Exakt vad som gör ett arbete lätt eller tungt är inte alltid så lätt att beskriva. Ergonomen Mikael Forsman på Karolinska Institutet har utvecklat en video- och datorbaserad metod att analysera arbetet, som är lätt att använda. Metoden är utvecklad som ett stöd för de anställda när de ska vara med och förändra sin arbetsmiljö.
– Det finns många metoder för ergonomisk riskanalys som är gjorda av olika forskare, men de flesta är för jobbiga att använda och det är få av dem som används av praktiker, säger Mikael Forsman.
Han är docent i belastningsergonomi på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet i Stockholm. Han utvecklade metoden när han arbetade på Arbetslivsinstitutet och fick överta den när institutet lades ner.
Metoden heter Video- och datorbaserad arbetsanalys, Vidar. Redskapen är en videokamera och ett datorprogram för att analysera ergonomin i ett arbete.
Syftet med metoden är att ta tillvara de anställdas egna kunskaper för att identifiera belastande situationer och ge underlag för att skapa en bättre arbetsmiljö, både fysiskt och psykiskt.
Vidar kan användas både för individers arbete och för hela arbetslag.
Arbetet filmas
Metoden är enkel och handfast. Först videofilmas en eller flera personer i sitt dagliga arbete. För det mesta är det en företagsergonom, skyddsingenjör eller sjukgymnast, som håller i kameran. Den person som utför arbetet är sedan själv med och tittar på filmen och bedömer vilka arbetssituationer som känns ansträngande.
För varje arbetsmoment som visas i filmen kan han eller hon stoppa filmen och markera var på kroppen man känner obehag. För psykiska belastningar finns särskilda frågor.
– Vidarmetoden är gjord så att den ska vara lätt förstå och lätt att lära sig, säger Mikael Forsman.
Metoden är subjektiv och ger inte kvantitativa mått på belastningar.
– Det kan ibland vara svårt att lita på de anställdas egna bedömningar. Därför har jag lagt in de ergonomiska föreskrifterna från Arbetsmiljöverket i programmet, säger Mikael Forsman.
Tre färger
Användaren kan bedöma varje situation och arbetet som helhet med dessa föreskrifter. Arbetsmomenten klassas då med tre färger. Brister i ergonomin klassas med gröna, gula eller röda markeringar på den utsatta delen av kroppen.
Rött betyder olämpligt, att den som utför arbetet riskerar att drabbas av belastningsbesvär, att arbetet bör åtgärdas omgående. Gult betyder att det finns risk att drabbas av belastningsbesvär och att risken bör värderas närmare. Grönt betyder att arbets¬momentet är acceptabelt. (Det finns mer information om klassningen i AFS 1998:01 sid 40.)
Den andra checklistan heter Quick Exposure Check, QEC, och är från Storbritannien. (Den som vill läsa om QEC kan gå till www.hse.gov.uk/research/rrpdf/rr211.pdf).
De filmade arbetssituationerna med bedömningar sparas i en databas. Programmet kan sedan skapa rapporter, som tydligt presenterar arbetets ergonomi.
Rapporterna kan användas till exempel i diskussioner om arbetsmiljön med produktionstekniker och chefer. Det ger en betydligt bättre bild av arbetet än när man försöker beskriva problemen enbart med ord.
Stöd för de anställda
Deltagande eller participativ ergonomi är en metod för förändring där de anställda är med i utvecklingsprocessen.
– Då är Vidar ett bra hjälpmedel, säger Mikael Forsman.
I dessa projekt är det sällan enbart ergonomin man förbättrar, man ser en helhet i förbättringsgrupperna och de lösningar man hittar gör att både ergonomi och produktion blir bättre. Om man till exempel tar bort onödiga handledsrörelser slipper man belastningen, samtidigt som arbetet går snabbare.
– Resultatet grupperna kommer fram till blir mer accepterat än om det kommer en ergonomikonsult och föreslår chefen nya hjälpmedel, som ingen vill ha, säger Mikael Forsman.
– Det är fortfarande vanligt att företag anlitar konsulter, som gör en lista på förslag och sedan tar ledningen det billigaste. Det funkar inte.
Mikael Forsman tror på förbättringsgrupper där de anställda deltar med att beskriva problem, samla in data och föreslå lösningar.
Bilder visar problemen
– Då kan Vidar bidra med analyser och ge underlag för diskussionen av förändringar. Videotekniken ger en bättre problemidentifiering genom att det blir bilder som medarbetarna kan diskutera runt. Om diskussionen bara handlar om teoretiska siffror om produktionsvolymer och lyft per dag, då blir det abstrakt och svårare för de anställda att delta. Med bilder från golvet vågar de vara lite mer aktiva.
Metoden har använts för att bedöma en rad olika typer av arbete.
-Jag ser inga begränsningar i vilken sorts arbeten som kan beskrivas, säger Mikael Forsman. Några exempel på arbeten som forskare studerat med Vidarmetoden är arbete på glasbruk, lastvagnsmontering, förpackningsarbete, posthantering, vårdarbete, städarbete och transportarbete.
Programmet har spritts till ett hundratal användare, bland annat finns trettio program på företagshälsovårds¬företaget Previa, som också har en särskild Vidaransvarig.
Nordiskt exempel
Ett nordiskt exempel på pågående Vidar-forskning är Finland där Arto Reiman vid universitetet i Uleåborg studerar lastbilsförares arbetsmiljö, särskilt arbetet utanför förarhytten.
Ett par svenska exempel stödda av AFAFörsäkring är ett nyligen avslutat projekt om kvinnor i förpackningsindustrin. Där har Mikael Forsman använt metoden för att utvärdera ergonomin i förpackningsarbetet på Göteborgs Kex, Jästbolaget och Karamellpojkarna. I ett annat AFA-projekt, Allt om städ, använde forskarna Lisa Schmidt och Göran Hägg metoden för att studera belastningarna i städarbete.
Anna Holmgren
Läs mer
om Vidarmetoden på www.vidarweb.se och på Karolinska Institutets hemsida.