Unga människor utan rätt bakgrund har svårt att ta sig in på dagens arbetsmarknad som ställer höga krav på individens egen förmåga att organisera och hantera komplexa situationer.
– Jag är rädd för ett samhälle som dras isär och en arbetsmarknad som blir allt mer
polariserad, säger Gunnar Gillberg, forskare i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
I sin forskning ser Gunnar Gillberg en allt mer polariserad arbetsmarknad. De kvalificerade arbetena hanteras av den resursstarka halvan av landets befolkning medan den andra halvan består av okvalificerade tjänstearbeten och låglönejobb. Han tror att ett sådant samhälle skapar sociala spänningar som på sikt skadar hela samhällsutvecklingen.
– För att motverka den utvecklingen kan vi antingen satsa på kunskapslyft och nya stödstrukturer eller på riktade subventioner för att skapa en låglönemarknad med okvalificerade arbeten, säger Gunnar Gillberg, forskare i arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet.
Gränslöst arbete
Det finns inte längre några självklara mönster för hur vi ska leva våra liv. Valet är upp till mig som individ. När det gäller arbetsmarknaden utgjorde arbetet tidigare, en stabiliserande och reglerande faktor för människor under livet.
– Idag är det snarare så att individen förväntas reglera arbetet istället för att arbetet förväntas reglera individen, säger Gunnar Gillberg som forskar om vilka individuella och sociala mekanismer som påverkar ungas livschanser och möjligheter på arbetsmarknaden.
På den polariserade arbetsmarknaden finns det å ena sidan väldigt hårt strukturerade och styrda okvalificerade arbeten. Å andra sidan finns det kvalificerade arbeten där du förväntas konstruera din egen arbetssituation, organisera ditt eget arbete och hantera allt fler komplexa val.
– Du ska vara kreativ och leverera, men hur du når målet är upp till dig. Det är många gånger ett gränslöst arbete som ställer stora krav på individen. Det är här de välutbildade och högpresterande hamnar.
Ansvar flyttas från organisation till individ
Själva grundprincipen att ansvar flyttas över från organisationen till individen, syns också i hårt reglerade arbeten.
– På Volvo kan man till exempel numer följa den enskilda montörens alla moment. Om han skruvar i en skruv fel så kan det spåras tillbaka till honom. Inom offentlig sektor kan man se hur New Public Management-system gör individen ansvarig. Det finns checklistor, rutiner och regler, men individen blir ändå till stor del ansvarig, säger han.
Gunnar Gillberg tycker inte att man kan förvänta sig att ungdomar redan i grundskolan eller på gymnasiet ska fatta livsavgörande beslut och sedan följa de besluten på ett strukturerat och målmedvetet sätt.
– Många kommer att falla ur ramen. Därför är det ännu viktigare idag, när arbetsmarknaden förändras så snabbt, att unga människor får både en andra och en tredje chans att komma ikapp. Annars är risken stor att de hamnar i ett permanent utanförskap.
Förr fick studietrötta jobb
För 40-50 år sedan kunde många som inte var motiverade att plugga ändå ta steget in i arbetslivet och klara det ganska bra. När Gunnar Gillberg själv slutade gymnasiet, gick han upp till ortens mentalsjukhus och sökte jobb. 17 år gammal fick han omedelbart en fast anställning.
– Det blev en plattform för mig och ett stabilt steg in på arbetsmarknaden. Utifrån den trygga positionen kunde jag sedan välja att utbilda mig vidare. Idag får du inte ens ett fast jobb om du är färdigutbildad på universitetet och har fyllt 30. Det gör att perioden som ung vuxen hela tiden förlängs och att väldigt få kan etablera sig i vuxenvärlden före 30.
Social bakgrund spelar större roll
På dagens arbetsmarknad spelar den sociala bakgrunden en allt större roll för om unga människor ska lyckas. Det blir viktigare och viktigare att komma från en bra familj och att ha en god självkänsla. Även om du gör dina misstag så har du ett informellt socialt skyddsnät som gör att du landar på fötterna.
– Stödet från föräldrarna, självförtroende, självkänsla och en förmåga att navigera på en komplex arbetsmarknad spelar en större roll, när det inte längre är så vanligt med en arbetsmarknad där du ingår i ett arbetarkollektiv, där facket driver dina frågor. När den möjligheten minskar blir den individuella förmågan att själv göra sig anställningsbar allt viktigare, liksom att ha föräldrar som kan ge dig just det stödet.
Stödsystem kompenserade
Under den stabila efterkrigstiden som präglades av industrisamhället, utvecklade staten stödsystem som gjorde det möjligt även för resurssvaga att leva ett relativt stabilt liv. Idag börjar de möjligheterna att erodera.
– I den bemärkelsen man säga att Sverige är på väg in i en förindustriell situation där din familjebakgrund spelar allt större roll. Om du inte har rätt nätverk och inte tränas i att ta dig fram på rätt sätt i dagens samhälle så ligger du dåligt till.
– Frågan är då om samhället ska återskapa ett antal strukturer som kompenserar resurssvaga och satsa på ett kunskapslyft eller om man ska gå den andra vägen och skapa låglönearbeten för att på det sättet få in resurssvaga i samhället.
Kunskapslyft eller låglönesektor
Beroende på vilket val vi gör så får vi två olika samhällen. Om politikerna sänker trösklarna väldigt mycket för att skapa en låglönemarknad av okvalificerade tjänstearbeten så återskapar de ett klassamhälle med stora sociala spänningar. Alternativet är att motverka den utvecklingen genom ett nytt kunskapslyft och nya stödstrukturer som kompenserar för dagens arbetsmarknad där ingen kan räkna med livslånga fasta arbeten.
Ragnhild Larsson
Läs mer om forskningen här.
Artikeln publiceras också i nr 3/2014 av pdf-tidningen ”Användbart!”