Undersköterskor i äldreomsorgen lyfter, böjer, vrider och arbetar i trånga utrymmen. Samtidigt ska de hantera stress, höga krav och ibland även kemiska ämnen.
Nu ska forskare undersöka hur arbetsmiljön påverkar undersköterskornas hälsa. Tillsammans med yrkesgruppen vill de hitta sätt att göra arbetslivet mer hållbart.
Undersköterska är Sveriges vanligaste yrke. Samtidigt är det många som beskriver en arbetsmiljö som är svår att hålla för under ett helt yrkesliv.
Nu ska 5 000 undersköterskor delta i ett nytt forskningsprojekt om arbetsmiljö och hälsa. Projektet leds av Gunilla Runström Eden, yrkeshygieniker och forskare inom arbets- och miljömedicin.
– Vi vill också fånga upp hur de själva ser på möjligheten att fortsätta arbeta inom yrket, säger hon.
Frågan är högaktuell. En nationell kartläggning som genomfördes av Myndigheten för arbetsmiljökunskap 2023 visar att arbetsmiljön är pressad inom den offentliga hälso- och sjukvården. Tre av tio undersköterskor, sjuksköterskor och läkare hade symtom på stressrelaterad ohälsa och nästan hälften övervägde att lämna arbetet.
För undersköterskor var inflytandet och kontrollen över arbetet lägre än för läkare och sjuksköterskor. De skattade också sin egen hälsa sämre.
Det är mot den bakgrunden som Gunilla Runström Eden och hennes forskarkollegor vill gå vidare. Projektet är tvärvetenskapligt och involverar läkare, psykolog, ergonom, audionom och yrkeshygieniker. Forskarna ska undersöka både ergonomiska och kemiska risker som undersköterskorna utsätts för.
Ett pressat yrke
Den ergonomiska belastningen kan se olika ut beroende på var personen arbetar. Men det kan handla om tunga lyft som vid förflyttningar, men också om upprepade rörelser och obekväma arbetsställningar som belastar kroppen under lång tid.
Tidigare forskning från Arbets- och miljömedicin i Göteborg pekar också på problem med den fysiska arbetsmiljön för undersköterskori hemtjänsten. I en enkät bland 61 undersköterskor och vårdbiträden i två hemtjänstområden uppgav en hög andel att de hade skulderbesvär. Många hade också ett stort behov av återhämtning efter arbetet.
Den nya studien tar ytterligare ett steg genom att mäta vad kroppen faktiskt utsätts för.
På två korttidsboenden ska forskarna använda sensorer för att registrera personalens rörelser och arbetsställningar. Därmed hoppas de kunna beräkna belastningen och se hur mycket belastning de utsätts för.
Även kemikalier utreds
Forskarna är också intresserade av den kemiska arbetsmiljön.
Undersköterskor kan bland annat använda städkemikalier och utföra städning i vårdmiljöer. Tidigare forskning inom andra yrkesgrupper har visat att kemisk exponering kan vara kopplad till luftvägsbesvär.
– Även den kemiska exponeringen ska därför mätas i projektet. Vi vill undersöka hur den här exponeringen ser ut för undersköterskor, säger Gunilla Runström Eden.
Men forskarna vill inte enbart kartlägga riskerna. Målet är att komma fram till vad som faktiskt går att förändra.
På korttidsboendena ska forskarna göra intervjuer med personalen för att ta reda på vilka faktorer som hindrar eller främjar en bra arbetsmiljö. Därefter ska undersköterskorna tillsammans med forskarna diskutera resultaten i olika workshops.
Personalen deltar
Vilka problem går att göra något åt? Behöver arbetssätt förändras? Finns det utrustning som skulle kunna minska belastningen?
Undersköterskorna ska inte bara vara personer som forskarna samlar in data från. De ska också vara med och formulera åtgärder. Därför har forskarna även skapat en referensgrupp med bland annat andra forskare, fackliga representanter och undersköterskor.
– Vi vill ha kontakten med verkligheten, säger Gunilla Runström Eden.
Tanken är att åtgärderna sedan ska följas upp efter ungefär ett år. Vad som ska diskuteras beror på vilka problem som identifierats på de olika arbetsplatserna. För Gunilla Runström Eden är det viktigt att inte på förhand bestämma vilken risk som är viktigast.
Den större delstudien, enkäten med 5 000 undersköterskor, ska förhoppningsvis ge en bredare bild av hur undersköterskorna upplever sin arbetsmiljö och hälsa. Forskarna frågar bland annat om exponeringar, symtom, smärta och hur personalen mår under en arbetsdag.
Målet med projektet är att kunna peka ut förändringar som faktiskt går att genomföra på arbetsplatserna.
– Alla problem kommer förstås inte att kunna lösas direkt. Vissa kan kräva nya arbetssätt eller investeringar i utrustning. Men även mindre förändringar kan ha betydelse, säger Gunilla Runström Eden.
Lotta Engelbrektson