– Vi satsar 150 miljoner om året på forskning som kan göra att skadorna i arbetslivet blir mindre omfattande och att människor får ett bättre arbetsliv, sade Maj-Charlotte Wallin, vd för AFA Försäkring när hon öppnade dagen om forskning och utveckling i Stockholm den 25 november.
Bland talarna var Sverker Sörlin, KTH, Ingegerd Anveden Berglind, KI, Dan Hasson, KI, Catarina Nordander, Arbets- och miljömedicin i Lund, Richard Berglund, Swerea IVF, samt Jörgen Eklund, KTH.
AFA har fyra miljoner försäkringstagare. Varje år delar AFA ut 150 miljoner till forskning för att förebygga skador i arbetslivet. En utvärdering Vinnova utfört visade att resultaten från den forskning som finansieras av AFA Försäkring är ganska väl spridda i undervisningen på universitet och högskolor. Cirka 70 procent av AFA Försäkrings projekt sprids där. Färre, 48 procent av projektens resultat, sprids via populärvetenskapliga skrifter.
– Det är viktigt att de ansökningar vi får in till våra olika forskningsprogram kan leda till bra nytta på arbetsplatserna och för patienterna så de kan komma tillbaka i jobbet, sade AFAs forskningschef Hans Augustsson.
Att forska lagom och vara världsbäst
Den svenska modellen var länge en spridd forskning med regionala universitet som Umeå och Linköping. Hur man sprider forskningsmedel på ett effektivt sätt är intressant för anslagsgivarna.
– Frågan är hur vi ska förena hög utbildningsnivå och tillgänglighet i hela landet med starka forskningsmiljöer för kvalitet och konkurrenskraft. Ett exempel är om AFA Försäkring vill fördela forskningspengar i hela landet, sade Sverker Sörlin, KTH, idehistoriker.
Han var ganska bekymrad över utvecklingen.
– Vi håller att hamna i redlös drift för högskolorna och då kan det gå ganska illa tror jag.
Om han själv vore utbildningsminister skulle han ”se över arkitekturen på pengarnas fördelning”.
– Man borde förskjuta medel från den statliga kassan till forskning som inte bara är elitinriktad, utan som är till för att lösa problem och till för de regionala högskolorna. Då skulle man kunna ha ett karriärsystem med resurser för de kompetenta att konkurrera om.
Nu skönjer han en förändring i det underlag till propositionen som forskningsmyndigheterna lämnat.
– De vill prioritera vissa områden och ta större grepp för globala och regionala utmaningar, det ger visst hopp, sade Sverker Sörlin.
Arbete med ”relining”
Ingegerd Anveden Berglind, överläkare vid Karolinska Institutet, berättade om forskning om härdplaster i arbetsmiljön. ”Relining” kallas en ny teknik för att reparera äldre stammar i fastigheter. I stället för att byta ut dem skapar man ett nytt rör av epoxi (härdplast) inuti det gamla röret. Den nya tekniken ersätter en stor del av de traditionella stambytena.
Ingegärd Anveden Berglind har gjort en studie om arbetsmetoderna vid relining och hur man kan skydda sig mot epoxin, som är starkt allergiframkallande. Massan är dessutom klibbig och fastnar lätt i handskar, hörselskydd och verktyg. Den luktar starkt och allergenerna är också luftburna. Expoxiröret måste göras på plats. Det sker ibland i den bod som används som omklädningsrum för personalen, eller utomhus när vädret tillåter. Härdare och bas ska blandas och gjuts sedan i en ”strumpa” av textil som förs ner i det gamla röret.
Studien visade att många arbetstagare utvecklade allergi i form av eksem, somliga redan första dagen på jobbet. De måste alla sluta med arbetet. Nu har ett preventivt arbete börjat för att öka medvetenheten om riskerna med relining bland arbetsgivare, arbetstagare och fastighetsägare, bland annat med hjälp av en broschyr.
Det värdefulla engagemanget
Nästa talare var Richard Berglund från Swerea IVF. Han berättade om företagsutveckling och engagemang i arbetet, som han beskrivit i sin bok ”Det värdefulla engagemanget”. Läs mer om Richard Berglunds arbete på vår hemsida.
Svend Erik Mathiassen, professor vid Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle, har varit sekreterare i Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet, som numera är nedlagt. Han berättade om rådets förslag till ett kunskapscentrum för arbetsmiljöforskning.
