Oregelbundna arbetstider har ingen hälsosam klang. Men när doktorand Madelaine Agosti ställde frågan ”Hur får du ihop livspusslet” till kvinnor inom äldreomsorgen fick hon det oväntade svaret att själva skiftarbetstiderna sågs som en resurs för att balansera livets olika delar.
– Majoriteten såg många fördelar med kvälls- och nattarbete, medan tidigare studier främst visat på nackdelarna, säger Madelaine Agosti. Så jag ändrade fokus på forskningen till vilka fördelarna är, och vad de beror på.
Den moderna människans kamp med livspusslet beskrivs som en ständig kamp mot klockan. Alltfler jobbar på udda arbetstider, skiftarbetena ökar såväl vad gäller kvälls- som nattider. Var tredje kvinna i vårt land arbetar skift. Var tionde anställd har nattarbete.
– Nu råder 24-timmarssamhället, där butiker håller öppet allt längre, banker och andra ska ge service dygnet runt, säger Madelaine Agosti, doktorand i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad. Ny teknik gör att vi kan arbeta under dygnets alla timmar. Samhället ställer krav på att alltfler arbetar utanför normala arbetstiden.
Livskrockar
Krocken mellan arbete och fritid, med familjeliv, föreningsliv, kultur och nöje, ökar med att fler går på skift. Ofta talar man om problemet med livspusslet, att få alla delar att passa in i varandra. Tidsstressen är alltmer allmän.
– Livsbalansen är mer diskuterat och studerat i USA och Canada, och även i övriga Europa, säger Madelaine Agosti. Medan det är sparsamt med forskning här i Norden och i vårt land. Det är som om livskrockar är mer på tal utanför vårt land.Hennes forskning är inriktad på livspusslet och den första vinkeln var vilka strategier som skiftarbetande har för att få ihop det. Men, ett verktyg visade sig vara just arbetstiden. De första svaren på frågorna till en grupp kvinnlig hemtjänstpersonal, blandat i åldrar och familjesituation, var entydiga.
– En stor majoritet av dem var klart positiv till skiftarbete, det var en medveten strategi att välja skift för att klara av livets helhet, säger Madelaine Agosti. Jag blev helt förvånad över att man inte såg särskilt många av de problem som är beskrivna i litteraturen, utan i stort sett bara fördelar med skiften.Kvinnorna betonar det positiva med variationerna. Att de kan få en sovmorgon ibland, de kan handla när det är lite köer och ta en fika mitt på dagen med vänner. Att de får en ökad tid med familj och barnen, mer lugn och ro.
– Dessutom leder det till mer jämlika förhållanden, där mannen på ett naturligt sätt tar ett större ansvar för hushåll och barn, säger Madelaine Agosti. Likaså blir det självklart för barnen att hjälpa till hemma, och det fungerar bara positivt. För å andra sidan är ju mamma hemma mer tid ibland. Lite motverkan till genuskontraktet kan man se bakom den positiva känslan.
Livsbalans
Det forskarna upptäckte var en rätt väl förankrad strategi hos kvinnorna att få ett bättre liv som helhet. Där ingår då skiftarbete, gärna med variation över dygnet, men även deltidsarbete.
De flesta har 75 procents tjänst.Ett plus är det även för jobbet, nämligen att de får möta de äldre vårdnadstagarna på flera olika tider av dygnet. Det ger ofta mer lugn på sena tider, och mer tid för samtal och stöd.
– En intressant synvinkel var flera anställdas tankar kring dessa möten där döden ofta är närvarande. Att det främjar tanken på att värdera familjelivet och livet allmänt i nutid, säger Madelaine Agosti.Förnöjsamheten var stor på arbetsplatsen. Det hängde även samman med att chefen och arbetskamraterna ställde upp på scheman som fick de olika pusselbitarna på plats för varandra, att de betona vikten av att ha det gott med familjen. Ett flexibelt ledarskap och socialt stöd på arbetsplatsen ses som en stor resurs.
Forskaren märkte även att de anställda var medvetna om behovet av sömn och vikten av rätt föda på rätt tid. De var medvetna om ljusets betydelse, att man till exempel bör gå hem med solglasögon på för att inte väcka kroppen med dagsljuset.
Forskningen är dock inte färdig med detta. Nu väntar en studie om hur skiftet, men även andra aktiviteter som främjar livspusslet, påverkar hälsa och arbetstillfredsställelse. Dessutom ska man vidga arbetsgrupperna till socialförvaltningen och hela omsorgsförvaltningen. Det innebär såväl dagtidsarbetande som manlig personal, och personal i äldreboenden.
Madelaine Agosti har även en forskarkollega på hälsovetenskapliga institutionen som gör en jämförande studie på en lärargrupp för att finna deras syn på arbetstider, och då främst synpunkter på och hanteringen av deras ”förtroendetid” som alltmer bokas upp.
Livspusselbit
En viktig förutsättning för att studien har fått den verksamhetsanpassning som den har är att forskarna arbetar deltagarbaserat. De har löpande möten personalen för att diskutera upplägg, enkätfrågor, synpunkter på inriktningen av studier och annat.
– Det är ett gäng kvinnor som är jätteintresserade av att medverka i studien, säger Madelaine Agosti. De ser vikten med att kunskapen kommer fram, liksom att de stödjer varandra utifrån ett lyssnade på de andras problem med livspussel.
Så följderna av denna preliminära forskning kan bli att fokus byter från risker och problem med skiftarbete till att finna fördelarna – och därifrån finna de mest hälsosamma lösningarna på skiftarbetet.
Det som saknas är frågor kring det könsstereotypa tänkandet. Är det typiskt att den goda lösningen passar för att det är kvinnor som söker den. Hänger det samman med att det finns en man i familjen som jobbar heltid.
– Livet ser så klart olika ut för kvinnorna med eller utan barn, och med barn i olika åldrar. Generellt ser man tiden tillsammans med barnen som värdefull och var/är tacksam över att man fått möjligheten att vara tillsammans med dem. Man såg det materiella som mindre värt, säger Madelaine Agosti.
– Personalen har möjlighet att välja om man vill gå upp i arbetstid, man kan ansöka om det. Och vem vet, män hade kanske också valt att jobba 75 procent om det var mer okej på manliga arbetsplatser, funderar hon. Kanske är inte en 40 timmars arbetsvecka lösningen på jämställdhetsdebatten – det finns kanske många andra värden i livet som räknas.
Problemet visade JämO:s föräldrakampanj Barnvagnen, nämligen att var tredje arbetsgivare motverkar föräldraledighet. Lika många gör direkt motstånd mot männens önskan att kombinera arbete och fritid.
Om detta kommer upp i den fortsatta forskningen om livspusslet har Madelaine Agosti inte bestämt än.
Torbjörn Uhlin