Hur kan de anställda bli aktiva aktörer för en miljömässigt rimlig och socialt rättvis grön omställning på sina arbetsplatser? Kanske genom ”gräv där du står”-cirklar där de får nya kunskaper, samtidigt som de undersöker egna arbetsplatsen klimatpåverkan. Forskare i Umeå har genomfört försök, med kollegor i Spanien och Storbritannien.
Resultatet blir en kurs på nätet som sammanfattar resultat från både det projektet och tidigare forskning. Men det blir inte alltid som man tänkt sig. Inte heller i forskningsprojekt.
– Vi hade en väldigt ambitiös ansökan och en del problem visade sig var större än vi insåg, säger Ragnar Lundström, forskare på sociologiska institutionen vid Umeå universitet.
Han samarbetade i projektet med sex andra forskare specialiserade inom ämnen inom samhällsvetenskap, miljö och teknik. Nora Räthzel, sociologiprofessor i Umeå, var projektledare. Tanken var att forskarna skulle studera arbetsplatser i Sverige och Spanien, där arbetare på golvet efter att de fått kunskaper om klimatpåverkan i arbetet skulle ta fram såväl ”visioner för en grön och rättvis framtid”, som handlingsplaner för vad man borde göra på det egna jobbet. Men…
– Vi lyckades inte få till stånd ett planerat samarbete med ABF, så det blev inga cirklar i Sverige. Men det blev väldigt bra utbildningar i Spanien, och i Storbritannien som tillkom, berättar Ragnar Lundström.
Miljöengagerade från olika arbetsplatser
I Spanien samarbetade forskarna med den största fackliga rörelsen, CCOO, som enligt forskarna har Europas mest utvecklade fackliga miljöstrategier. CCOO har också startat ett eget forskningsinstitut om miljö och arbetsmiljö. Men det blev inga arbetsplatsbaserade grupper, där anställda kunde studera och arbeta tillsammans. Istället blev det enskilda miljöintresserade arbetare, med fackliga uppdrag, som kom från olika arbetsplatser.
Detta hade också sina fördelar, menar Ragnar Lundström:
– Diskussionerna mellan deltagarna blev mycket givande, eftersom erfarenheterna från olika arbetsplatser och branscher korsbefruktade varandra.
Cirklarna var kanske lite mer som kurser, för de var koncentrerade till två tillfällen, en halv vecka vardera.
– Vi betade av olika stationer, med organisatoriska och tekniska aspekter av den gröna omställningen. Vi gick också igenom olika erfarenheter av att påverka omställningar på arbetsplatser, säger han.
Högtflygande och jordnära
Mellan tillfällena var det hemläxa, då deltagarna skulle ta reda på miljöfakta om sina arbetsplatser och analysera dem.
Forskarna siktade högt även här. En utgångspunkt för vad deltagarna skulle ta reda på var exempelvis globaliseringen, som gör det lättare att flytta produktion. Detta kan ställa arbetare i olika länder mot varandra. Ett av projektets mål var att pröva om industrianställda genom att ”barfotaforska” om sin egen produktionskedja, från råvara till färdiga föremål, kan ta reda på vilka möjligheter till samarbete med andra arbetare i andra delar av kedjan.
– Det är ingen enkel sak att sätta sig in i sådana här frågor. Det blev viktigt att deltagarna kunde samarbeta med forskare, säger Ragnar Lundström.
När deltagarna skulle arbeta mer konkret med problem och lösningar, blev det många gånger ganska jordnära saker. Han tar som exempel ett förslag om att ett kommunalt bostadsbolag skulle ta hand om möbler och annat som ibland blev över när hyresgäster flyttade ut, för att vid behov renovera och sen sälja som second hand. Och bolaget hade också arbetsfordon som transporterade människor och saker under dagarna, och där man jobbade med att minska klimatpåverkan.
Oro och motivation
Den här studien är den senaste i raden av studier (finansierade av Vetenskapsrådet och Forte), som forskargruppen i Umeå har arbetat med. En utgångspunkt för såväl den tidigare som den senaste forskningen har varit det som forskarna beskriver som central konflikt i den gröna omställningen – den mellan att skydda arbetare och skydda naturen.
De menar att om de anställda blir delaktiga ökar det omställningens livskraft i tekniska avseenden, samtidigt som man ökar de anställdas motivation att delta i omställningsarbetet. Detta är ju också tanken bakom två nystartade (slutet av 2024) forskningsprojekt i Linköping och vid Volvo Lastvagnar, som vi berättar om i denna utgåva av Användbart.
Det finns exempel på hur delaktighet kan se ut. I Kanada har anställda inom energiföretag baserad på fossilt bränsle (olja, kol) arbetat för att företagsledningarna ska initiera klimatåtgärder, som också tar hänsyn till urbefolkningens intressen. Fackliga företrädare i Kanada har tillsammans börjat utveckla miljöhandlingsplaner. Den grupperingen, och liknande initiativ, har forskarna i Umeå-projektet haft kontakt med.
I ett brett internationellt samarbete har forskarna i Umeå intervjuat miljöengagerade fackliga företrädare inom främst jordbruk och tung industri, i Sverige, England, Spanien, Sydafrika, Brasilien och Indien. Ett huvudproblem för de intervjuade var att övertyga sina medlemmar om att stödja miljösatsningar – på grund av att de var oroliga för sina jobb.
Det finns visserligen studier som visar att en grön omställning kan skapa nya och fler jobb. Men sådana allmänna scenarier om en utveckling i stort övertygar ofta inte anställda. De är ju beroende av ett visst jobb, en viss tid och en viss plats – deras jobb här och nu. Och de kan inte överblicka om deras nuvarande yrkeskunskaper kommer fortsätta vara efterfrågade framöver.
Den här oron, konstaterar forskarna, bygger på egna och andras erfarenheter av att många större industriella förändringar har skett på bekostnad av anställdas intressen. Oron handlar inte bara om att du förlorar din inkomst, utan också om att du förlorar din stolthet över att vara med om att producera någonting. Det skadar din identitet och ditt självförtroende. Men om du däremot blir delaktig, en aktör i omställningen, stärker det enligt forskarna din identitet och därigenom din motivation att delta.
Förutsättningar och hinder
De goda exemplen visar att de anställda i grunden har förmågan att vara aktiva aktörer i grön omställning, liksom andra stora omställningar, menar forskarna. Och i projektet ville de förstå vilka som är de bästa förutsättningarna för att använda och vidareutveckla sina förmågor – och vilka hindren kan vara, och hur man kan komma förbi dem.
En del har de lärt, även om det nu alltså inte blev som de tänkt sig.
– Vi arbetar med en kurs om arbetsliv och omställning, utifrån erfarenheterna av kurserna och diskussionerna i Spanien och Skottland. Förutom texter kommer vi ha en del kortare videoklipp, berättar Ragnar Lundström..
Erfarenheterna gäller både själva faktainnehållet, och arbetssättet, med diskussionerna och hemläxearbetet.
Han arbetar med nätkursen, som de under våren 2025 lägger upp på Global Labour University, som är ett nätverk av utbildningsinstitutioner som erbjuder kurser till fackliga företrädare. Kursen är fritt tillgänglig för alla. Åtminstone ekonomiskt fritt tillgänglig. Den första versionen av kursen är på engelska, och därmed i praktiken otillgänglig för alla i Sverige som inte är tillräckligt bra på engelska.
– Jag vill gärna att vi tar fram en svensk version också, säger Ragnar Lundström.
Mats Utbult