Projektet Skadefria flygplanslastare visade var problemen fanns. I ett nytt projekt Från ord till handling, fick Tya pengar för att informera och utbilda alla flygplanslastare om de nya rönen. 1 200 lastare runt om i Sverige fick information och utbildning.
– Alla företag i studien skulle få stöd med utbildning. Vi åkte runt och informerade om studiens resultat och om det nya projektet ”Från ord till handling”, säger Erik Alphonse, Tya, Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd.
Han, Reidar Pettersson, Arbetsmiljölotsen och Dan Holmberg, regionalt skyddsombud inom Transport, arbetade alla tre på olika sätt med de två projekten. Finansieringen har kommit från AFA Försäkring.
– Vi gjorde vår del. Alla chefer, ledare och skyddsombud, varje grupp fick information, säger Reidar Pettersson.
Tya har också satsat mycket pengar på utbildningarna och de har varit uppskattade. I två år har arbetet pågått.
Pressade tider
Det finns en rad hjälpmedel, eller arbetsredskap, som flygplanslastare kan använda för att underlätta arbetet och spara på kroppen. Men ofta används de inte och förklaringen är att det går fortare utan, eller att de inte är tillgängliga, eller att de är trasiga.
Det kan vara vacuumlyftar för väskor, bagageband som powerstove och öppna bagagecontainrar i stället för slutna.
Reidar Pettersson, Dan Holmberg, Erik Alphonse
Resultatet av utbildningsprojektet blev att flygplatser skaffade nya hjälpmedel eller såg till att reparera de som var trasiga.
– Vi skulle gärna se ännu bättre effekt, men allting tar tid. Nya hjälpmedlen är ofta dyra att införskaffa, men underhållet av dem börjar bli bättre, säger Erik Alphonse.
Den stora knäckfrågan är hur de här kunskaperna hålls vid liv och förs vidare till nya, unga arbetstagare.
– Då handlar det om utvecklingsprojekt ute på arbetsplatserna. Hur ser det ut, vad kan vi förbättra måste bli frågor som diskuteras, liksom ledarskap och grupputveckling, menar Reidar Pettersson.
Handlingbolagen är pressade. Konkurrensen mellan bolagen kan vara tuff. Utmaningen är att pressa priser och om att garantera att snabbt få iväg bagaget till planen och till de väntande passagerarna vid varje ny upphandling.
Internationell spridning
Studien ”Skadefria flygplanslastare” har spridits internationellt, eftersom det har funnits få vetenskapliga rön tidigare. Det har bland annat lett till att lastcontainrar inte längre får byggas med stängt tak. Det finns nu en standard på hur de ska se ut, som rekommenderas av alla. De stängda containrarna medförda svåra arbetsställningar visade studien.
– Det börjar nu komma rekommendationer och standarder om hur arbetsmiljön ska se ut och vilka hjälpmedel som bör finnas inom EU, berättar Dan Holmberg.
Ett syfte med studien var att få vetenskapliga underlag för att få arbetsskador godkända av Försäkringskassan. Dan Holmberg tycker det är för tidigt att säga om det har skett någon förändring av skadeanmälningarna.
– Det handlar också om hur man skriver skadeanmälan, att den är ”rätt” och tydligt formulerad säger han.
Ett bra jobb
Alla tre är nöjda med resultatet av arbetet. Skyddsombuden har fått ny kraft att driva sina frågor och mött större förståelse. Ett nytt tänk har uppstått på arbetsplatserna. Fler använder hjälpmedel. Skarpa krav kan ställas vid nybyggen och utbyggnader.
För att bli flygplanslastare krävs en rad utbildningar, somliga är statligt reglerade, andra frivilliga, men alla utbildningar ordnar företagen själva. De kan vara upp till 12 kurser, en del i början av anställningen, en del efter sex månader, en del är upprepade, lagstadgade utbildningar.
– Ingen skickas ut i arbete utan utbildning. Det finns också fadderverksamhet, introduktioner och annat, berättar Dan Holmberg.
Att vara flygplanslastare är ett bra jobb, anser de. Det är rörligt, omväxlande och bra för kroppen, om man använder de hjälpmedel som finns på rätt sätt.
Eva Ekelöf
FAKTARUTA
Skadefria flygplanslastare
För fyra år sedan kom slutrapporten av det stora forskningsprojekt som undersökte hur flygplanslastare arbetar och hur deras arbetsvillkor ser ut. Det var Svend Erik Mathiassen, professor vid CBF som ledde projektet.
Lastarna tog själva initiativ till forskningen. Få lastare fick sina arbetsskador godkända. Nu ville de ha forskningsunderlag som Försäkringskassan kan använda för att få förståelse för lastarnas arbetssituation.
Studien kom fram till att lastarna ofta arbetar i obekväma arbetsställningar och många lider också av ryggbesvär, besvär i axlar och skuldror, i handleder och händer.
I den sociala arbetsmiljön fanns brister på ledarskap, inflytande och feedback.
I slutrapporten finns 11 förslag till förbättringar. De är:
• Utbilda i säkra lyft
• Utbilda i att använda arbetsredskap
• Utveckla organisationen
• Lär ut konsten att tillbudsrapportera
• Underhåll arbetsredskapen
• Ta fram en tidsatt utbildningsplan
• Skapa bredare gemenskap
• Utbilda i ledarskap
• Begränsa bagagevikter
• Investera i arbetsredskap
• Utveckla beställarkompetensen.
Från ord till handling
Utbildningen bestod av 5 steg. Första steget var en workshop där studien och förbättringsförslagen presenterades. Därefter fick arbetsplatserna diskutera fram förbättringsförslag på den egna arbetsplatsen. Steg 3 innehöll målinriktade kurser i ergonomi, arbetsmiljö, grupputveckling och ledarskap, med mera. I steg 4 och 5 skulle företagen i egen regi fortsätta arbetet i det systematiska arbetsmiljöarbetet med förbättringsförslag, återkoppling och upprepning.