– Satsningen på friskfaktorer och det främjande perspektivet innebär är en stor förändring i arbetsmiljöarbetet, som historiskt kommit att fokusera mycket på risker, säger Petra Lindfors, professor i organisationspsykologi.
Kärnan i friskfaktorer är: Inte bara förebygga risker, utan också främja det friska. Inom kommuner och regioner är detta sedan flera år grunden för en storsatsning på att förnya och utveckla sättet att arbeta med arbetsmiljön. Och satsningen har sin grund i forskning, under lång tid.
För att börja med en inte helt ovanlig sammanblandning.: Det här handlar inte om fruktkorgar och friskvård. Det handlar istället om hur man jobbar, hur saker och ting är i organisationen. Vad är det som faktiskt fungerar och som får medarbetare att må bättre, samtidigt som det gynnar verksamheten?
Detta är de åtta friskfaktorer som de har satsat på i kommuner och regioner, med stöd av, den partsgemensamma arbetsmiljöföreningen Suntarbetsliv.
• En rättvis och transparent organisation
• En välutvecklad kommunikation och återkoppling
• Ett närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap
• Prioritering av arbetsuppgifter
• Kompetensutveckling hela livet
• Systematiskt arbetsmiljöarbete
• Inflytande och delaktighet
• Tidiga insatser och arbetsanpassning (i samband med ohälsa)
Dessa faktorer bygger på forskning inom området, men det finns ingen så att säga officiell definition av friskfaktorer. Inom de åtta huvudområdena kan man dock fånga in mycket, så det mesta finns med (en utförligare beskrivning finns här.)
Så här är gången: Människorna på en arbetsplats, eller i ett arbetslag, väljer ut den friskfaktorer som de tycker är viktigast att utveckla. De arbetar systematiskt med detta, på arbetsplatsträffar och på annat sätt, med åtgärder, mål och uppföljning. De gör det på samma sätt med observerade risker, i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Tanken är att friskfaktorarbetet också ska vara en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet – inte ett sidospår eller sidovagn. (Ett exempel på hur man jobbar rent konkret, på en förskola i Göteborg som finns här.)
Främjandeperspektivet
Petra Lindfors kom i kontakt med främjandeperspektivet redan i samband med sin doktorsavhandling 2002, och det har på olika sätt funnits med i många av de projekt som hon har arbetat med sedan dess.
På senare år har på olika sätt medverkat i Suntarbetslivs friskfaktorsatsning, bland annat som forskarröst i föreningens webb-TV-program Studio Friskfaktor, och parhäst till talare från Suntarbetsliv i pass på Gilla Jobbet (ett stort arbetsmiljöevenemang som fack och arbetsgivare står bakom).
– I arbetsmiljöarbetet har man ju alltid fokuserat på riskerna, på alla faror som finns, säger Petra Lindfors. Det är rimligt att börja där. Och satsningen på friskfaktorer handlar absolut inte om att sluta att inventera riskfaktorer och åtgärda dem.
– Men nu har vi mycket kunskap om kemiska ämnen och belastningar i arbetet och hur de hänger ihop med hälsorisker. Då är det viktigt att ta nästa steg och titta på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Även där finns det risker och faror som kan ge hälsoproblem.
Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet
Inom forskningen om arbetsliv och psykologi finns det rottrådar som sträcker sig långt bak i tiden när det gäller det som forskare gärna kallar främjandeperspektivet, och som ledde fram till begreppet friskfaktorer. Petra Lindfors berättar att det redan för 70-80 år sen fanns arbetslivsforskare som om var inne på det här spåret.
– En av de viktigaste var Maria Jahoda, en tysk-brittisk forskare. Hon lyfte fram faktorer i arbetet som ger människor något utöver lönen, och vad som bidrog till, och utmärkte, människor som fungerade. Det handlade framförallt socialt sammanhang och mening, med faktorer som tidstruktur, sociala kontakter, kollektiva insatser eller mål, social identitet eller status, och regelbunden aktivitet, berättar Petra Lindfors.
Just meningsfullheten är ett av tre områden som underlättar för människor att förbli friska, trots svårigheter av olika slag, till och med trauman. De två andra är och hanterbarhet och meningsfullhet. Och inom dessa tre huvudfaktorer finns sjutton olika faktorer, som tillsammans ger en känsla av sammanhang – förkortat Kasam.
Detta är kärnan i en modell för vad som främjar hälsa, som Aaron Antonovsky, amerikansk-israelisk forskare i medicinsk sociologi, först presenterad 1979 i en bok om hälsa, stress och stresshantering (Health, Stress and Coping), senare och utförligare i boken ”Hälsans mysterium” (1987).
Han beskrev det som en modell för hälsans uppkomst – salutogenes på latin. Med salutogent perspektiv menar man att sätta fokus på det som främjar hälsa. Det är grundidén med satsningen på friskfaktorer.
