Dålig ventilation och en miljö där man behöver tala högt och nära till varandra bidrog till den snabba spridningen av covid på olika arbetsplatser. Inte minst inom vård och omsorg, av naturliga skäl. Där är ventilationen oftast god, men patientmötena av nödvändighet nära i exempelvis äldreomsorgen.
– Vi hade redan forskning på gång kring förekomsten av virus i luften på sjukhus. Vi började för mer än tio år sedan med mätningar i operationssalar. 2018 sökte vi medel för att mäta förekomst av virus i samband med utbrott av influensa, RS och vinterkräksjuka, berättar Jakob Löndahl, professor i aerosolteknologi.
Allt fanns på plats för att snabbt börja undersöka hur luftvägssmitta riskerade att spridas i sjukhusmiljöer i januari 2020. Det var då det började komma rapporter om förekomsten av ett nytt coronavirus i Wuhan i Kina.
Forskarna väntade en influensapandemi
Redan några veckor in i pandemin började aerosolforskarna vid Lunds Universitet göra mätningar på förekomsten av luftburna virus på infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Lund.
– Det vi egentligen hade räknat med var en influensapandemi. Det är känt att det med jämna mellanrum plötsligt kommer en ny variant av influensa, en större mutation som gör att vår tidigare immunitet inte fungerar. Det har hänt med ungefär en generations mellanrum tidigare – spanska sjukan, asiaten, hongkonginfluensan.
Malin Alsved, biträdande universitetslektor på samma institution, följde ihop med doktoranden Sara Thuresson de spridda nyhetstelegrammen med stort intresse. Först kom de bara från Kina, där myndigheterna ansåg sig ha isolerat viruset till just bara Wuhan.
– Men sedan började det dyka upp nya fall, lite här och där. Det gemensamma för dem var att de dök upp på ställen där det fanns resurser att mäta, att konstatera fall. Så vi förstod ganska snabbt att det måste finnas ett enormt mörkertal, berättar Malin Alsved.
I februari blev ströfallen allt fler och trots att Folkhälsomyndigheten nyss hade uttryckt att risken var liten för en spridning i Sverige började forskarna i Lund att vara på tårna. Ett första svenskt fall hade upptäckts i Jönköping – en resenär som hade återvänt från Kina. Sedan kom sportlovsspridningen då skidåkare kom hem från Lombardiet i Italien där spridningen varit stor. Fall dök nu upp även i Skåne.
– Vi skickade då in en ansökan om etikprövning att få göra mätningar i luften och att följa patienter här på infektionsklinikerna i Malmö och Lund. Tyvärr var vi för tidigt ute – vi sökte på det vanliga sättet, men strax därefter kom ett snabbspår för covidforskningen. Så vår ansökan blev liggande vid sidan av de andra covidansökningarna.
Somt gick dock att göra även utan etikprövningen – att mäta i luften i sjukhuskorridorer på infektionsklinikerna, till exempel. Dessa mätningar pågick under ett helt år, men visade sällan någon förekomst av smitta i korridorerna. Det kan ha betytt att man höll goda hygienrutiner och att de luftslussar som fanns till patientrummen fungerade bra. Då och då dök det dock upp lite virus.
– Det kan ha berott på att man transporterat någon patient i korridoren – eller att någon i personalen bar på smittan innan symptom brutit ut.
Tidig forskning behövs på nya virus
Så småningom kom också den patientnära forskningen igång.
En av de tydligaste lärdomarna av hela pandemin, konstaterar Jakob Löndahl, är att tidig forskning på hur ett nytt specifikt virus beter sig är oerhört viktigt ur smittskydds- och arbetsmiljösynpunkt.
– I början hade personalen på infektionskliniker och IVA enormt mycket skyddsutrustning, medan man i övrig patientnära vård inte hade mycket alls. Så småningom skulle det ju visa sig att de patienter som hamnat på IVA hade mycket låg smittsamhet, eftersom de var så långt in i sjukdomsförloppet. Samtidigt smittades sjukvårdspersonal på helt andra ställen, i primärvården eller på förlossningen när de träffade personer som var smittade men utan särskilt mycket symtom, säger Jakob Löndahl.