– Vår kärnvision i Kunskapsrådet var ett insiktsfullt arbetsliv med kunniga och motiverade beslutsfattare. Nu återstår att fatta beslut om kunskapscentret.
– Om jag ska drömma realistiskt hoppas jag att regeringen under 2010 tillsätter en mer vanlig utredning om ett kunskapscentrum, avslutade Svend-Erik Mathiassen och visade en kristallkulebild i storformat på väggen. Den symboliserade att det är en öppen fråga hur ärendet med kunskapscentret går vidare.
Framtiden
I publiken fanns en insatt person, Karin Håkansta från Fas, som fick frågan om framtiden för Kunskapscentret. Hon berättade att den 1 december ska en ny forskningsstrategi läggas fram av de statliga anslagsgivarna.
– Där lägger vi in arbetslivsforskningen, sade hon.
Karin Håkansta hoppas också att arbetslivsforskningen kommer med i nästa ramprogram från EU som pågår från 2014.
– Det skulle betyda väldigt mycket för arbetslivsforskningen i hela Europa, sade hon.
Läs mer här om kunskapsrådet på vår hemsida.
Stress och hörselproblem
Stress spelar en roll vid uppkomsten av hörselproblem och tinnitus. Docent Dan Hasson, Karolinska Institutet, har undersökt sambandet och hur man kan minska risken för hörselproblem. Han fick frågan vad som är den viktigaste åtgärden för att förebygga hörselproblem.
– Förutom att se över miljön och se till att det bullrar mindre, så kan man äntligen köpa skräddarsydda hörselproppar för några hundralappar. Man kan lägga in filter så man hör det viktiga, sade Dan Hasson.
– Och stresshantering är viktig komponent, det gäller att se till att man kan varva ner. För det har vi effektiva metoder, sade han.
Läs mer och stress och hörsel på vår hemsida.
Besvär i muskler och leder
En typisk patient från Arbets- och miljömedicin i Lund är en kvinna, som är 58 år, har ont i nacken och höger arm och huvudvärk och som arbetat i många år i gummiindustrin med repetitivt arbete.
– Det är för sent, vi borde träffat henne för tio år sedan. Smärtutvecklingen kommer inte över en natt, det finns många chanser att agera och många varningssignaler på vägen. Men då behövs stöd från omgivningen, från företagshälsan och från arbetsgivaren, sade Catarina Nordander, överläkare och doktor i medicinsk vetenskap i Lund.
Besvär och skador i muskler och leder av arbete är den största orsaken till sjukfrånvaron. Flera riskfaktorer har forskning konstaterat leder till besvären, som kraftgrepp, ensidigt repetitivt arbete, arbete ovan axelhöjd och lång tids muskelanvändning. Även psykosociala faktorer har betydelse.
Vid Arbets- och miljömedicin har man 20 års forskning kring besvären. Det handlar om studier på fysisk belastning, riskutveckling, besvär i muskler och leder.
Kvinnor i industrin
– Från start studerade vi kvinnliga industriarbetare. Efter hand har andra yrkesgrupper kommit till. Det rör arbete inom fiskindustrin, gummiindustri, städning, förskolearbete, frisör, lantbruk bland annat.
Forskarna har lagt samman flera studier för att få ett större urval att söka sambanden i. Störst andel besvär uppstår i arbete med fiskrensning, kyckling- och annan slakt, mjölkning och bromsmontering.
I stort sett alla montörer har besvär av belastningarna i arbetet. Runt 70 procent av kvinnorna och 50 procent av männen inom livsmedelsindustrin får besvär och riskerar skador. Kvinnor har mer besvär, det finns en genetisk variation, men även olikheter i kroppsform som längd och styrka gör skillnad.
Psykosociala faktorer har ett samband med värk i muskler och leder. Låg kontroll ger mer besvär, som tillsammans med höga krav ökar risken. Värst är det när även faktorn lågt socialt stöd på arbetsplatsen tillkommer.
Upprepande
– Repetitivt industriellt arbete innebär oftast låg kontroll, det är normalt med besvär där, säger Catarina Nordander. Riskerna gäller ofta såväl axel och armar som handleder.
Vad kan man göra? En sak är att följa de många varningssignaler som kommer.
– Där bör omgivningen, arbetskamrater och familj, ge stöd till personen att inte bara stå ut utan även att stå emot.
