Fyrahundra monteringsarbetare på Volvo lastvagnar får förändrat arbete genom ett försök med ”medarbetardrivet miljöarbete”. De får mer kunskaper och större befogenheter, när det gäller att styra och förbättra sitt arbete – för att minska klimatavtrycket. Medarbetarna kommer att använda verktyg och metoder för grön omställning, som forskare utvecklat.
Satsningen är är ett samarbete mellan Volvo och forskare vid flera institutioner. Matti Kaulio, KTH, professor i industriell ekonomi med inriktning mot ledarskap och organisationsdynamik, är projektledare för forskningsdelen. Han hävdar att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön blir bättre när företag engagerar alla anställda i den gröna omställningen. Arbetsplatserna blir hälsosammare, när monteringsarbetarna som en del i omställningen får mer varierade arbetsuppgifter, kompetensutveckling och möjligheter att påverka.
Den som varit med ett tag kommer kanske att tänka på Volvos personvagnars en gång mycket uppmärksammade och omtalade Uddevallafabrik, där monteringsarbetarna under åren 1988 – 1993 fick bygga bilar på ett radikalt annorlunda sätt. Stor självständighet i arbetslagen, varierande arbetsinnehåll, ökade kunskapsbehov – det var några nyckelbegrepp, som återkommer nu.
Stökigare omvärld påverkar arbetsorganisationen
Matti Kaulio menar att återkomsten av begreppen har en koppling till det som hänt i världen under 2020-talet:
– Idag har många inom industrin en positiv inställning till att medarbetarna får breddat arbetsinnehåll och större ansvar. Det beror bland annat på att världen har blivit stökigare, med kriget i Ukraina, pandemin och enstaka händelser, som fartyget som fastnade på snedden i Suezkanalen och orsakade stora förseningar i leveranser. För att kunna hantera allt vanligare störningar måste de som står längst fram, närmast produktionen, delta. Och så gott som alla arbetare vi pratar med vill få mer ansvar. Undantagen är mycket få.
Till den stökigare världen hör också klimatkrisen, med krav från både kunder och politiker om att företagen måste bidra. Den som inte gör någonting får dåligt rykte.
Det räcker inte att bara satsa på några få stora förbättringar. Man måste också arbeta med de många små förbättringsstegen som man kan göra varje dag. Därför måste alla vara med. Och därför är det viktigt att se vad som bromsar och vad som underlättar.
Matti Kaulio tror att kraven på en grön omställning som involverar alla kan, i bästa fall, göra det lättare att uppfylla de anställdas grundläggande psykologiska behov, som autonomi (självständighet), kompetens och samhörighet.
Samtidigt vill han inte ”lova guld och gröna skogar”:
– Man kommer inte från att det är ett monteringsarbete. Det gör att det finns gränser för vad som är möjligt att göra när det gäller arbetsinnehåll och arbetsorganisation.
Betydande förändringar kommer det ändå att bli. De som arbetar inom ett visst avsnitt på de två enheterna i Tuvefabriken får i uppdrag att arbeta med ett ständigt förbättringsarbete (en del av japanska modellen Kaizen) när det gäller att minska åtgången på energi och material. Alla får utbildning i medarbetardrivet miljöarbete. Några får särskild utbildning i olika delar av omställningsarbetet. De blir vad Matti Kaulio kallar för lättspecialister inom olika aspekter av det medarbetardrivna miljöarbetet.
Lättspecialister lär i nätverk
– Teamledare får en förändrad roll. Hittills har de kommit ut på golvet och löst problem. Nu blir de oftare coacher som hjälper och stöttar lättspecialisterna och övriga i laget, säger Matti Kaulio.
Liknande förändring blir det för de traditionella specialisterna inom olika områden, som är vana att komma ut på golvet för att själva fixa och ställa till rätta.
Dessa grupper kommer få utbildning om coaching, motivation, organisatoriskt lärande och beteendeträning.
Genom att skapa nätverk för alla lättspecialister, men också teamledarna och specialisterna, vill man i det dagliga arbetet öka kunskapsnivån. Genom nätverket kan man utbyta erfarenheter och ställa frågor. Här kommer också forskare bidra med sina kunskaper.
I forskarnas fokus står just detta nätverksarbete, som en metod för organisatoriskt lärande och medarbetardrivet arbetsmiljöarbete. Hur kan nätverksmodellen påverka medarbetarnas arbetsvariation, sociala och organisatoriska arbetsmiljö och motivation?
Bygger vidare på tidigare projekt
I slutet av 2024 fick det treåriga forskningsprojektet 5.7 miljoner kronor av Afa Försäkring. Men det startar inte från noll. Man kan se det som en fortsättning på flera projekt, och i en del har forskarna i det nya projektet samarbetat i.
Matti Kaulio själv har forskat om hur organisationer kan ”navigera i föränderliga miljöer” – utifrån problem och utmaningar på arbetsplatser som han har studerat. Han deltog i ett större projekt på Volvo lastvagnar 2021-24.
Chalmersforskaren Carl Wänström var projektledare för detta Vinnovafinansierade projekt, med det långa men hyfsat begripliga namnet ”Lednings- och organisationsmodell för innovativa, effektiva och socialt hållbara produktionsteam”. Förkortat: Loop. Det gick ut på skapa ”hög innovationsförmåga och organisatoriskt lärande, med ekonomisk och social hållbarhet”. Carl Wänström har länge samarbetat med Volvo lastvagnar och är nu också med i det nya projektet.
Forskarna lyfter fram att det redan finns exempel på medarbetardrivet miljöarbete, där man har vävt samman detta med arbetsmiljöarbete – som en säker kemikaliehantering och mindre användning av giftiga ämnen. Miljökunnandet i det nya projektet står en tredje nyckelperson för: Martin Kurdve, forskare vid både Rise och Chalmers. Han har själv arbetat i nio år på Volvo, och senare som konsult i industrin, med inriktning på ”hållbara produktionssystem” och ”cirkulär ekonomi”. I forskningsprojektet ”Leda grönt – Grön innovationsledning för hållbar industri” (2019-22) arbetade han och forskarkollegor tillsammans med Astra Zeneca, Scania och ett småföretag i Södertälje med att vidareutveckla och införa verktyg inom det som kallas Grön Kaizen och Grön Lean.
Samarbetar med spridare
Matti Kaulio tror inte att satsningen kommer att bli som en raket som skjuter, imponerar en stund och sedan slocknar.
– Vi ser ett långvarigt engagemang och intresse hos ledningen för Volvo lastvagnar. Det finns en beredskap för att sprida arbetssättet till andra enheter vid Tuvefabriken. Och inom Volvo är satsningen kopplad till ett internt projekt, ”Future Industrial Work”, framtidens industriarbete. Det kommer att bidra till att projektresultaten blir kända på andra håll i företaget.
Forskarna samarbetar med flera andra satsningar inom området. Teknikföretagen har ett program för att stödja företag som vill åstadkomma noll utsläpp av koldioxid, ”Net zero industry”,
Omställningslyftet heter ett initiativ som ger stöd för ”affärsdriven klimatomställning” till små och medelstora företag. Bakom det står bland andra Tillväxtverket, Rise och regionala Energikontor (som kommunerna står bakom).
Parterna i industrin står bakom en utbildnings- och utvecklingssatsning, Produktionslyftet, som forskarna samarbetar med. Det blir också en kanal för att sprida arbetssättet.
Mats Utbult