Ett nytt verktyg för att mäta belastningarna vid Arla mejerier och Scania lastbilsfabrik ska ge bättre arbetsmiljö. Arbetet görs av forskare, med hjälp av skyddsombud och arbetsmiljöansvariga. Men det var Arla som tog initiativet för att hitta en lösning på problemen.
Cirka 500 000 liter mjölk om dagen kommer i tankbilar till mejeriet i Linköping och förädlas till en rad feta produkter som crème fraiche, grädde och yoghurt av olika slag, med eller utan smaktillsatser, med eller utan laktos. Allt förpackas, får rätta låga temperaturen och skickas ut till hela Sverige, Norden och även Storbritannien. Mjölken kommer från landsbygden runt Linköping men också ibland från Danmark.
– Mjölk är en bristvara i Sverige, men i Danmark finns det ett överskott, förklarar Edip Ergul.
Han är huvudskyddsombud för Livsmedelsarbetareförbundet på Arla mejeri i Linköping. Här arbetar drygt 220 personer i treskift och cirka 70 procent av dem är män.
Erdip Ergul tycker att det forskningsprojekt som nu pågår är en bra sak och intressant att följa. Som facklig representant ingår han i arbetsgruppen. Den ska ta fram ett belastningsergonomiskt verktyg, som är it-baserat. Afa försäkring stödjer ekonomiskt och KTH, med docent Linda Rose och doktorand Carl Lindh, utför forskningen. Initiativet kom från Helena Franzon, arbetsmiljökoordinator vid Arla i Sverige. Även Scania i Södertälje ingår i arbetet. Tidigast år 2013 finns ett färdigt verktyg att använda.
Många produkter
Mjölken pumpas över i stora tankar inne i mejeriet. Här hettas mjölken upp och separeras så att det bildas skummjölk och grädde. Därefter blandas grädde och skummjölk till en rad olika produkter med olika fetthalter i 18 maskinlinjer.
Tankar, rör och ledningar är av rostfritt stål. Golvet är kakelbeklätt. Hygienen är viktig i denna larmande miljö.
Bakteriekulturer i syrningstankarna ger yoghurt och filmjölk, sylt ger olika bärsmak. Maskiner fyller bägare, plast- eller papperskartonger av olika utseende och märkningar. Förpackningarna placeras på kartongflak, flaken i kartonger, kartongerna på pallar. Hela processen är automatiserad och datorstyrd. Inte många arbetande syns till.
Med skruvkork eller utan
Företaget gör redan egna riskbedömningar av arbetsmomenten tillsammans med företagshälsovården och märker momenten med färgerna grönt, gult eller rött i sina rapporter. Grönt betyder ingen risk, gult eventuell risk och rött risk, åtgärd nu.
– Vi har en rad röda arbetsplatser, som matning av förpackningar, pulversäckhantering och truckkörning. Det är jobb som sliter på kroppen, berättar Edip Ergul inne i mejeriet.
Han tror att det nya verktyget ska underlätta riskbedömningen och förhoppningsvis också presentera lösningar.
– Vi arbetar samtidigt med att hitta egna lösningar, som robotar, som kommer att installeras till hösten i ett pilotprojekt. Det handlar om kartongmatningen, så kallad blanksmatning, där vi kan gå ifrån manuell matning, ett tungt och monotont arbete.
Problemet finns på flera mejerier. När mjölken förpackas i blankskartonger med skruvkork i stället för i så kallade bric-förpackning, som ser ut som en tegelsten till formen, blir arbetsmiljön sämre.
– Marknaden vill ha kartonger med skruvkork och vi måste hitta ett sätt att producera sådana utan att samtidigt skapa arbetsskador, säger han.
Truckar kan inte vända
Mjölkpulver, choklad och socker kommer i säckar om 25 kg som hanteras manuellt, eller i storsäckar, som hanteras med maskiner. Edip Ergun skulle vilja att allt i framtiden kom i storsäck för att slippa manuell hantering. Tills dess finns problemet kvar.
Produkterna ska hålla olika, låga temperaturer, som 3, 5 eller 7 grader. De som kör truck i kyllagren sitter fel och måste hela tiden hålla huvudet vridet åt sidan. Det beror på att gångarna i lagret är för smala, så att truckarna inte går att vända, utan måste köras i sidled.
