Buller är ett arbetsmiljöproblem som orsakar sju procent av arbetssjukdomarna, främst hos män. Men det ökar mest hos kvinnorna. Det traditionella industribullret kvarstår, medan det störande oljudet växer på andra arbetsplatser som skolor, förskolor och servicenäringen.
Ventilation, kollegornas och elevernas samtalston stör allt mer.
Förr sågs nedsatt hörsel som ett problem med stigande ålder, en ålderssvaghet. Bullergubbar fanns det gott om inom militären och bland byggjobbarna.
Men den gruppen minskar. I stället ser vi alltfler bullerkvinnor.
– Traditionella manliga arbetsplatser inom industrin har gått igenom en ljudrevolution med bullerdämpning och avskärmning, säger Jan-Peter Strömgren, ordförande i Hälsofrämjandet, HRF. De nutida jobben där fler kvinnor arbetar har tvärtom fått ökade problem.
Nu ger bullret även yngre personer skador för livet, och alltfler kvinnor dras med skador främst inom skolan och förskolan.
Buller på fritiden
På fritiden fortsätter angreppet mot hörseln med ljudmiljöer som stör närmast dygnet runt i form av trafik, ventilation, musiklyssning och annat. Konserter med såväl rockgrupper som symfoniorkestrar lämnar skadespår hos musiker, ljudtekniker, restauranganställda, unga och äldre i publiken.
Man räknar med att en fjärdedel av alla anställda arbetar under en fjärdedel av arbetsdagen med samtalsstörande buller. Männens värsta bullerjobb är som processoperatör, anläggningsarbetare, byggnadsarbetare, maskinoperatör och inom snickeriarbete, jordbruk och skola.
Flest kvinnor som anmäler arbetsskador arbetar inom förskolan och skolan. Även kvinnor som har arbete som maskinoperatör eller kock hör till de mest utsatta.
En miljon har hörselskador
Totalt finns enligt Hörselfrämjandet kring 1 miljon personer med hörselskador, hälften är i yrkesverksam ålder 18-65 år. Närmare en kvarts miljon kvinnliga arbetstagare har problem med hörseln. 15 procent av befolkningen har tinnitus, 100.000 har en svår form av sjukdomen. Kring 70.000 personer har hörapparat, men behovet är dubbelt så stort.
Mellan tio och 14 procent av personer i arbetslivet har svårt att höra vad som sägs på personalmöten, under utbildningar, i telefonen.
– Det är fortfarande lite skämmigt att höra dåligt, säger Jan-Peter Strömgren. I stället håller man sig undan personalmöten, sitter ensam och fikar, går ner i arbetstid.
Kvinnor mest
Fler kvinnor i lägre åldrar har nedsatt hörsel än män. Växlingen skedde kring år 2003, antalet kvinnor ökar medan männen minskar. Även antalet ungdomar med skador minskar. Hörselskadorna ökar inom tjänstemannayrkena, från 7,4 procent 1984 till 12,5 procent år 2003. Andelen kvinnliga tjänstemän har mer än fördubblats under senaste tjugo åren.
Förtidspension är vanligare bland hörselskadade, en av fem kvinnor mot en av tio normalt inom befolkningen. Kvinnor med hörselproblem lider mer än män, fler har andra fysiska och psykosomatiska besvär och upplever bristande kontroll i arbetet.
Saknar stöd
Fler kvinnor saknar stöd från arbetsledningen än män.
– Tyvärr saknar vi forskning om hörselproblem och buller i arbetslivet, inte bara pengar utan även forskare med bullerinriktning. Därför vet vi inte riktigt varför kvinnor verkar få större problem än män, eller hur vi påverkas av störande ljud. Eller vad som händer om vi fortsätter på den väg vi går nu med ökande oljud.
– Min vision är en kampanj mot skräpljud, typ ”Håll naturen ren”. Då kan vi få en samling för rensning av allt som stör, bit för bit, tills fler kan stanna kvar eller komma in i arbetslivet även om de börjat höra sämre.
Tips: Hörselfrämjandet har startat Hörsellinjen, som erbjuder kostnadsfria svar på frågor om hörsel och hörselskador. Ring 0771-888 000 eller gå via nätet på www.horsellinjen.se.
Torbjörn Uhlin