I kommuner och landsting arbetar företagshälsovården sällan med förebyggande arbetsmiljöarbete, trots höga sjukskrivningstal. En ny studie visar hur en rad faktorer i styr arbetsmiljöarbetet bort från det förebyggande arbetet mot det individinriktade.
Risken att bli långvarigt sjukskriven är dubbelt så stor för kvinnor anställda i kommuner och landsting jämfört med kvinnor anställda i det privata näringslivet. Det visar AFA Försäkrings statistik från 2014.
Majoriteten av alla anställda är kvinnor Medelåldern är hög och en tredjedel av kvinnor arbetar deltid, men få av männen. Ändå blir de sjukskrivna.
Avgörande arbetsmiljöuppgifter delegeras till de enskilda cheferna, men det kan det vara svårt för dem att känna till vilka åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen. Det är här företagshälsovården förväntas komma in med sitt expertstöd.
Privata sektorn före
Lisa Schmidt och Johan Sjöström, IVL Svenska miljöinstitutet, har undersökt hur kommuner och landsting använder företagshälsovården. I elva kommuner och landsting har chefer, skyddsombud, anställda och företagshälsovård intervjuats. Studien har finansierats av AFA Försäkring.
Lisa Schmidt och Johan Sjöström. Foto: Eva Ekelöf
IVL har tidigare gjort en liknande studie inom den privata sektorn, ”Vägar till framgångsrikt samarbete med företagshälsovården”, där en rad goda exempel togs fram tillsammans med sex nyckelfaktorer för ett framgångsrikt samarbete.
Tanken var att göra samma sak här. Men några lika goda exempel stod inte att finna bland kommuner och landsting.
Enligt arbetsmiljölagen och föreskrifter som SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete, ska företagshälsovård finnas att tillgå och anlitas när den egna kompetensen inte räcker till. Företagshälsan ska vara en oberoende expertresurs och arbeta förebyggande. Den ska ha kompetens att kunna identifiera sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Företagshälsan ska vara partsneutral och tillgänglig för både arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetsgivarstöd
Kommuner och landsting har tillgång till företagshälsovård i stor utsträckning, jämfört med andra branscher. Men resultatet visar att den inte används så som lagstiftningen tänkt.
– Avsikten med lagstiftningen är att företagshälsan anlitas i samverkan med arbetsgivare och anställda till stöd i arbetsmiljöarbetet. Men samverkan fungerar bristfälligt hos kommuner och landsting, säger Lisa Schmidt.
I stället är det personalavdelningen, HR, som får definiera vilka behov som finns. I kommuner och landsting ligger upphandlingen och den löpande kontakten med företagshälsovården helt på HR.
–Företagshälsan blivit ett stöd till HR, säger hon.
Vad är HRs uppgift? Förutom personalfrågor, rekrytering och utvecklingsfrågor kopplas HR ofta in vid sjukskrivning och rehabilitering. Men det är inte HRs uppgift att driva förebyggande arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. HR har inga befogenheter över dålig ventilation i förskolan eller usel schemaläggning. HR är inte med i de processerna.
Elefanten i rummet
HR har i stället fokus på individerna, inte arbetet och dess utformning. Insatserna blir därför individuella.
Följden blir att cheferna, som ofta har många underställda, blir ensamma med arbetsmiljöfrågorna, utan tillräckliga kunskaper, pengar, tid och befogenheter. HR har i många fall ingen egen kompetens inom arbetsmiljöfrågorna.
– Resultatet blir att det satsas mycket på friskvård och hälsofrämjande insatser i kommunerna, på individerna men inte på att utveckla arbetet och arbetsplatserna, säger Johan Sjöström.
Många uppskattar verkligen satsningar på hälsa, på kurser i att sluta röka, viktnedgång och mindfulness. Men vad utlöser till exempel stressen? Är det överbeläggningen, arbetsvillkoren, bemanningen?
– Cheferna, liksom skyddsombud och anställda, vet ofta vilka som är de största arbetsmiljöproblemen och riskerna och hur de är kopplade till organisationen.
De ser elefanten som står mitt i rummet. Frågar vi om de får någon hjälp som chef från företagshälsan har de ofta inte ens en tanke på att se företagshälsan som en resurs för att förebygga och åtgärda problem. De ser företagshälsan som ett ställe dit man kan skicka någon som fått besvär eller blivit sjuk, säger John Sjöström.
Nå fram till politiker
En viktig skillnad från studien om den privata sektorn var att där var ledningen uttalat intresserad. Arbetsmiljön stod högt på dagordningen och företagshälsan var ofta inblandad i diskussionerna.
– I den offentliga sektorn får företagshälsan ofta ingen möjlighet att diskutera arbetsmiljöfrågor med politikerna. Men det finns undantag, säger John Sjöström.
Hur många politiker har kunskap om arbetsmiljö? Vilka underlag får de? En oberoende expert kan berätta hur det ser ut, men får ofta inte ta kontakt med politikerna. Det finns få kanaler för att kommunicera arbetsmiljöfrågorna från golvet till politikerna.
– Politikerna kommunicerar med HR, som får avrapportera, berättar han.
Politikerna styr ramarna och bestämmer storleken på budgeten och vart pengarna ska gå. Placeringen av budgeten har stor betydelse för samarbetet med företagshälsan och vad som upphandlas.
Studien visar också att i brist på experthjälp försöker man på arbetsplasen hitta på lösningar själva.
– Det finns otroligt många olika lösningar i en och samma kommun och mellan förvaltningar.
Som att sätta tennisbollar på benen på stolarna i förskolan när det bullrar för mycket. I stället för att köpa in rätt stolar från början.