– Varje meter kostar pengar, säger Edip Ergun om lagret.
– Men körsättet ger belastning i nacke och skuldror och på sikt arbetssjukdom. Vi försöker rotera mellan olika arbetsmoment, som att plocka eller köra rullvagnar med mjölk, eller pallar med yoghurt, men ibland vill folk inte byta. Jag tror inte det problemet kan lösas de närmaste åren, och inte heller med det nya verktyget. Vi behöver helt enkelt bredare gångar och bättre ergonomiska truckar.
Sjukfrånvaron är högre på de röda arbetsställena, medan den kan vara lägre på andra avdelningar. Den har sjunkit från 12 procent för några år sedan till cirka 6 procent idag.
Företaget dras med underbemanning. Sådana som kan ringas in när de behövs, som vid sjukdom eller semester, är oftast konstant i arbete, eller så fattas det folk.
– Det tar tid och kraft att ringa in folk och sätta dem i arbete, både för cheferna och för oss fackliga. Vi behöver också genomgående högre bemanning på våra produktionslinjer, nu är vi bara två operatörer per linje, säger han.
Med det nya verktyget kommer alla Arlas anläggningar att jobba på samma sätt med riskbedömningarna. Projektgruppen har rest runt och besökt mejerierna i Götene, Kallhäll och Linköping, men också en anläggning i Danmark.
– Danskarna är också intresserade av vårt projekt, berättar Edip Ergul.
Dålig ergonomi i mejerimaskiner ställer krav på lösningar
Maskinernas utformning styr till stor del belastningen för dem som jobbar. Enligt Helena Franzon, arbetsmiljökoordinator på Arla, gäller det att rätt krav ställs från början på nya maskiner som köps in. Det är också viktigt att alla i koncernen använder samma metoder för att hitta och avhjälpa belastningsrisker.
– Vi hoppas att det nya verktyget blir lösningen på några av våra problem, säger hon.
Helena Franzon var den som tog initiativet till forskningsprojektet.
– Fysisk belastning är vår största risk, både när det gäller sjukdomar och olyckor. Andra risker är buller, hög arbetsbelastning och kemiska risker, berättar hon.
Riskerna finns bland annat där man plockar varor manuellt vid omlastningsstationer till små kunder. I ysterierna finns också manuella moment. Belastningarna ger skador främst i nacke och axlar och i hand och arm.
Arla har avtal med två företagshälsor som använder olika metoder för riskbedömningar och belastningsergonomiska kartläggningar. Också i mejerierna används olika bedömningsmetoder.
– Vi vill att alla ska göra på samma sätt, men var och en är inarbetad på olika metoder. Vi har problem med att hitta en gemensam metod för fördjupning av riskbedömningar vid mer rörligt arbete, som plockning av produkter, förklarar hon.
Arbetsgivaren har det juridiska ansvaret för arbetsmiljön och måste följa lagstiftningen. Arla gör interna revisioner av arbetsmiljön så att efterlevnaden säkerställs. Men hur skulle problemet med att hitta en gemensam metod för belastningsergonomiska kartläggningar lösas?
Nära praktiken
Med en bakgrund från det numera nedlagda Arbetslivsinstitutet var det naturligt för Helena Franzon att ta kontakt med en ergonomiforskare, professor Jörgen Eklund vid KTH i Stockholm, som tipsade om Afa försäkrings utlysning av forskningsprogrammet ”Från ord till handling”.
– Vi tyckte att det vore intressant att skapa ett forskningsprojekt nära våra anställda. Annars finns det ett visst motstånd mot att samarbeta med forskare i branschen, men här ligger ju praktiken nära, säger hon.
Idéerna om ett forskningsprojekt bollades med Scania, som arbetar medvetet med sin ergonomi. Tillsammans med projektledaren Linda Rose utarbetade man sedan en ansökan, som bifölls.
Målet med projektet är alltså att få en metod som kan användas i alla Arlas fabriker och av företagshälsor, som Arla anlitar. Metoden ska också fungera utan experter. De anställda ska kunna göra undersökningarna själva. Arbetsmoment som kan ha belastningsergonomiska risker ska bedömas.