Företagshälsovården måste fånga upp anställda i riskarbeten, arbetsgivaren ska göra säkerhets- och riskanalyser, myndigheter ska följa upp AFS 1998:1 § 4:
”Arbetsgivaren skall se till att arbete som är ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet normalt inte förekommer”.
Gränsvärden!
– Men det saknas gränsvärden för handledsrörelse. Det är väl dags att sätta gränser, sade Catarina Nordander. Det finns en naturlig åtgärd för att minska riskerna: Sänk tempot vid repetitivt muskelarbete så att det inte överskrider vad kroppen tål.
För buller och vibrationer finns gränsvärden som inte får överskridas på en arbetsplats. För monotoni finns inga gränsvärden. För att skapa ett gränsvärde för belastningsergonomi krävs att man kan mäta exponering, och bestämma vad som är en acceptabel risk. I USA finns förslag till gränsvärde. De använder både hastighet och kraft i sitt förslag.
– Ett enklare mått vore att sätta ett gränsvärde för handledsrörelsehastighet i genomsnitt per dag. Om den är över 40 grader per sekund hela dan är det många som tar stryk. Ett sätt att åtgärda belastningen är att minska hastighet, sänka tempot eller växla med andra arbetsuppgifter.
Styckarnas arbetssituation
Jörgen Eklund, professor i ergonomi vid KTH berättade om ett interaktivt forskningsprogram för branschstöd och utveckling av åtgärder för att förbättra styckarnas arbetssituation. Syftet är dubbelt, bättre hälsa för styckarna och störningsfri och effektiv produktion för företagen. Programmet är fyraårigt, finansieras av AFA Försäkring och genomförs vid KTH i Stockholm.
– Styckarna ligger högt i arbetsskadestatistiken med belastningar och olycksfall, det är svårt att rekrytera nya styckare, branschen har problem med dålig lönsamhet och hård konkurrens från importerat kött. Frågan är vad vi kan göra åt det, det är svårt att se någon uppenbar lösning, sade Jörgen Eklund.
– Forskare och praktiker definierar problemen tillsammans, och vi tolkar resultaten gemensamt. Det ger en snabb återkoppling till branschen av våra resultat, sade han.
Programmet
Programmet har hittills levererat
- en litteraturrapport om internationell forskning på området
- en rapport om branschens upplevda behov och situation
- en tipshandbok med en inventering av goda idéer i branschen
- en utvärdering av ett försöksprojekt på Scan
- en rapport om teknikutvecklingen
- en studie om knivskärpa
- en studie om lyfthjälpmedel
- en studie av sambandet mellan köttets temperatur och belastningar i arbetet
- en studie som jämför parallelliserad styckning med styckning vid löpande band.
Arbetstakten är viktig både för noggrannheten i arbetet och för belastningarna. Catarina Nordander nämnde i sitt föredrag tidigare på dagen att en styckare rör sig 146 grader i sekunden över dagen i axeln. Det är en extremt hög belastning i ett repetitivt arbete. Styckning handlar om gigantiska volymer.
– Kvaliteten, utbytet av högvärda delar kött, är viktigt, eftersom företaget ju får mer betalt för oxfilé än för köttfärs, sade Jörgen Eklund.
Förbättra?
Frågan är om det kunde gå att förbättra kvaliteten och sänka arbetsbelastningarna samtidigt. En viktig inspiration i projektet var gåsstyckning i Frankrike.
– Utbytet av gåslever är jätteviktigt för lönsamheten. Ett företag som sänkte arbetstakten och anställde fler styckare kunde öka utbytet med fem gram gåslever per gås. Det räckte till att betala alla nya styckare och höja lönsamheten i företaget.
Vi har en pågående delstudie som jämför vad det innebär för ekonomin i styckningen att ha fokus på arbetstakten kontra om man har fokus på kvalitet och utbyte. Denna studie gör vi i samarbete med Svenskt Butikskött. Institutionen för ergonomi vid KTH har arbetat på liknande sätt med andra yrken, till exempel monteringsarbete, truckförare, brevbärare och personal vid återvinningscentraler. Läs mer på vår hemsida.
AFA Försäkrings FoU-dag avslutades av vd Maj Charlotte Wallin, som uppmanade alla att öppna almanackan och skriva in AFAs arbetsmiljö-event på Älvsjömässan den 24-25 oktober 2012.
Eva Ekelöf, Anna Holmgren och Torbjörn Uhlin