Det finns misstankar om att skift- och nattarbete medför en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Institutet för miljömedicin genomför nu ett unikt projekt bland sjukvårdspersonal. Utifrån de faktiska arbetstiderna för varje individ ska forskarna studera riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar och för diabetes.
Skift- och nattarbete är vanligt i arbetslivet, särskilt inom vård och omsorg. I Sverige är det cirka 16 procent som jobbar natt och 21 procent som jobbar skift. Tidigare forskning har visat på ett möjligt samband mellan obekväma arbetstider och stroke, diabetes och hjärtinfarkt. Ett par exempel på detta är en amerikansk studie på sjuksköterskor som jobbat skift nattetid i mer än 5 år och studier på danska sjuksköterskor som jobbat natt- eller kvällsskift.
– Man misstänker att den ökade risken vid skiftarbete bland annat kan bero på att en rubbning av dygnsrytmen medför hormonella förändringar och påverkar kroppens stress- och inflammationssystem, säger Carolina Bigert.
Hon är forskare vid Institutet för miljömedicin, IMM, vid Karolinska institutet, och överläkare på arbets- och miljömedicinska mottagningen inom Stockholms läns landsting.
Studie bland vårdpersonal
Carolina Bigert leder ett projekt som studerar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes bland vårdpersonal som arbetar skift eller natt.
– En svaghet i flera av de tidigare studierna är att informationen om arbetstiderna är självrapporterad och ibland bara mätt vid ett enda tillfälle, säger hon.
– Ofta är det svårt i olika studier att få veta hur personer har jobbat bakåt i tiden. Det kan vara svårt att minnas och det kan bli fel åt flera håll.
Tack vare ett samarbete med landstinget i Stockholm har forskarna vid IMM fått tillgång till ett personalregister som omfattar alla sjukvårdsanställda inom Stockholms läns landsting.
– Detta ger oss en unik möjlighet.
– Vi kan studera hälsoutfallen i relation till detaljerade uppgifter om arbetstider. Exponeringen är inte självrapporterad eller uppskattad utan bygger på personalregister. Nu kan vi titta på de faktiska arbetade tiderna för varje person, säger hon.
Forskarna kommer studera ca 15 000 män och 45 000 kvinnor anställda i sjukvården under 2008 till 2016. Tack vare registret kan forskarna få fram vilka av dessa individer som jobbat dagtid och vilka som jobbat skift eller natt.
– Vi kan se hur de jobbat i olika typer av nattpass och skift, vilka som jobbat flera nätter i följd och om de fått tillräcklig återhämtning mellan passen.
Jämför dagtid och skift
Forskarna har också tillgång till nationella patientregister där de hämtar information om vilka sjukdomar de sjukvårdsanställda drabbats av. Forskarna ska jämföra dem som jobbat skift och natt med dem som bara jobbat dagtid.
– Vi vill se om det är större hälsorisk för natt- och skiftarbetande och om det är någon typ av skift som är sämre. Då kan vi förhoppningsvis få fram tips på om det är någon typ av schemaläggning som bör undvikas, säger Carolina Bigert.
Tidigare forskning har visat att det kanske inte bara är skiftarbete som medför risker. Det finns studier som tyder på att det också leder till en ökad hälsorisk om man arbetar väldigt långa arbetsdagar.
– I vårt projekt kan vi t ex se vilka som fått en hjärtinfarkt och om just de individerna de senaste månaderna före infarkten jobbade särskilt mycket skift, natt eller övertid.
Forskarna kommer också att försöka se om riskerna skiljer sig mellan män och kvinnor och mellan olika yrkesgrupper.
Angelägna råd
Det finns många yrkesgrupper inom vården där det är vanligt att jobba natt, till exempel bland sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor. Det är angeläget för dessa grupper och för ledningen att få råd om hur de kan förlägga arbetstiden för att om möjligt minska risken för ohälsa, säger Carolina Bigert.
För att sprida sina resultat i branschen samarbetar forskarna med Stockholms läns landsting och med fackförbund.
I projektgruppen ingår förutom Carolina Bigert även bland andra forskarna Per Gustavsson, Maria Albin, Jenny Selander och Theo Bodin, alla vid IMM, samt Petter Ljungman, forskare vid IMM och kardiolog vid Danderyds sjukhus och Mikko Härmä, professor vid Arbetshälsoinstitutet i Helsingfors.
Projektet heter ”Betydelsen av skift- och nattarbete för risken att insjukna i hjärtinfarkt, hypertoni, förmaksflimmer, stroke och diabetes. En kohortstudie av sjukvårdspersonal i Stockholm.”
Projektet finansieras av Forte, och ska pågå 2017 – 2020. Studien bygger vidare på ett annat Forte-projekt som studerar sambandet mellan arbetstider och risken för cancer och för komplikationer vid graviditet.
Anna Holmgren