Unik forskning visar att återvinningsarbetare i Sverige utsätts för farliga nivåer av damm och vissa metaller, vilket ökar risken för allvarliga sjukdomar. Professor Karin Broberg leder banbrytande studier som kartlägger arbetsmiljörisker inom metall- och plaståtervinning.
”Oj, är det här 2024?” När professor Karin Broberg och hennes kollegor besökte arbetsplatser inom återvinningsindustrin blev de chockerade över arbetsmiljön, och hur smutsig och dammig den var.
– Arbetsmiljön är en av de tuffare i Sverige. Det är jätteviktigt att det blir en förändring, konstaterar Karin Broberg som är genetiker och toxikolog. Hon arbetar som professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och Karolinska institutet.
Återvinning spelar en central roll i den gröna omställningen, och allt fler förväntas arbeta i branschen framöver. Trots det har riskerna inom arbetsmiljön inte fått tillräcklig uppmärksamhet.
– Arbetsmiljön har varit en vit fläck på många håll, säger hon.
Det är något Karin Broberg vill förändra. Hon har lett en forskning som visar att anställda utsätts för en mix av olika skadliga ämnen när de sorterar och bearbetar återvunnen metall. Nu är hon och hennes forskarkolleger snart klara med den treåriga studien GreenMetalWaste, finansierad av Forte, Formas och EU. Studien undersöker arbetsmiljöriskerna inom metallåtervinning i Sverige. Den förväntas publiceras i början av 2025.
De preliminära resultaten är oroande.
Höga halter av vissa toxiska metaller och damm
Forskarna har undersökt både den kemiska och fysiska arbetsmiljön. Genom att kartlägga hela arbetsmiljön, snarare än att fokusera på enskilda kemikalier, ger studien en bredare bild – vilket gör den banbrytande.
Studien omfattar återvinningsföretag, där bland annat metall återvinns. När de besökte arbetsplatserna visade det sig att alla inte hade skyddsutrustning.
De preliminära resultaten är oroande. Forskarna har mätt halterna av damm och metaller i luften.
– På vissa håll är det väldigt höga halter av damm, och man går över gränsvärdet för både damm och vissa metaller. Det är något man måste ta tag i, konstaterar Karin Broberg.
Damm kan orsaka allvarliga lungsjukdomar, men även symptom som irritation i ögonen och övre luftvägarna. De långsiktiga konsekvenserna, som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar, har ännu inte studerats i relation till återvinningsarbete.
Gamla och nya farliga ämnen
Forskarna har undersökt både gamla och nya farliga metaller. Till exempel kan arsenik och kadmium finnas i vissa solpaneler.
– När metaller återvinns dyker gamla ”bovar” som bly, kadmium och kvicksilver upp igen. Samtidigt har vi också hållit koll på nya metaller som nickel och kobolt, som används i nyare batterier, säger Karin Broberg.
Forskarna har tagit blodprov på 130 anställda för att mäta nivåerna av metaller i deras blod, och resultaten sammanställs fortfarande.
Framtida fokus på plaståtervinning
Även om forskningsprojektet om metallåtervinning snart är klart, fortsätter Karin Broberg att intressera sig för återvinningsindustrins arbetsmiljöer. När hon studerade metallåtervinning fångade plaståtervinningens påverkan på anställdas hälsa hennes uppmärksamhet.
I framtiden förväntas plaståtervinning öka, särskilt med nya EU-regler som kräver en större andel återvinning. Men kunskapen om arbetsmiljön inom svensk plaståtervinning är i dagsläget begränsad.
Karin Broberg har nyligen fått finansiering från Afa Försäkring för att undersöka hur arbetare utsätts för mikroplaster och plastkemikalier, och hur dessa påverkar hälsan.
– Plast är ett intressant ämne. Det är mycket fokus på miljön och plast i havet, men återigen: Vad innebär plasten för arbetsmiljön?
I den nya studien ska forskarna mäta halterna av polymerer i luften och plastkemikalier i blod- och urinprov från de anställda. Mjukgörare och stabilisatorer i plast, som bisfenol A och ftalater, har i tidigare forskning visat sig ha hormonstörande effekter. Forskarna kommer också att undersöka om de här ämnena påverkar inflammationer i kroppen. Dessutom kommer de att göra lungfunktionsmätningar för att se hur mikroplaster i luften påverkar lungkapaciteten.
Hopp om en bättre arbetsmiljö
Karin Broberg hoppas att hennes forskning kan bidra till en säkrare arbetsmiljö för dem som arbetar inom återvinning. När forskarna besökte arbetsplatserna och träffade anställda framkom det att en del är extra sårbara, exempelvis på grund av sjukdomar eller språksvårigheter.
– Det är människor som i viss mån har nedsatt arbetskapacitet och inte har den starkaste arbetarrösten, säger hon.
Trots arbetsmiljöproblemen har många av företagen varit samarbetsvilliga och intresserade av att förbättra arbetsförhållandena.
– En av de stora utmaningarna när man jobbar med att förbättra miljön genom återvinning är att snabbt se till att arbetsmiljön funkar, säger Karin Broberg.
Hon kallar återvinningsarbetarna för hjältar.
− De tar hand om de ämnen till exempel metaller, som ska återvinnas för att samhället ska fungera eller för att miljön ska skyddas. Därför är det viktigt att de inte behöver ta de värsta konsekvenserna av det, säger hon.
Jonna Söderqvist