Ansvaret för arbetsmiljön delegeras i stället ut i organisationen till de lägre cheferna. Si och så mycket får företagshälsan kosta per anställd. Men den lägre chefen får inte många dunkar i ryggen om hen uppnått en god arbetsmiljö.
Kvantitet och kvalitet
Det finns sällan en målstyrning av arbetsmiljön, till skillnad från andra styrsystem, vilket påverkar arbetsmiljöarbetets roll, status och position.
I kommuner och landsting finns det många styrformer och lagar som styr verksamheterna. Att arbetsmiljölagen (AML) är överordnad dessa lagar är inte känt, man tror ofta tvärt om. Och även om man, i ”worst case”, skulle göra något riktigt fel enligt AML, händer sällan något drastiskt. Så det finns inget riktigt intresse eller drivkraft från ledningen att följa upp händelser och insatser, enligt forskarna.
I den privata sektorn styr kvaliteten mer. I kommuner och landsting är det i stället ekonomin som styr, menar John Sjöström.
– Man tänker inte på vad man vill ha ut av företagshälsan och vad lagstiftningen kräver. Det blir en budgetfråga i stället. Den ekonomiska styrningen och köp och sälj-tänkandet påverkar företagshälsans arbete och möjligheter, säger Lisa Schmidt.
– Även om ekonomin var viktig också i den privata sektorn, fanns tydligare mål för vad företagshälsan skulle bidra med på lång sikt.
Misstro mellan parterna
Avtalen med företagshälsan är en annan faktor som styr. I avropsavtal, så kallade nollavtal, debiteras bara när tjänster tas i anspråk. När avgiften är baserad på antalet anställda ligger företagshälsans fokus ofta på rehabilitering och hälsokontroller.
– Företagshälsan får inte möjlighet att lära känna verksamheten och blir i väldigt liten utsträckning insläppt på arbetsplatsen. Den kan inte förklara samband mellan organisation, produktion och hälsa bland de anställda. Oftast är det individen som går till företagshälsan med sina problem, säger Lisa Schmidt.
– Det finns till och med en uttalad misstro mellan parterna. HR och cheferna upplever då inte företagshälsan som den resurs den skulle kunna vara, tillägger hon.
Har man bara beställt individfokuserade insatser kanske inte företagshälsan ens har den kompetens som behövs för arbetsplatsfokuserat arbete. Eftersom den aldrig efterfrågas.
När kriserna dyker upp blir det i stället vanligt att förvaltningen tar in andra typer av konsulter, som inte kan arbetsmiljöfrågorna och inte förstår sambanden.
Upphandling
Upphandlingsreglerna styr också företagshälsan. Skyddsombuden bör vara med och formulera avtalet och vid förhandlingen, men så ser det ut i ytterst få kommuner.
– Upphandlingarna är tidsbegränsade och det kan vara svårt att etablera långsiktigt arbete, säger Lisa Schmidt.
Enligt arbetsmiljölagen ska arbetet vara meningsfullt och utvecklande. Hur formar man en sådan arbetsplats? Det handlar inte om individen utan om arbetsuppgifterna.
– De individorienterade hälsofaktorerna har fått stort genomslag. Visst är det bra att vara vältränad, men det löser i längden inte problem med arbetsmiljön, poängterar John Sjöström.
Även forskningen om arbetsmiljö handlar mycket om att hitta samband mellan vissa faktorer hos individerna och utfall.
– Forskningen om ”det goda arbetet” handlar om friskfaktorer. Det är bra med en bra chef. Men vad är en bra chef på en förskola eller en vårdenhet? Vad förväntas av en sådan chef? Att utveckla ”det goda arbetet” är en process med fokus på arbetets och arbetsplatsens utformning i stället för fokus på enbart individen, menar John Sjöström.
Systematiskt arbete
SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete, borde vara en utgångspunkt i förebyggande arbetsmiljöarbete, enligt Arbetsmiljöverket. Med SAM kan chefer, anställda och skyddsombud tillsammans utveckla arbetet och undvika risker, som en stressad situation. Då kan företagshälsan tala i sin expertroll och förklara konsekvenserna för personalen av arbetssituationen, kan visa på lösningar och bidra med vetenskapligt och erfarenhetsmässigt grundad kunskap. Som en oberoende part, med kunskap om arbetsplatsen och med djupa erfarenheter från andra verksamheter. Kanske måste bemanningen ökas, lokalerna ändras? Arbetsmiljölagen kräver i sig ett sådant arbete.
Tidigare studier har visat att företag som har ett väl utvecklat systematiskt arbetsmiljöarbete enligt SAM, drar nytta av företagshälsovårdens experter för att arbeta förebyggande.
Men kommuner och landsting har inget bra SAM. Arbetsmiljöverkets rapporter nr 2013, 11 och 12, som analyserar systematiskt arbetsmiljöarbete, visar på utbredda brister. Arbetsmiljöarbetet är delegerat till chefer med otillräckligt tid, pengar och befogenheter. Det finns inga mål för arbetsmiljöarbetet. Styrningen saknar riskbedömningar. De rutiner som finns följs inte alltid. Det brister i resurser, tid, kunskap och delegation. Arbetet styr mot sjukfrånvaro mer än arbetsmiljö. Arbetsmiljön handlar om arbetsglädje och effektivitet i ”personalvisionen”, enligt rapporterna.
Eva Ekelöf
Länk till Användning av företagshälsovården i kommuner och landsting.
Länk till Vägar till framgångsrikt samarbete med företagshälsovården.