Smittsamheten för covid är som allra störst vid symptomstart, eller innan några symptom över huvud taget har visat sig. Detta var förstås starkt bidragande till covidspridningen i allmänhet; det var inte de som låg nedbäddade hemma eller på sjukhus som var mest smittsamma.
Kontakt med körledare
Genom att följa nyhetsrapporteringen kunde Lundaforskarna få fler idéer om vad som var viktigt att forska på för att hitta de specifika smittegenskaperna hos just covid-19. Flera nyhetsartiklar indikerade att det var farligt att sjunga i kör. Men varför, och kunde det beläggas?
– Vi blev dessutom kontaktade av en Lundapåg, Ragnar Bohlin, då körledare i San Franciscos symfoniorkester. Han undrade om vi hade möjlighet att ta reda på om det här med körsång verkligen var så farligt, berättar Malin Alsved.
Sagt och gjort. I april 2020 var man igång med en liten – men sedermera mycket omtalad – studie som skulle komma att visa varför just körsång (eller högt tal) kraftigt ökar smittspridningen av covid. Det man mätte var utandade partiklar från tolv för tillfället lediga körsångare (allt var ju inställt). Partiklar mättes då personerna bara andades, när de talade och när de sjöng. Resultatet visade att antalet blev betydligt större just i samband med kraftig aktivering av rösten, som vid sång.
Sång och även högt tal spred uppenbart mycket partiklar med potential att bära med sig det nya coronaviruset. Forskarna fortsatte sedan med en grupp på 38 personer som var smittade med viruset och lät dem göra samma sak – andas, prata och sjunga. I hälften av fallen lyckades man hitta RNA från själva viruset, och allra mest hittade man då patienterna sjöng eller talade mycket högt.
– En av försökspersonerna var väldigt engagerad och vi kunde följa den dag för dag. Då såg vi väldigt tydligt att det var mest virus på dagen för symptomstart. Sedan blev det mindre dag för dag, och på dag tre och fyra var det redan väldigt lite virus. Det här var en i grunden väldigt frisk person med milda symptom, och förloppet kan förstås se olika ut från person till person, beroende på immunförsvaret.
Smittrisk vid äldreboenden och bullermiljöer
Den här forskningen skulle kunna förklara inte bara körspridningen som det rapporterats om från flera håll i världen, utan också den stora spridningen på äldreboenden, som det också rapporterats om från många länder. Just i äldrevården arbetar man ju mycket nära personer som ofta har problem med hörseln. Personalen måste tala högt och extra mycket virus och partiklar sprids. Även bullriga och trånga miljöer som kollektivtrafik kan av samma skäl vara extra smittfarliga.
Forskarna har i ett annat projekt undersökt hur lång tid det tar att överföra covidsmittan via luft. I exempelvis ett mötesrum på en arbetsplats räcker det med enstaka minuter, har resultaten visat. Det baseras på hur mycket smitta man idag – med stöd av annan forskning – vet behövs för att någon ska bli sjuk, kombinerat med de egna studierna av hur mycket aerosoler och virus som utsöndras. God ventilation och filtrerande luftrenare kan minska riskerna.
Är detta allmängiltig forskning för virus, har vi nytta av den när en ny luftvägspandemi kommer? Att man ska vara extra försiktig vid sång och högt tal, till exempel?
Frågan tystar forskarna till en stunds eftertänksamhet. Svaret är både ja och nej.
– Ja, men det tror jag. Men det finns en annan lärdom av det första halvåret med covid, och det är att man ska vara försiktig med att utgå från andra virus när ett nytt virus dyker upp. Det man först trodde om covid, det trodde man mot bakgrund av influensa – och så tog man fel, till exempel när man trodde att de sjukaste spred mest smitta
Så om det är något man verkligen kan lära så är det att när det kommer ett nytt virus måste man snabbt testa och mäta för att få kunskap om just det viruset. Och ha en försiktighetsprincip, säger Jakob Löndahl.
Viktigast för en arbetsplats är att vid en ny pandemi tillämpa sådant man vet minskar smittspridning generellt – som att undvika alla nära kontakter som inte är nödvändiga och se till att ha basal handhygien och så god ventilation som möjligt.
Birgitta Ländin