För minst 17 miljoner kronor kan Arbetsmiljöverket bli ett kunskapscentrum för arbetsmiljöforskningen i Sverige. Målgrupp är arbetsplatserna och forskarna, men också hela samhället.
– Allra viktigast är att regeringen vill att forskningsresultaten ska nå ut till arbetsplatserna och komma till användning, poängterar Morgan Olofsson, kommunikationschef på verket.
Arbetsmiljöverket fick uppdraget av regeringen att utreda hur verket ska bli en kunskapsfunktion för arbetsmiljöforskningen i Sverige och dessutom två miljoner kronor extra i år för att börja arbeta med att nyttiggöra forskningens resultat. Nu är verkets rapport klar om hur det långsiktiga arbetet ska gå till. Verket behövs minst 17 miljoner kronor om året för uppdraget men ännu hellre 25 miljoner kronor. Fem miljoner kronor av de summorna är pengar som Arbetsmiljöverket fått i utökat anslag för att göra kunskapsöversikter.
Arbetsmiljöverket gör redan en del av det arbete som regeringen efterlyser.
– Vi kan lägga ihop några bitar av det vi gör och skapa något nytt, som i ett lego. Men våra kanaler ut behöver vi utveckla och komplettera, berättar Morgon Olofsson.
Svåra uppgifter
När Arbetslivsinstitutet lades ner 2006 uppstod ett tomrum, som ännu inte har fyllts med något. Förutom nätplatsen arbetsmiljoforskning.se, ett utvecklingsprojekt som AFA Försäkring finansierat i tre år.
Flera aktörer i samhället efterlyser en central funktion, till exempel Industrirådet, som består av arbetsgivare och arbetstagare inom industrin. Rådet vill se ett fristående institut. Även forskarna själva har börjat bilda lokala kunskapscentra för att hålla sig bättre informerade om forskningen och resultaten.
– Vi har börjat med att undersöka behoven och bristerna och förstärka analysen, för att sedan inhämta och tolka forskningsresultaten och nyttiggöra dem. Det är viktiga uppgifter, men de är inte lätta, säger han.
Uppgiften omfattar också arbetsmiljöns inflytande på folkhälsan, arbetsmiljöns inverkan på företagens lönsamhet och effektivitet, och de äldres villkor i arbetslivet. I slutändan handlar det om att öka medvetenheten om arbetsmiljön i hela samhället. Det kräver omfattande insatser.
En av målgrupperna är forskarvärlden och hjälp till forskarna att hitta varandra för utbyte av resultat och metoder. Verket ska göra en webbportal där länkar till hela forskningsvärlden ska finnas.
– För att forskningen ska bli bättre behöver vi också vara en nod för forskarna. Vi vill kunna svara på frågor om vilka områden som behöver beforskas. Tillsammans kan vi bli ännu bättre, säger Morgan Olofsson.
I Arbetsmiljöverkets rapport till regeringen beskrivs de nya uppgifterna som att bevaka och samla in arbetsmiljöforskningens aktuella och mest angelägna resultat, både i Sverige och utomlands, att bevaka behovet av kunskap och att ta fram kunskapssammanställningar. Verket vill underlätta för forskare och arbetsmiljöaktörer att nå varandra, och se till att forskningsresultaten når ut till arbetslivet. Verket väljer bort att ha forskningsdatabaser, register över forskargrupper och biblioteksservice.
I nästa budgetproposition, som kommer till våren, ger regeringen besked om hur mycket pengar det verkligen blir till den nya funktionen.