– Det finns få skurkar. De flesta chefer är anständiga människor, men de är ofta omedvetna om riskerna i arbetsmiljön och om sitt ansvar för dem, säger sociologen Kaj Frick, som numera är en pigg pensionerad professor i arbetsmiljöstyrning.
I en rad studier om arbetsmiljöarbetet har han uppmärksammat skyddsombudens roll och möjligheter.
Det började med en uppsats om skyddsombuden i Stockholms tunnelbana. Genom åren har det blivit en rad studier om arbetsmiljöarbetet i småföretag och i storföretag. Hans doktorsavhandling 1994 handlade om arbetsmiljön i industrin. Den heter ”Från sidovagn till integrerat arbetsmiljöarbete – arbetsmiljöstyrning som ett ledningsproblem i svensk industri.”
Arbetsmiljön en sidovagn
Poängen är att arbetsmiljöarbetet alltför ofta drivs på sidan om den egentliga verksamheten på företaget.
– Det är för mycket en fråga som skyddsombud och skyddskommitté får driva själva, cheferna är oftast välvilliga men passiva, säger Kaj Frick.
Fallstudierna i hans avhandling inspirerade arbetsmiljökommissionen att utveckla reglerna om internkontroll av arbetsmiljön, det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM.
Den klassiska frågan huruvida det lönar sig att satsa på en bättre arbetsmiljö tycker han är ”dålig och förenklad”.
– Om det lönar sig att investera i arbetsmiljön beror på situationen, det finns inget generellt svar. Det är alltid en empirisk fråga, säger han.
Tuffare på småföretag
Kaj Fricks studier har visat att förutsättningarna för skyddsombudens arbete är betydligt tuffare på småföretag än på storföretag. Småföretagen i den privata tjänstesektorn är ofta underentreprenörer och befinner sig i en kedja av outsourcing och inhyrning av arbetskraft.
– Småföretagen har kortare livslängd än stora företag. Därför har många chefer på småföretag kortare erfarenhet. De har också ett lägre riskmedvetande, ibland beroende på att de faktiskt har lägre risk Det beror också på att deras anställda har en svagare ställning, med många tyngre, manuella jobb och osäkrare anställningar.
Småföretagarna själva har ofta en svag ställning på marknaden och klarar inte att ställa krav, varken på sin egen eller på de anställdas arbetsmiljö.
Ångexplosion
Ett exempel på hur det kan gå när det brister i skyddsarbetet är en arbetsolycka i november 2011. Den skedde på Nordkalk, ett företag som anlitat underentreprenör för att rensa en kalkugn. Vid en ångexplosion sprutade het osläckt kalk ut på arbetarna. Sju personer skadades, en av dem dog. I stället för att ta sig tid att vänta tills ugnen svalnat, sprutade arbetarna in vatten i den heta kalkugnen.
– Det är ett livsfarligt sätt att jobba, man måste vänta tills ugnen har svalnat.
Efter en ändring i Arbetsmiljölagen 2010 är det numera inhyraren som har ansvaret för den inhyrda personalens säkerhet.
– I det här fallet fungerade systemet uruselt. Det ska bli intressant att läsa Arbetsmiljöverkets haveriutredning, säger han.
Många skyddsombud i den privata tjänstesektorn finns på små arbetsplatser utan skyddskommitté. De kan få stöd av sina regionala skyddsombud.
-De gör en stor insats för arbetsmiljön i småföretagen. Men risknivåerna där kan vara så höga att de borde bråka mer, anser Kaj Frick.
Om man som skyddsombud inte vill stöta sig med chefen, och det regionala skyddsombudet inte hinner komma, går det också att göra en anonym anmälan till Arbetsmiljöverket om brister i arbetsmiljön.
Lättare i storföretag och kommuner
Storföretag inom industrin och byggsektorn har betydligt bättre förutsättningar för skyddsombudens arbete. En orsak är att det där finns mycket att vinna på arbetsmiljöarbete.