Arbetsplatsens tolv vitaminer
Petra Lindfors lyfter också fram den brittiske arbetspsykologiforskaren Peter Warr:
– I en bok som kom 1987 presenterade han ”vitaminmodellen” och som handlar om saker i själva arbetet och arbetsförhållandena, som främjar välbefinnande. Han jämför dem med vitaminer.
Det här är några av de tolv vitaminer som han identifierade:
• Möjlighet till personlig kontroll
• Möjlighet att använda sin kunskap
• Omväxling
• Tydlighet från omgivningen
• Sociala kontakter och stöd
• Stödjande ledarskap
• Rättvis behandling
Från risk till frisk
I Sverige var det två forskningsprojekt, mellan 2006 och 2012, som utgick från goda förhållanden som främjade det friska. De projekten bidrog starkt till att främjandeperspektivet och begreppet ”friskfaktorer” fick fäste i Arbetsmiljö-Sverige.
I projektet ”Hälsa och framtid” studerade Magnus Svartengren (då vid Arbets- och miljömedicin i Stockholm) ”långtidsfriska” arbetsplatser, företag som var friskare än genomsnittet. Vilka faktorer låg bakom? Det resulterade i boken ”Nycklar till friska företag”, som Prevent gav ut 2009.
Det projektet följdes av ett projekt i kommunsektorn, där Eva Vingård vid Uppsala universitet också deltog. I en skrift utgiven 2012 av forskningsfinansiären Afa Försäkring, ”Från risk till frisk – om friskfaktorer i kommuner och landsting”. I den berättade personer på sex arbetsplatser hur de arbetat med de friskfaktorer som fanns med i de två studierna.
Samma år, 2012, startade arbetsmiljöorganisationen Suntarbetsliv sin verksamhet. Ända från början fanns främjandeperspektivet och friskfaktorerna med.
Ny forskning om friskfaktorer
– I arbetsmiljövärlden har friskfaktorer de senaste 10–15 åren alltmer blivit ett slagkraftigt uttryck för främjandeperspektiv, konstaterar Petra Liljefors.
Men även i forskningsprojekt – inte minst forskningsansökningar – har det blivit allt vanligare att stöta på begreppet.
Afa Försäkring startade 2024 ett forskningsprogram på 40 miljoner, som handlar hur satsningar på friskfaktorer kan bidra till ”långsiktigt friska, hållbara och attraktiva arbetsplatser i kommun- och regionsektorn”. Petra Lindfors blev ordförande i den expertgrupp som granskade ansökningarna ur ett forskningsperspektiv. Nio projekt fick stöd, med olika inriktning (se faktaruta efter artikeln).
I en pågående studie om friskfaktorer i arbetsmiljöarbetet, som Petra Lindfors själv leder, har forskarna undersökt hur det ser ut i förvaltningen inom Region Stockholm.
– Hur hänger hälsan ihop med vanliga arbetsmiljöfaktorer, som krav, kontroll och stöd, ihop med sådant som är främjande, som meningsfullhet i arbetet och balans mellan arbete och övrigt liv? Det var vår huvudfråga. Vi använde statistik som redan fanns hos verksamheterna, vi skickade inte ut någon extra enkät, som extra pålagor.
På de arbetsplatser där medarbetare hade måttfulla krav och fick resurser för att utföra arbetet, och fick hjälp när de behövde det, så tyckte de också i högre grad att arbetet var meningsfullt. Och det fanns mindre av hälsorelaterade problem. Det gällde både chefer och medarbetare.
Här för att stanna
Vad kan man se och lära av i framgångsrika satsningar i kommuner? Petra Lindfors lyfter fram en viktig förutsättning: att arbetet är förankrat på högsta nivån och det finns chefer som är engagerade i det nya arbetssättet, som ger legitimitet åt att arbetet med friskfaktorer och påminner om att ska pågå, och följer upp det.
– Det gör att det liksom inte går att undvika att börja jobba främjande, med friskfaktorer, i de olika verksamheterna, säger hon. Det är väldigt tydligt att kommunikation i kombination med ett tydligt ledarskap är avgörande för att få i gång det här arbetet.
– Jag tror att arbetet med friskfaktorer, som ett sätt att jobba främjande i arbetsmiljöarbetet är här för att stanna, helt enkelt för att man i de olika verksamheterna måste kunna erbjuda arbeten som är attraktiva, där folk faktiskt vill stanna kvar. Det kostar ju också att rekrytera ny personal. Och vi vill att människor ska hålla allt längre i arbetslivet.
Hon konstaterar att det alltid kan finnas en del i organisationen som är mer motsträviga och ifrågasätter satsningen, och tycker att ”det är bara en fluga”, ”bara ännu ett projekt”, och anser att de ”inte har tid”.
– Det får man kanske acceptera. Och vi måste också acceptera att det kanske inte genast blir så som vi tänkt oss. Det gäller att våga stå på sig under en lite längre tid. Och ibland behöver vi backa och göra om.
Mats Utbult