helt flimmerfri belysning, säger han. Han hänvisar till ”försiktighetsprincipen”, som innebär att enbart risken för negativ påverkan på människors hälsa räcker för att avstå från det riskabla.
Kan kolla själv med mobilen
Alla som har en mobil med bra kamera kan kolla om belysningen flimrar, berättar Johannes Lindén. Rikta kameran mot lampan och se om det uppstår rullande randmönster i bilden.
–Det gäller att sätta mobilen så tätt på lampan som möjligt, annars kan det bli fel, säger han. Du kan inte mäta hur mycket det flimrar, bara få en första indikation på om det finns flimmer eller inte.
Arbetsmiljöverket har en app för att mäta ljus på olika sätt, däribland flimmer. Men ett krux med den är att den bara fångar flimmer med låg frekvens, under 100 Hz, och lampor som fungerar som de ska ligger så gott som aldrig så lågt. Därför rekommenderar Johannes Lindén att man håller sig till mobilens kamera. Den som varit med ett tag minns att det har talats om flimrande lampor förr. Men nu är det ju ny belysningsteknik. Skulle inte flimret ha försvunnit då? Jodå, det försvann – och kom tillbaka. Det var framför allt takens ljusrör som flimrade på 1980-talet. Klagomål om detta ledde till en teknikutveckling, som ledde till flimmerfria ljusrör. Såväl de vanliga glödlamporna som ljusrören har fått ge plats till framförallt ledlampor, steg för steg sedan början av 2000-talet. Bakom detta ligger andra skäl än flimmer: hur mycket energi lampor slukar och hur länge de lever, och när det gäller ljusrören även det kvicksilver som finns i dessa.
–Det fanns alla chanser i världen att den nya sortens lampor skulle bli flimmerfria, säger Johannes Lindén. En del blev det också. Men andra flimrar värre än några hade gjort tidigare.
Flimmerokunnighet och tradition i vägen
Varför blev det så här? Teknikfobiker varnas, nu följer ett oundvikligt teknikavsnitt: I dagens lampor är det något som kallas ljusemitterande dioder (Light Emitting Diod, led) som alstrar ljuset. Och en diod är en elektronisk komponent, som är konstruerad för att släppa igenom ström endast i en riktning, det vill säga likström, den ström som finns i bilbatterier och 12-voltssystem kopplade till exempelvis solceller på båtar.
230-voltsströmmen i eluttaget i väggen är växelström. Den växlar riktning, vilket är en av orsakerna till att ljusintensiteten växlar i en del lampor. Dioden får strömmen från så kallade drivdon. Med rätt drivdon, som matar dioden med likström, kan man alltså åstadkomma helt stabilt ljus, utan svängningar. Men tillverkarna kan använda olika komponenter till drivdonen. Och vissa drivdon kan skapa störande svängningar, som liknar de som fanns i de gamla lysrören. Johannes Lindén menar att det många gånger är ren flimmerokunnighet, kopplat till tradition och konservatism, som gör att man använder flimmerframkallande drivdon.
Märkning och innehållsdeklaration
–Dessa har också varit vanligare och därför billigare. Men när det i stället blir allt vanligare med de flimmerfria alternativen kommer dessa också bli billigare, säger han. Johannes Lindén tycker att glödlamporna rent ljusmässigt är överlägsna led. Och de gick lätt att dimma, alltså öka och minska i styrka. Men för att kunna göra detta med led, och fixa andra fiffigheter som att ändra färgtemperaturer, har det varit enklast att använda don som skapar svängningar. Här står två goda ting mot varandra.
på 12-volt. Det finns ljusnördar som installerar 12-voltsbelysning även där
hemma, berättar Johannes Lindén. Foto: Mats Utbult
Men hur gör då den lampinköpare som vill satsa på att köpa flimmerfritt? Det finns ingen flimmerfri-märkning av lampor i dag. Inte heller finns det något som liknar konservburkens innehållsdeklaration.– Det vore bra om det fanns någonting sådant, säger Johannes Lindén. Men detta ser ut att dröja. Det närmaste man kommer är att EU i september 2021 uppdaterade ett direktiv om ”ekodesign för hållbara produkter”, där det finns vissa gränsvärden kopplade till flimmer. Det är ett viktigt steg attfrågan blir uppmärksammad på EU-nivå, menar han. Men kraven är begränsade till det synliga flimret.
Det går för trögt
Inte ens dessa begränsade EU-krav verkar de flesta tillverkare heller bry sig så mycket om. I den belysningsdatabas som finns i eu, är det många streck i kolumnen för gränsvärdena. Tillverkarna har inte mätt sina produkter. Eller så har de fyllt i exakt det värde som eu kräver.
Har tillverkarna då verkligen mätt sina produkter, undrar han.
–Det går åt rätt håll, för det finns fler flimmerfria lampor på marknaden, säger Johannes Lindén. Men det går för trögt! Jag tycker att tillverkarna borde göra mycket mer än de gör i dag.
Han irriterar sig också på att man tyvärr alltför sällan kan förvänta sig kunniga svar från lampförsäljare. Det mest realistiska alternativet för lampinköparen just nu blir därför att själv testa med mobilen.
Mats Utbult