En modell som kopplar ihop arbetsmiljö, anställdas välbefinnande och företagsutveckling. Det låter som tulipanaros men en forskargrupp ska nu testa om en sådan modell kan bli ett verktyg i arbetsmiljöarbetet.
– Modellen är baserad på de kunskaper som finns om individers och företags utveckling och välbefinnande, säger Per Lindberg som leder forskargruppen vid Centrum för belastningsskadeforskning på Högskolan i Gävle.
Friska arbetsplatser har blivit ett begrepp. Det handlar om att både främja de anställdas hälsa och företagets konkurrenskraft och lönsamhet. Men det behövs mer kunskap om vilka faktorerna är som påverkar och hur de tre storheterna agerar ihop: arbetsmiljön, de anställdas välbefinnande och företagsutvecklingen.
– I grunden handlar det om att sälja in arbetsmiljöfrågorna till företagen. De flesta känner inte till att det finns lönsamhet i god arbetsmiljö och välbefinnande, säger Per Lindberg.
Modellen kommer från USA och kallas Path-modellen. Den innehåller strategier för friska arbetsplatser, medarbetares välbefinnande och organisatoriska förbättringar.
– Modellen har utvecklats på uppdrag av det amerikanska psykologförbundet, men även Nordiska ministerrådet har stött ett liknande projekt, berättar han.
Friskfaktorer
Faktorer som gynnar en frisk arbetsplats är god arbetsmiljö, balans mellan fritid och arbete, kompetensutveckling, erkännande, inflytande och delaktighet. För den anställde betyder det motivation, engagemang, minskad stress, bättre hälsa och arbetstillfredsställelse. För företaget innebär det ökad produktivitet, låg frånvaro, färre arbetsskador, ökad kvalitet och kundnöjdhet.
Per Lindberg
– Två saker är viktiga: kommunikationen måste vara öppen och tillåtande. De anställda måste kunna kommunicera utan rädsla för repressalier. Det andra är att företaget klart uttalar att man satsar på att stödja de anställda. Det ska gå att utvecklas i jobbet.
Kommunikationen ska flöda nerifrån och upp och uppifrån och ner. Det ökar kreativiteten.
– Men därtill behövs det goda eller ”äkta” ledarskapet för att modellen ska fungera, säger Per Lindberg.
I studien ingår tre företag, som alla är kommunalägda energiföretag i Gästrikland med cirka 400 anställda. Två av dem är med som kontrollgrupper. Där gör forskarna ingenting utom att skicka ut enkäter. Det tredje företaget ska aktivt arbeta enligt modellen med hjälp av forskargruppen. Via enkäter, fokusgrupper, insamlad data och sjukfrånvaro tar man reda på vad som händer.
– Vi arbetar speciellt med kommunikationen kring arbetsförhållandena och försöker visa att det handlar både om att förmedla och att lyssna in. Hur vill medarbetarna ha det? Hur har vi det?
Alla aspekter
Det praktiska arbetet görs i medarbetargrupper, först utan chefer och senare med chefer. Man diskutera igenom resultatet av enkäten och därefter görs en handlingsplan.
Så småningom ska arbetet utmynna i en utprovad modell som andra kan använda i sitt arbetsmiljöarbete som ett verktyg.
I forskargruppen ingår en företagsekonom, en folkhälsovetare, en beteendevetare och Per Lindberg, som är ergonom.
– Vi kompletterar varandra. Vi undersöker ju både ekonomiska, oganisatoriska, fysiska och psykosociala faktorer, säger han.
Arbetet blir klart under 2016 men analyserna av materialet fortsätter även senare.
Eva Ekelöf