Företagshälsovård lönar sig, det visar forskningen. Man varför lyckas hälsorna inte alltid nå fram till företagen? Hos båda sidor finns intresse för att anpassa och fördjupa samarbetet. Men för det krävs att företagshälsovården lämnar slentrianmässiga avtal och hälsoprofiler och visar på effektiviteten och affärsnyttan av sitt arbete.
Satsningen på forskning om företagshälsovård har nu börjat rapportera resultat. Det finns kompetenscentra och informationskällor på nätet och några rapporter har blivit publicerade. Irene Jensen, professor, som leder kompetenscentrum för företagshälsovård vid Karolinska institutet, underströk vid en kunskapsdag om företagshälsovård, att det lönar sig för företagen att arbeta med de anställdas välmående.
Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet har sammanställt internationell forskning som visar att rehabilitering, som kombinerar kliniska insatser med insatser på arbetsplatsen, minskar sjukfrånvaro och förtidspensioner. Det gör också hälsofrämjande arbete och ökad fysisk aktivitet. Anpassning av arbetstid och arbetsuppgifter återskapararbetsförmågan. Tydliga ergonomiska insatser där de anställda själva definierar problemen är också effektivt för att främja återgången till arbetet.
När det handlar om långa sjukskrivningarna, som exempelvis vid ryggbesvär, visar siffror Irene Jensen presenterade att Nederländerna har kortast sjukskrivningstid i EU, Sverige kommer längre ner på listan. I hälften av fallen förklaras återgången till arbetet av insatser på arbetsplatsen.
– Genom att arbeta systematiskt och förebyggande med både arbetsmiljö och hälsa kan arbetsförmågan förbättras 10 procent. Arbetsgivarna kan se sina insatser återbetalade på cirka åtta månader, sade hon.
Mest hälsoprofiler
Men så ser det inte ut idag. Tittar man på den utvärdering av statsbidragen till företagshälsovården som socialdepartementet låtit Karolinska institutet göra, visar den att företagshälsovården mest tycks användas till hälsoundersökningar. 60 procent av kunderna som svarade på en enkät använder den tjänsten. Nästan hälften skickade anställda på läkarbesök, 40 procent använde företagshälsan som samtalsstöd och nästan lika många till ergonomiska bedömningar. Men bara en fjärdedel använder hälsan till rehabutredningar och till anpassning av arbetsplatsen, de så kallade koordinerade insatserna i bidragssystemet. Det bidraget var okänt hos arbetsgivarna och bara två procent av hela bidraget, på totalt 250 miljoner kronor, hade använts.
Flera nätverk
Forskningen om företagshälsovård arbetar nu för att ändra på den bilden. Den ska ta fram effektiva metoder för företagshälsovården och skapa en praktik baserad på forskningsrön och utvärderingar. FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, har delat ut 42 miljoner till två programstöd på sex år, en professur som gått till Irene Jensen, Karolinska institutet, och två nätverk. Nätverkens adresser är www.fhvforskning.se som går till Kompetenscentret för företagshälsovård, och www.fhv.nu, ett annat nätverk om forskning. KTH och IVL Svenska miljöinstitutet ingår också i forskningsprojekten. Adressen www.fhvmetodik.se handlar om evidensbaserade metoder inom företagshälsovården med stöd från AFA Försäkring. Artiklar om detta arbete finns att läsa här.
Vetenskapliga metoder
Evidensbaserade metoder innebär att metoderna är baserade på vetenskapliga rön och beprövad erfarenhet. Hela den övriga sjukvården arbetar evidensbaserat.
En studie från Karolinska institutets forskningsprogram visar att de allra flesta anställda vid företagshälsovården också är intresserade av att jobba så, och att de tror att det arbetssättet blir allt viktigare. Många upplevde uppmuntran från företagshälsovårdens ledning och stöd för att köpa litteratur eller gå utbildningar. Men här såg det olika ut, beroende på om företagshälsovården var intern, alltså inbyggd i ett privat företag, kommun eller landsting, eller extern. Överlag rapporterade de anställda vid interna företagshälsor att de i högre utsträckning upplevde uppmuntran från sin ledning.
För att hålla sig uppdaterad var det vanligt att de anställda frågade kollegor om råd, men många tyckte att de behövde lära sig söka information och ville gärna gå sådana utbildningar.
Kunderna visade sig också intresserade av att företagshälsan arbetade evidensbaserat.
Utvärdering och riktlinjer
Magnus Svartengren är professor vid Karolinska institutet och medicinsk expert vid Arbetsmiljöverket. Han understryker att företagshälsovården måste utvärdera sitt arbete för att det ska bli tydligt hur värdefullt det är för företagen. I seriösa avtal måste utvärderingar ingå. Ofta kommer individerna tillbaka till samma dåliga miljö efter rehabiliteringen. Han efterlyser också en svensk standard för företagshälsovård.
Han samarbetar med KTH och IVL Svenska miljöinstitutet i ett forskningsprogram som handlar om lärande och utvärdering.
Många inom företagshälsovård och forskning efterlyser också riktlinjer för hur företagshälsovården ska arbete. Sådana riktlinjer finns för övrigt medicinskt arbete och även internationellt.
Fack och arbetsgivare
Vad vill och vad tycker då fack och arbetsgivare om företagshälsovården? Karolinska institutet bjöd in dem och också företagshälsovården för samtal.
Representanterna från företagshälsovården tyckte att avtalen mellan kunden och hälsan styr arbetet för mycket. Det är svårt att arbeta långsiktigt och att utnyttja hela sin kompetens då. Kundnöjdheten är också lägre inom företagshälsovården än i andra branscher, visar en undersökning som Föreningen svensk företagshälsovård har gjort.