– Det finns tusentals win-win exempel i litteraturen. Ett berömt exempel är ett stålverk som lade ner över en miljon på bättre ergonomi i underhållsarbetet. Men de tjänade enorma pengar på ett effektivare underhåll, säger Kaj Frick.
Samförståndsanda
På de stora arbetsplatserna finns ofta en samförståndsanda mellan skyddsombud och företag.
– Den andan är i huvudsak bra. Tack vare den har skyddsombuden uträttat mycket och fått gehör för förbättringar som kan gälla livet. Men det gäller för skyddsombuden att med omdöme bryta sig ur samförståndet ibland och till exempel använda sin rätt att värna den inhyrda arbetskraften.
I den offentliga sektorn finns ganska goda förutsättningar för arbetsmiljöarbetet, med hög facklig anslutning, även om det där finns ökande problem med stress och belastningsskador. Kommunerna har dock ofta stela styrsystem, vilket ger dem dåliga förutsättningar att hantera problem i organisationen som att lärarna sover dåligt på nätterna.
– Om man sover dåligt länge är det ett gravt hälsoproblem. Det är en påtaglig arbetsmiljörisk. Då har skyddsombuden full rätt att begära en skyndsam inspektion av arbetsmiljön.
– Varför bråkar skyddsombuden inte mer om överbeläggningarna inom sjukvården? De medför drastiskt ökade risker för tunga lyft, olycksfall, stress och sömnsvårigheter hos de anställda, säger han.
Hyfsat samarbete trots allt
Hur ser då utvecklingen framöver ut för skyddsombuden? Krisen på 90-talet, den höga arbetslösheten och internationaliseringen har påverkat deras möjligheter. De utländska företagen i landet blir allt fler. De har ofta en snäv inriktning på arbetsmiljöarbetet till att minimera rapporterade arbetsolyckor. Trots allt rapporterade LOs skyddsombud 2006 ett hyfsat samarbete med arbetsgivarna.
– Maktbalansen på arbetsplatserna har förskjutits men arbetsgivarna tycks inte ha utnyttjat sin nya maktställning till att dra ner på dialogen om arbetsmiljön, säger Kaj Frick.
Men däremot har statens stöd till information om arbetsmiljön skurits ner, bland annat när regeringen 2007 lade ner Arbetslivsinstitutet och tog bort statliga medel till information och utbildning om arbetsmiljön.. Det medförde att SACO lade ner sina utbildningar av skyddsombud, och TCO skar ner sina utbildningar radikalt. Däremot återupptogs vidareutbildningarna av LO-förbundens skyddsombud 2010, när LO kommit de överens med Svenskt Näringsliv om att ta egna pengar från AFA Försäkring till centrala arbetsmiljökurser.
En kunskapsstrategi
– Arbetsgivarna har en kunskapsstrategi, en upplysningsstrategi. De vill ha utbildat folk. Men de kräver förgäves av regeringen att satsa mer på utbildning om arbetsmiljön.
Det finns tecken på att skyddsombuden i allmänhet har sämre kunskaper än tidigare och allt fler har inte fått gå grundutbildningen.
– Den borgerliga regeringen vill att arbetsmiljöarbetet ska drivas lokalt genom en aktiv dialog mellan företag, fackföreningar och de anställda. Men denna frivilliglinje förutsätter kunskap, utbildning och information.
Och utbildning är viktigt för en god arbetsmiljö. Kunskap hos skyddsombuden ger dem inte bara fakta, den ger dem också en makt att bidra till en uppfattning på arbetsplatserna om vad som är anständig och rätt, en så kallad normativ makt.
– Skyddsombuden kan i nödfall stoppa produktionen, men deras främsta maktmedel är goda argument. Och med denna normativa makt har de påverkat de svenska cheferna, säger Kaj Frick.
Anna Holmgren