Varje tangenttryckning kan registreras. Allt från närvaro, aktivitet och koncentration framför skärmen. Ny forskning från Linköpings universitet visar att sex av tio chefer övervakar sina medarbetare.
Forskarna undersöker just nu hur digital uppföljning används i tjänstemannasektorn – ett område där övervakning tidigare fått mindre uppmärksamhet än i exempelvis industri och handel. Studien leds av biträdande professor Daniel Lundqvist och bygger på en enkät till omkring tusen chefer och två tusen medarbetare i olika branscher där datorn är ett centralt arbetsredskap.
– Digitalisering lyfts ofta fram som något entydigt positivt. Samtidigt ser vi att den förändrar ledarskapet, inte minst i hybridarbete där olika prestationsmått blir mer centrala, säger han.
Ser vad du gör
Resultaten av studien visar en stor spridning i hur digital uppföljning används. På vissa arbetsplatser förekommer knappt någon kontroll alls. På andra används avancerade funktioner – ibland inbyggda i plattformar som Microsoft 365 – för att analysera arbetsmönster, kommunikation och aktivitet.
Den vanligaste formen av övervakning handlar om närvaro i systemen. Omkring hälften av cheferna uppger att de använder funktioner som visar när en medarbetare är inloggad och vilka program som används. En fjärdedel av cheferna kan även följa exakt vilka program som är öppna och hur de används.
Det finns också mer avancerade former av analys.
– Det kan handla om system som analyserar skrivmönster, vilka ord och fraser som används eller försöker tolka koncentration och stressnivåer. Den typen av teknik är fortfarande ovanlig, men förekommer på var tionde arbetsplats, säger Daniel Lundqvist.
Har ingen aning
Samtidigt pekar materialet på ett kunskapsglapp. Många medarbetare har inte en aning om hur mycket de övervakas av sina chefer. Bland cheferna uppger omkring 63 procent att de använder någon form av digital uppföljning av medarbetarnas arbete – men bara 40 procent av medarbetarna säger att de känner till övervakningen.
Det finns också en skillnad i hur man tycker att informationen om övervakningen har förmedlats. 90 procent av cheferna uppger att de har informerat medarbetarna om systemen, men bara 68 procent av medarbetarna menar att de nåtts av informationen. Var tredje medarbetare uppger att de inte informerats överhuvudtaget.
– Reaktionerna varierar. Vissa upplever övervakningen som obehaglig och stressande, andra tänker att de inte har något att dölja, säger Daniel Lundqvist.
Den digitala uppföljningen försvaras med att den kan användas i ett stödjande syfte, för att fördela arbetsbelastningen jämnare, upptäcka behov av stöd eller skapa bättre arbetsflöden. Samtidigt visar tidigare forskning om organisatorisk och social arbetsmiljö att medarbetares upplevelse av kontroll och autonomi har stor betydelse för stressnivåer och motivation.
Daniel Lundqvist och hans forskargrupp har precis sammanställt enkätsvaren från medarbetarna och kan jämföra dem med chefernas uppgifter.
– Övervakning är ett normativt laddat ord. Samtidigt har kontroll alltid varit en del av chefsrollen. Skillnaden nu är att tekniken gör det möjligt att följa arbetet mycket mer detaljerat än tidigare, säger han.
Luddig lagstiftning
Lagstiftningen är heller inte helt tydlig. Arbetsgivare har rätt att kontrollera hur arbetsutrustningen används och att säkerställa att arbetet verkligen utförs. Men att övervaka i vilken omfattning medarbetarna presterar är egentligen inte tillåtet. Enligt Daniel Lundqvist tyder mycket på att gränserna är något luddiga i praktiken.
– Medarbetarna ska även vara informerade om övervakningen. Jag misstänker att en del chefer inte fullt ut vet vad man får och inte får göra, säger han.
Forskargruppen planerar nu att gå vidare med intervjuer med både chefer och medarbetare för att undersöka hur systemen påverkar arbetsmiljö, tillit och relationer på arbetsplatsen.
– Vi tittar också på hur digital övervakning passar in i en bredare samhällsutveckling där allt mer av våra liv registreras och analyseras, säger Daniel Lundqvist.
Lotta Engelbrektson