En del ljud är så låga att vi rycker på axlarna åt det. Det kan vara brus från ventilationen eller ljud från serverhallen. Andra ljud tar vi för givet, som samtal mellan kollegor en bit bort. Men forskning visar att även sådant ”tyst” buller påverkar koncentration och prestation.
Det finns buller och buller.
Det finns sådana ljudnivåer som gör att du kan skada din hörsel, buller som till exempel uppstår på en plåtverkstad, när du bilar i betong eller när du befinner dig nära ett flygplan som startar. Vi vet ganska mycket om den typen av oljud, och om hur vi ska skydda oss mot det.
Tyst buller
Men sedan finns det också en annan typ av buller, det vi här har valt att kalla för det tysta bullret. Det kan vara brus från en ventilationsanläggning, trafikljud från en motorled i närheten eller helt enkelt sorlet som uppstår i ett öppet kontorslandskap.
Här vet vi inte riktigt lika mycket. Men studier visar att vi får svårare att koncentrera oss, vi presterar sämre, vi blir tröttare. Att försöka arbeta samtidigt som man försöker hantera ett påträngande ljud kan även leda till olika stressreaktioner som i förlängningen ökar belastningen på hjärt- och kärlsystemen.
Nyckelbegreppet i sammanhanget är Lågfrekvent buller (LFB). Det handlar om ljud som ligger i frekvensintervallet 20-200 Hertz – dova ljud som från en bas eller en dieselmotor. I de allra lägsta frekvenserna är de inte hörbara.
Kerstin Persson Waye är professor på avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Göteborgs universitet. Hon har tillsammans med kollegor forskat länge i hur LFB påverkar människor.
– Vi har bland annat sett hur arbete i lågfrekvent buller även vid relativt låga ljudnivåer leder till sämre koncentration och sämre inlärning. Man gjorde fler fel och blev tröttare. Vissa individer tycks dessutom vara mer känsliga. Nya studier i boendemiljöer där man bytte ut dieselbussar mot elektrifierade bussar och därmed minskade det lågfrekventa bullret i miljön, visade att sömnen blev bättre, att man var mindre trött och sömnig under dagen samt mindre nedstämd jämfört med en kontrollpopulation där man inte gjort några förändringar i miljön.
Vid de allra lägsta frekvenserna (infraljudsområdet) krävs det mycket höga decibeltal för att vi ska störas, fortsätter hon. Men inom lågfrekvensområdet kan det räcka med att ljudet ligger några decibel över hörbarhet för att man skall störas. Och lågfrekventa ljud med höga decibeltal kan skada hörseln.
Det finns många källor till LFB i arbetsmiljön. På kontor handlar det främst om ventilationsanläggningar. Men inom industrin och transportnäringen kan det också gälla till exempel dieselmotorer, smältugnar och borrmaskiner.
Medan det finns mycket forskning om hur höga ljud i mer ”normala” frekvenser påverkar oss, finns det fortfarande en hel del att ta reda på när det gäller lågfrekvent buller.
– Vi har relativt dålig kunskap om långtidspåverkan, till exempel genom stresspåslag när vi utsätts för LFB. Det finns indikationer på att man kan utveckla hjärt- och kärlbesvär, men det behövs mer forskning.
Lågfrekvent buller är svårare att dämpa än buller i högre frekvenser. Det tar sig lättare igenom avskärmningar och dämpas inte lika bra genom andra akustiska lösningar. Därför bör man helst förebygga störande ljud redan vid byggande och planering av lokaler. Kerstin Persson Waye säger:
– Generellt kan man säga att det gäller att få så lite turbulens i luftflödet som möjligt. Man bör ha stora luftkanaler och undvika krökar och stomljud som orsakar vibrationer.
Det finns indikationer på att lågfrekvent
buller orsakar stresspåslag som i sin tur
kan ligga bakom hjärt- och kärlbesvär.
(Foto: Göteborgs universitet.)
Det finns en annan slags tyst buller som vi ägnar oss åt dagligen – nämligen prat, samtal. Det kan ibland vara så högt att det finns risk för hörselskador. Det kan till exempel förskolebarn vittna om. Annars är det i regel harmlöst.
Men i vissa sammanhang kan det liksom lågfrekvent buller påverka koncentration och prestation. Om vi behöver ha starkt mentalt fokus på en arbetsuppgift men folk pratar omkring oss störs vi. Det vet de flesta som har arbetat i öppna kontorslandskap.
Sämre prestation i öppna kontorslandskap
Helena Jahncke, numera verksamhetschef på den digitala plattformen Vocean, tidigare docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, har forskat om just detta. I en studie, som hon genomförde tillsammans med David M Hallman, jämfördes prestation hos anställda på Trafikverket före respektive efter införandet av aktivitetsbaserade kontor.
De studerade också hur prestationen förändrades när man flyttade på sig från områden där det inte fanns restriktioner för prat till ”tysta zoner”. Det visade sig att prestationen då förbättrades med 17 procent. Allra bäst presterade man i individuella rum – där var ökningen 20 procent.
Varför störs vi då så mycket?
-En av grundteorierna är att vår uppmärksamhet fångas av plötsliga ljud. Den reaktionen gav oss förr i tiden en evolutionär fördel, när vi behövde vara alerta inför möjliga faror. Konstanta ljud kan en del personer vänja sig vid till en viss gräns. Men vi vänjer oss inte vid pratet på arbetsplatsen.
av ljud i olika slags kontor. (Foto: Gustav Hugosson)
Vi bearbetar alla ljud mer eller mindre medvetet, fortsätter hon. Och ju tydligare talet är, desto mer störs vi. De processer i hjärnan som bearbetar samtal krockar med de som används till att exempelvis läsa och skriva.
Krävs medvetenhet
Helena Jahncke anser inte att man ska dra slutsatsen att alla öppna kontorslandskap är sämre än enskilda rum.
– Nej, vi måste bli mer nyanserade. Det gäller dels att ha en tillräckligt bra designad ljudmiljö, dels att människor blir medvetna om hur de påverkas av ljud och hur de förhåller sig till varandra. I studien på Trafikverket såg vi att det var få som i praktiken flyttade över till de tysta zonerna när de hade uppgifter som krävde koncentration.
Ett grundläggande problem är när man försöker matcha ihop möjligheter till kommunikation och koncentration i samma utrymmen, fortsätter hon. Det här bör man tänka på redan när öppna ytor utformas, så att man inte bygger fast sig i svårigheter.
– Det är till exempel viktigt att skilja på olika zoner, aktiva och tysta. Ett gott råd är att ta in en akustiker tidigt i processen.
Text: Jonas Fogelqvist
LÄS MER
Helena Jahnckes och David Hallmans studie: Objective measures of cognitive performance in activity based workplaces and traditional office types
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Buller (AFS 2005-16) finns det i de allmänna råden ett särskilt avsnitt om lågfrekvent buller.