Arbetsgivarna ansåg att företagen måste bli bättre på att beställa tjänster från företagshälsovården. Idag sker många upphandlingar slentrianmässigt och vissa branscher har svårt att se nyttan. Många saknade branschkunskap inom företagshälsan och arbetsgivarna efterlyste också kostnadseffektiva metoder.
Facken efterlyste större öppenheter om metoder, som idag upplevs som affärshemligheter. Förtroendet för hälsan kan vara lågt bland medarbetarna på kundföretagen. Man ansåg också att det behövdes tydligare riktlinjer för företagshälsovården.
Förtroende i samarbetet
Arbetsgivarna har ett rykte om sig att vara misstänksamma mot företagshälsovården. Ann Beth Antonsson har tillsammans med Lisa Schmidt och John Sjöström, IVL Svenska Miljöinstitutet, genomfört en studie med stöd från AFA Försäkring, där de har undersökt hur ett framgångsrikt samarbete mellan företagshälsovården och företagen ser ut.
Ett sådant samarbete kräver långsiktighet, tillit och förtroende. Det bygger man genom en väl fungerande dialog och det underlättas om det finns många kontaktytor mellan företaget och företagshälsovården. Om företagshälsovården kan göra det trovärdigt att den bidrar till affärsnytta ökar företagets intresse.
– Det ska helt enkelt klicka mellan företaget och hälsan, säger Ann-Beth Antonsson.
15 stora och medelstora företag från olika branscher valdes ut. De hade inbyggd eller extern företagshälsovård. Chefer, skyddsombud och annan personal samt kundansvariga inom företagshälsovården intervjuades om arbetsmiljöarbetet och hur samarbetet fungerade.
Det visade sig att de framgångsrika företagen ville ha och arbetade för att få igång ett fungerande arbetsmiljöarbete. Man hade en bra dialog kring sin arbetsmiljö och arbetade systematiskt för att identifiera och åtgärda problem.
Det kunde vara en enskild linjechef och en arbetsmiljöingenjör som tillsammans identifierade ett problem eller HR-avdelningen som lyfte en fråga med den kundansvariga på företagshälsan.
– Det är intressant att olika funktioner inom företaget verkade lyfta olika typer av arbetsmiljöfrågor. Därför är det viktigt för företagshälsovården att ha kontakt med olika funktioner inom företaget, inte bara HR-avdelningen, säger Ann-Beth Antonsson.
Öppna upp och släppa in
Det finns ingen färdig modell eller något sätt att förpacka färdiga tjänster. Anpassade man FHV:s insatser efter företagets behov och förutsättningar blev det bra.
Det ställer krav på att företagshälsan lär sig om företaget och förstår det. Man kan exempelvis få ta del av företagets interna signaler och system och få titta på medarbetarenkäter, tillbudsrapporter och andra avvikelser och vara med vid kvalitetssäkring och riskbedömning.
– Det är en process i utveckling, ett givande och tagande där företagshälsan bidrar med resurser och expertis, poängterar Lisa Schmidt.
Det är viktigt att företagshälsovården kan förklara affärsnyttan av sitt arbete men det är minst lika viktigt att arbetsgivaren förstår sambanden mellan arbetsmiljö, arbetsorganisation och produktivitet. Man släpper företagshälsovården lång in i verksamheten och då måste företaget lita på den.
– Många företag ifrågasätter inte företagshälsan, men de har ingen insikt i vad den skulle kunna bidra med i deras verksamhet, förtydligar Ann-Beth Antonsson.
Intresse för dialog
När företagshälsan och företaget har utvecklat bra samarbetsformer kommer de fram till smarta lösningar och bra arbetssätt som leder till förbättringar.
– De ser varandra som samarbetspartners och förstår poängen med att förbättra arbetsmiljön. De upptäcker arbetsmiljöbrister som man borde göra något åt och tar tag i dem. De jobbar förebyggande och ser till att det inte blir fler rehab-fall, säger John Sjöström.
Det är inte alltid som hälsan gör allt som företaget behöver hjälp med. Ibland bollade hälsan vidare frågor i sitt nätverk till andra som har bättre kompetens.
– Det är också ett kvalitetsmärke, att hälsan inte måste göra allt själv, utan istället kan rekommendera någon annan som är mer kunnig, säger Ann-Beth Antonsson.
Hinder för ett förtroendefullt samarbete kan finnas både hos kunden och företagshälsan. Om kunden inte vill släppa in hälsan och inte är intresserad av en dialog eller om hälsan främst är intresserad av att sälja färdigförpackade tjänster, saknas förutsättningarna för dialog och förtroendefullt samarbete.
– Man kanske har bestämt i förväg att det här året gör vi hälsoundersökningar. Företaget ser sig själv som beställare och tittar på en lista över tjänster som företagshälsan kan leverera. Då tar man inte vara på den kompetens som finns, säger Lisa Schmidt.
Inbyggda hälsor har ofta en annan närhet till arbetsplatsen än externa, och är därför mer framgångsrika, men i studien har man också stött på motsatsen.
– Extern eller intern är ingen absolut vattendelare, säger Ann-Beth Antonsson. De företag som vi studerat visar att det handlar mer om hur företagshälsan och företaget samarbetar än driftsformen.
Hon tycker att goda exempel är intressanta. En analys av dem kan visa vad det är som gör att somliga lyckas. I praktiken handlar det om att fånga upp tidiga signaler på brister och risker och att sätta in resurser där de behövs bäst. När detta fungerar bra är det ett arbete som ger resultat i form av god arbetsmiljö, mindre av besvär, skador och sjukfrånvaro på grund av arbetsmiljön men också effektivare verksamhet.
– De erfarenheterna kan vi forskare förmedla vidare till andra, säger Ann-Beth Antonsson.