Metoden ska ge vägledning till vad som krävs för att riskerna ska kunna undanröjas.
– Då måste vi gå vidare och antingen plocka in experter eller göra någonting själva. Vi jobbar med ständiga förbättringar och förhoppningsvis ökar kompetensen i våra mejerier.
Vissa risker kanske inte går att få bort, men medvetenheten om dem ökar och i slutändan går de flesta problem att lösa, anser Helena Franzon.
Farliga maskiner
Verktyget ska också hjälpa till att ställa rätt krav när nya maskiner köps in. Det händer att Arla behöver bygga om maskiner. Det leder till att företaget självt måste göra en ny CE-märkning.
– Vi har köpt in maskiner som inte varit bra därför att vi inte ställt rätt krav på leverantören.
– Det är ett av våra problem, att köpa maskiner med väl utformade arbetsstationer. Det kan till exempel handla om räckavstånd eller arbetshöjd. Det finns knappt några arbetsstationer som är höj- och sänkbara, men det är ett krav när man ska stå och jobba en längre tid vid en arbetsstation, enligt föreskriften, säger hon.
Det är ovanligt att belastningsergonomiska standarder är kopplade till metoder och det gör kartläggning vid CE-märkning svårare. Det finns också lagstiftning som inte är grundad i vetenskapliga forskningsresultat.
– Många maskinleverantörer har låg kompetens i belastningsergonomi i vår bransch. Det blir ofta vår sak att hitta metoder som säkerställer att vi följer föreskrifter och lagar.
Det nya verktyget kan hjälpa oss en bit på vägen. Det ska förhoppningsvis klara olika länders lagstiftning och även vissa standarder vid riskbedömning av maskiner.
I jämförelse har Scania hunnit långt när det gäller utformning av arbetsplatser. I bilbranschen är det ergonomiska tänkandet utvecklat, både nationellt och internationellt.
– Man kan till exempel flytta på bilarna när de monteras, för att minska räckavstånd och för att anpassa arbetshöjder, säger Helena Franzon.
Enkelt och säkert för att undersöka hur farligt jobbet är
I åtta steg ska ett nytt verktyg växa fram. Det ska bli allmänt tillgängligt på internet, både för experter från företagshälsan och för dem som har tunga arbeten.
Linda Rose leder arbetet med att ta fram verktyget. Hon är forskare och lektor vid KTH där hon undervisar i ergonomi. Den som utför det mesta av forskningen är doktoranden Carl Lind. Målet är att utveckla och också föra ut verktyget så att det används, inte bara av Arla och Scania, utan också av andra, som kan ha nytta av det.
Det kommer att ligga på internet, öppet för alla. Var och en ska själv kunna undersöka sitt arbete på ett enkelt och säkert sätt. Olika typer av moduler för olika typer av arbete ska finnas. Analysen ska kunna göras på olika nivåer, en enklare, mer som en checklista och en mer avancerad.
Bygga en modell
Fabrikerna har problemen gemensamt. Det är arbetsställningarna och den manuella hanteringen. Metoden ska visa att den som utför det här arbetsmomentet så här ofta och så här länge löper risk för skador.
– En enkel checklista hjälper inte. Vi måste borra djupare. Vi fokuserar på stående arbete. Så att företagen kan jobba bort de röda arbetsställena, säger Linda Rose.
Verktyget ska vara enkelt att använda, anpassat till standarder och klara av de lagkrav som finns på arbetsmiljön. Långsiktigt ska det hjälpa till att minska de belastningsergonomiska besvären.
Arbetet ska göras i åtta steg. Arbetsgruppen har besökt flera Arla-mejerier i Sverige och Danmark och Scanias chassifabriker. Carl Lind har undersökt vilka olika metoder som redan finns och som är vetenskapligt baserade. Här hjälper Centrum för belastningsskadeforskning i Gävle till. Projektet har gjort en behovsinventering och tittat på de riskbedömningar som görs idag.
Verktyget kan bygga vidare på kända metoder eller bygga nytt på erfarenhetsbaserad kunskap. Hur det kommer att se ut i slutändan vet man ännu inte.
– Det finns redan en kravspecifikation i en första version. Nu återstår byggandet av en prototyp, berättar Linda Rose.